25 april 2023 kl 09:33
Detta kan jag skriva en avhandling om :D Jag har nyligen haft en tremånadersperiod där jag sprang 15 mil/vecka samt styrketränade men likväl fick in det sociala och var ute och festade en del. Det finns inget som säger att man måste leva som en nunna bara för att tränar mycket. Däremot kan man behöva bli ganska obekväm.
Jag har varit ute och druckit öl lördagar, till sent. Varit trött och somnat om i soffan under söndagen. När jag har känt "nu är jag inte dödstrött längre" så har jag gett mig ut på långpass. Då kan klockan ha hunnit bli både 19 och 20. Det kanske inte har varit svinkul när man precis har gett sig av men det har dels inte varit så farligt när jag väl börjat springa och dels så är det ju en smäll man får ta om han vill ha bägge delar.
Det går ju också att bara anpassa sig. Ska du träffa kompisar och göra något tidigt på dagen? Då går du upp tidigt och springer innan. Jag har ibland kört knepet att om vi ska på fest så har jag erbjudit mig att köra dit för att dagen efter springa och hämta bilen.
Jag ser precis noll motsättning mellan ett rikt socialt liv och ett maratonprogram. Inte om du inte är extremt bekväm. Har du tänkt festa varje fredag och lördag och har som krav att dagen efter inte får innehålla något annat än koma-läge i sängen - då har du problem.
I ditt exempel med att neka en andra öl för att inte vara trött på söndagen, finns det något som säger att du då inte hade kunnat springa tidigare på lördagen? Bara för att det står söndag på schemat så behöver man ju inte vara nitisk med det utan anpassa det utefter sitt övriga liv. Någon vecka blir det en lördag, en annan en söndag o.s.v.
