Motivation på vintern?

Claes Danielsson

1971 • Västerås

#2

•

31 januari 2022 kl 19:01

2 Gilla

Jag håller med. Det som stör mig mest är underlaget. Jag springer vanligtvis mest i motionsspår, men här i trakterna är det rena skridskobanan i spåren så det går helt enkelt inte att springa på ett vettigt sätt där. Asfalt tycker jag sliter för mycket och jag får ont lite överallt så jag vet i ärlighetens namn knappt vad jag ska göra.

Förra tisdagen gjorde jag efter över tio års organiserad löpträning min debut på löpband eftersom jag knappt har någon annanstans att springa. I fredags nosade jag upp en knappt två kilometer lång slinga i ett lokalt motionsspår där det var barmark så då snurrade jag ihop 20 km.

Men fy f-n vad jag tycker det här är värdelöst!

Anonymiserad

2006 • Alingsås

#3

•

31 januari 2022 kl 20:29 Redigerad 31 januari 2022 kl 20:43

2 Gilla

Normalt, allt måste helst fungera: sömn, jobb, äta riktigt...speciellt om du tränar mycket. Men joggar du på hobbynivå, typ, kan det vara motiverat ha ett mål - typ 5 km. Midnattsloppet, eller mer. Tror det underlättar mycket, alternativt inte ha för hög press på sig prestera. Kapacitet byggs inte ofta snabbt.

Ibland tänker jag - tänk inte, är jag trött blir jag garanterat piggare när jag varit ute en sväng. Sänker tempot, behöver inte springa så långt. Speciell känsla ändå springa i mörker, 10 minus... en fördel om jag springer kontinuerligt, lägger grund över vintern...lite mer härdad, tuffare. Rätt kläder förstås= inga problem.

Det räcker för mig få motivation när jag kollar längdskidor/skidskytte. Kolla när de faller över mållinjen i en hög. Bara det.

En annan motivationshöjare är: uthålligare, smartare,snyggare, "bättre i sängen". Som grädde på moset lever jag längre?

Springer nu följande:
v1. 2 pass tempobetonat
v2. 3 pass mer kuperat
v3. 5 pass platt och lugnt

Skönt veta att det blir 1vecka med lite träning. Bra sätt ladda batterier och få just motivation.

Lycka till

Olof

1974 • Stockholm

#4

•

1 februari 2022 kl 10:02

Gilla

#1 Har precis samma motivationsproblem den här vintern. Brukar inte känna så - men det har varit ont om riktigt fina vinterdagar och jag tror att det spelar roll för (o)lusten. I år är det blankis ena dagen och slask nästa. Inte så kul. Jag har t o m lagt in några extra vilodagar för att jag inte kunnat övertala mig själv att springa. Ändå har jag mirakulöst fått ihop mina kilometrar.

Irene

1968 • Åstorp

#5

•

1 februari 2022 kl 10:15

Gilla

Springer några gånger i veckan utan att engagera mig. Har alltid lite down vid denna tiden.

Marcus

1991 • Norrköping

#6

•

1 februari 2022 kl 10:25

Gilla

Jag springer alltid under dagtid(lunch på vardagar). Det tycker jag är trevligt oavsett om det är minusgrader, blåsigt, grått och slirigt och halt på vägarna ;) Behöver det där brytet från allt sittande framför datorn. De gånger jag ger mig på dubbelpass, d.v.s. ett extrapass efter jobbet så tycker jag däremot att det är lite småtungt. Det blir alltid rundor jag har sprungit massvis av gånger då jag vill utgå hemifrån för att spara tid. Då är det verkligen något jag bara gör för att få det gjort, sällan någon njutning.

Men som det är nu så vägs de tråkiga omgivningarna upp av faktumet att löprundan blir min stund utomhus den dagen, har jag tur får jag lite sol på mig och det fyller en viktig hälsofunktion i.o.m. att mitt under min stillasittande arbetsdag får röra på mig rejält. Multisyftet gör att motivationen inte är något problem.

Jesper Claesson

1969 • Stockholm

#7

•

1 februari 2022 kl 10:48

Gilla

Kan känna igen mig. Bästa motivationen för mig är att anmäla mig till en maratonlopp i mars eller april. Då måste man sätta igång och träna och tänker inte lika mycket på de miserabla förhållandena. Sen får man ju anpassa sig efter väder och vind, men med dubbskor på kan man klara det mesta.

Magnus Sjöberg

1977 • Trelleborg

#8

•

1 februari 2022 kl 12:51

2 Gilla

För mig är det nästan tvärtom. Inte för att jag uppskattar det grådassiga vädret så mycket, men för mig är löpning nästan en vintersport. Tycker sommaren är svår. Det är ofta för varmt för att löpningen ska vara behaglig. Semester och sommarlov gör att man tappar strukturen och ofta betyder det mindre träning för min del.

På vintern kan man dessutom drömma om alla resultat man ska göra när säsongen startat, då är allt fortfarande möjligt. Men på sommaren har man ju det svart på vitt...

Johan Hedlund

1972 • Borlänge

#9

•

1 februari 2022 kl 15:28

Gilla

Inga problem här - springer en del inomhus. Både på band och bana.
Speciellt på bana är skoj!
Sen är det bara att anmäla sig till lämplig vårtävling att se fram emot.

Corben Dallas

1978 • Göteborg

#10

•

1 februari 2022 kl 19:00

5 Gilla

Hade det vart lätt hade alla klarat av det :)

Leta inte problemen, dom är inte svåra att hitta.
Är det segt, träna på att hantera att det är segt.
Är benen tunga, träna på att springa med tunga ben.
Är det kallt, blött och mörkt, utnyttja det och bli bättre på dessa omständigheter.

Train hard race easy..

Mikael Lipschütz

1974 • Mölndal

#11

•

1 februari 2022 kl 19:58

Svar på inlägg #8

1 Gilla

Håller med Magnus här om lov och semestrar gör att man tappar strukturen. Det är grill, bad och nån öl. Svårare helt klart att ge sig ut då.

Annars gillar jag att springa tidiga mornar på vintern. En liten extra kick.

Tycker mörkret blir allt jobbigare att hantera ju äldre jag blir.

Marcus Nilsson

1967 • www.sapiens.se

#12

•

1 februari 2022 kl 20:08

4 Gilla

+ Man får träna ifred utan att störas av tävlingar.
+ Det är pollenfritt.
+ Man slipper värmen, ni vet det där över 14 grader när man inte kan strippa fler kläder för kylningen. :-)
+ Det är pollenfritt. Igen.

- Det tar tid att bylsa på sig alla kläder. Låter som ett fånigt problem men kör man två pass om dagen så går det åt lite tid och blir en del tvätt.
- Skaderisken. Man slirar oavsett vad man har på fötterna när modden slår och för många mil i piggeskor om det är isigt som i år sliter.

Men rent krasst så har jag historiskt haft högst veckomängder december-februari så uppenbarligen väger fördelarna över nackdelarna för mig. Motivationsmässigt så hjälper det mig ordentligt att veta att det är här jag lägger grunden att skörda på under tävlingssäsongen. Det är dessutom en bra anledning till att komma ut under en säsong där det här i södra Sverige lätt blir mycket innesittande.

Idag blev det dock paddling i stället och det var jädrigt härligt!

Hasse A S

1953 • Munkedal

#13

•

1 februari 2022 kl 20:08 Redigerad 1 februari 2022 kl 20:09

Gilla

Då min favoritsyssla är nattorientering, så är vintern fin🙂. Mörk tidigt på em och kväll, så jag kan komma ut och träna tidigare än när det är sommartid och ljust länge på kvällarna.
Dessutom ser jag en massa djur, ja mest ögon när jag springer i skogen. För drygt en månad sen såg jag 2 par ögon kanske 40 m framför mej. Jag trodde det var två rådjur, men när jag kom närmare såg jag att det var 2 älgar som sakta lunkade iväg. Och för 14 dagar sprang jag nästan på en annan älg. Upptäckte den bara 10-15 m framför mej. Men den tittade bara på mej och rörde sej inte ur fläcken. Så jag fick springa ut i en sankmark och runda den. Det är fantastiskt fina djur.

När jag väl är ute och springer, så tänker jag inte så mycket på hur vädret är.

Peter Gröndahl

1978 • Stockholm

#14

•

2 februari 2022 kl 12:18

Svar på inlägg #13

Gilla

Är ingen orienterare men brukar springa reflexbanor på vintern. Lite av höjdpunkt löparmässigt.

Peter P

1965 • Kungsholmen

#15

•

2 februari 2022 kl 12:48

3 Gilla

Jag kämpar ständigt med motivationsbrist. Ibland släpper det tillfälligt men det behövs inte mycket för att jag ska tappa den igen.
Förr minns jag hur jag varje år i oktober började känna meningslösheten med att pina mig runt i motionsspåret och i mars/april återkom lusten. Nuförtiden känner jag inget sånt säsongsberoende men visst är vinter och sommarlöpning två helt olika sporter. Finlöparna kommer fram den första soliga vårdagen och är borta i november igen.

Torbjörn Westman

1961 • Oskarshamn

#16

•

4 februari 2022 kl 22:34

3 Gilla

Jag håller med Jesper. En anmälan till ett vårlopp funkar utmärkt som motivation så här års.

Springa i slask är ingen höjdare, men något som triggar igång mig är riktigt busväder. Att trotsa elementen och dra ut i snöfall och en isande nordan kan vara helt fantastiskt. 🌨

Jonas Wängberg

1972 • Enköping

#17

•

5 februari 2022 kl 06:51

4 Gilla

Jag triggas av vädret. Ju jäkligare desto bättre. Fantastiskt att springa i snöstorm. Har de flesta av mina bästa placeringar på ultralopp från när det är riktigt dålig väder.
Stjärnklara vinternätter är också fint när man kan släcka pannlampa och låta månen lysa upp vägen.

Det enda jag ogillar är blankis, tycker att löpningen blir stel och styltig. Har halkat omkull alldeles för många gånger.

Ted Palmberg

1982 • Lilla edet

#18

•

5 februari 2022 kl 09:48

2 Gilla

Kan bara hålla med hasse, mörker pannlampa och skogsstigar då e det glädje!

Johan Hedin

1977 • Örebro

#19

•

5 februari 2022 kl 13:25

Gilla

Jag brukar söka upp grusvägar på vintersäsongen då jag tycker att de oftast blir snabbare isfria än stigar och motionsspår. Vi har nog de flesta av oss våra up''s and downs men jag försöker mer få det gjort oavsett väder, för jag får en god känsla i kroppen efter passet samt blir piggare.

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

#20

•

5 februari 2022 kl 16:48 Redigerad 5 februari 2022 kl 16:48

4 Gilla

Tycker vintern är en utmärkt årstid att springa, tur dock att det finns dubbade skor denna vinter. Sprang faktiskt första 2-milaren sedan 2018 idag, fick min diagnos hypotyreos våren 2019 följt av en vända covid våren 2020. Den här vintern känns det dock som gubben är på gång igen.