21 september 2020 kl 16:50
Redigerad 21 september 2020 kl 16:54
"Men frågan är vad man vill åt. Vill man prestera optimalt på en tävling så är det ingen diskussion. Man presterar bäst om man fyllt på glykogenlagren till max innan start. Det går inte att komma ifrån."
Även denna "regel" har undantag(slöpare) om den inbegriper ovillkorlig frukost innan loppet.
Jag slutade med frukost efter några inledande år där jag fick håll på några långlopp och tyckte det var svårt att helt undvika.
Under följande års fokuserade marathonträning med i snitt 15-18 mil/vecka genomfördes alla träningsdagar med ett pass (oftast 2-3 mil, ibland längre) utan någon frukost innan, medan kolhydrater lassades in på eftermiddagarna-kvällarna. Sötat kaffe + vatten drack jag dock på mornarna innan träning eller tävling.
Även ett otal tävlingar, bl a inkl 17 marathonlopp på 2.18-2.26 h var helt utan frukost innan. Däremot åt jag mellan en del dubbelpass främst om jag tävlade på kvällen.
Jag presterade sannolikt ganska nära mitt max 1979-1983 "kostmässigt" trots avsaknad av frukost. Glykogendepåerna var uppenbarligen välfyllda inför marathonloppen, men jag laddade under de 2 sista dagarna före loppet med nästan enbart godis-baserade kolhydrater efter tömningen den 3:e dagen innan loppet då jag i oftast 2 pass sprang summa 4-5 mil :-)
Tydligen räckte även leverns glykogenförråd till att hålla blodsockernivån på tillfredsställande nivå, UTOM ibland efter ett vanligt långlopp då jag brukade "jogga ned" 5 km i träningstempo, i vart fall kunde jag få lågt blodsocker i några kilometer då om nedjoggen dröjde för länge.
10-talet år senare verkade 2 bananer till frukost som jag regelmässigt började med minska den senare risken. Men det verkade inte påverka tävlingsprestationen eller träningen. Ytterligare 10 år senare började jag med mer normal frukost utan annan effekt än att det faktiskt var lättare att hålla vikten trots minskad träningsvolym.