Sandsjöbacka Trail Maraton+

Årets upplaga av Sandsjöbacka Trail blev den bästa på länge. Visserligen omväxlande halkiga berghällar och lera som underlag stora delar av vägen, men en väldigt bra känsla i kroppen. Dessutom var vädret över förväntan efter att ha kollat prognoser de senaste dagarna: det mycket lätta regn som var både i Göteborg och under promenaden från pendeltåget till starten i Kungsbacka upphörde fem minuter innan start för att inte återkomma. Jag lyckades för en gångs skull hålla igen på tempot redan från start, mycket tack vare att jag teamade upp med två killar med med ungefär samma tidsmål som jag. Den ena tappade vi efter en knapp mil när han sänkte tempot ytterligare något, men den andra hade jag sällskap med en bra bit förbi Kyrkbyn där han försvann framåt i ett obevakat ögonblick. Men jag blev inte ensam länge, en tjej hann upp mig och vi gjorde sällskap hela vägen in i mål. Väldigt trevligt att kunna springa tillsammans med någon nästan hela vägen, det känns så mycket lättare då. Inga svackor i känslan varken i ben eller huvud, allt fungerade väldigt bra. Blev visserligen som vanligt rejält kall om fötterna och framför allt tårna eftersom de var konstant blöta när man väl kommit in i skogen efter de inledande fem kilometernas landsvägslöpning, men det var väl det enda som inte var riktigt hundra. Fick också flera peppande sms under vägen från kollegor och Miss K, som också hejade fram mig och min nyfunna löparkompis sista biten in i mål – stort tack för det! Efter lite mat, godis och kaffe – och en massa löpartjôt – bar det av hemåt för bastu och fortsatt påfyllning av de 6500 kalorier som bränts upp under dagen...

Edit: killen jag sprang de första två milen med har redan slängt ihop en video: https://youtu.be/J_AQAr_k4P4