21 oktober 2018 kl 15:49
#12: Jag kan berätta hur det känns för mig, från den långsammare sidan av en löparduo... så kan du ju kolla vad din sambo känner igen, eller inte!
- Gemensamma pass, med gemensam ambition.
Vad är syftet med era pass tillsammans, och är det några, eller alla pass? Säg att man bestämmer sig för ett njutpass i gemensamt bekväm-tempo, typ en gång i veckan. Istället för en långpromenad etc, ta en löprunda ihop, jag gillar att vara i skogen med min livskamrat, och se årstiderna. Tiden kanske viktigare än sträckan och tempot, börja med typ 60-90 minuter, kan göras längre efterhand. Som några redan föreslagit, lägg på en extra runda själv efteråt, om du har mer att ge.
- Långsamhetsångest.
Det är mentalt jobbigt att vara den som känner sig som bromsklossen, och att alltid få kämpa för att försöka hinna ikapp, försöka inte sinka.
- Egen träning.
Den långsammare borde kanske köra några egna pass med typ intervallträning, för att få upp farten. (Host host... det borde man!)
- Pepp eller pucko?
Humör och dagsform kan variera... så det kan vara skillnad om man blir lite extra peppad när någon säger "kom igen, ge lite extra", eller om man då tänker "men vad tror du pucko, benen vägrar ju röra sig fortare!"...