Löpning Träning 14 inlägg 8512 visningar

Lära sig springa långsamt?

#1
23 augusti 2016 - 17:31
Gilla
Kort träningsbakgrund; fd fotbollspelare på rätt hög nivå, som yngre helt klart mer explosiv än uthållig, alltid (från 7-års ålder) varit snabbast i skolan på korta distanser utan specifik grenträning. Började som 23-åring efter ett antal knäoperationer att springa långt istället och började gilla det, då (när man var ung och fräsch och inte blivit 30+..) snittade jag nog runt 6-7 mil/vecka, längsta distanserna runt 2,5 mil och gjorde milen på som bäst 45 men låg väl oftast runt 50.
Efter genomgången myokardit för 5 år sedan slutade jag träna helt. Har först senaste året känt att kilona smugit sig på, har ett jobb som innebär hög belastning mentalt och mkt resor och bestämde mig i våras/försomras för att börja springa igen.

Så långt allt gott, min kropp är ganska bra på att springa, extrakilona blev jag av med rätt fort och försöker tom bromsa den viktnedgången nu (dålig på att äta i perioder), MEN, jag vill kunna springa längre, är inte så intresserad av att pressa tider och springa lopp just nu, är ute efter den meditativa effekten ett längre pass ger. Nu är jag uppe på en veckodos på 3-4 mil, tar mig runt milen sub 60 men har så himla svårt att sänka tempot från runt 5.45-6.00 beroende på lutning vilket gör att jag inte känner mig det minsta sugen på längre pass just nu. Jag tar slut vid 7 km och sen är det inte skönt.

Har skaffat runkeeper som rapporterar var 5:e minut, idag tyckte jag att jag började mitt milpass supersakta och försökte sänka farten efter 1 km som gick på 5.35. Kom till slut ner till genomsnitt på 6.15 men känner att jag nog skulle behöva ligga på 6.45-7 för att kunna komma upp i 15-20 km pass och tycka det är härligt.
Inte ens i backiga skatås 5:an lyckas jag hamna där utan snittar på 6.20.

jag vet att jag kanske har lite bråttom, men som sagt, min kropp tål löpning bra, jag har aldrig haft en enda känning av en löparskada och jag är dessutom utbildad sjukgymnast så jag försöker vara observant.

Tips ngn?
1965 • Täby
#2
23 augusti 2016 kl 19:05
Gilla
Jag tänkte först tipsa om pulsband och ha en tanke på vilken puls du vill ligga kring. Men jag tror inte att det är där skon klämmer. jag tror att man har ett "lägsta tempo" under vilket det inte längre känns som löpning. Förmodligen delvis justerbart, men ändå. Så jag manar trots allt till dels tålamod och dels att definiera om långpassen - kanske 13 km i början. Och varva med att gå i början på långpassen, då får du ut tillbaka andningen på den minut som du går, och sen springer 5, eller hur du gör. ...lite fria tankar...
Mattias
1974 • Borås
#3
23 augusti 2016 kl 19:28
1 Gilla
Skulle säga att det kommer. Du har varit igång i sådär tre-fyra månader? Ge det lite tid, du har börjat från noll och det tar tid att få upp distans och fart.

Precis som Tibor är inne på så ligger du nog redan på ditt lägsta tempo för att det inte ska bli nån typ av "snabbpromenad" av det hela, så gnugga på så lossnar det snart.

1967 • www.sapiens.se
#4
23 augusti 2016 kl 20:16
Gilla
Tycker du att du har svårt att springa långsamt men ändå vill komma längre så är gångpauser en utmärkt modell.

När jag startade upp löpningen igen efter ett långt uppehåll hade jag exakt samma problem. Jag var van sen mitt tidigare löparliv att sällan springa långsammare än 4 min/km och även om jag nu inte höll den farten så kunde jag inte sänka nog mycket. Så jag sprang tills jag blev trött, gick en stund, sprang igen osv så att jag tog mig igenom det där #%#%# femkilometerspåret. Så småningom orkade jag springa hela och sen kunde jag gradvis ta mig längre.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#5
23 augusti 2016 kl 20:30
Gilla
Spring med en kompis som är långsammare än du själv. Kan la inte vara så svårt att hitta någon som kan mala i 6:30-tempo med dig! :-)
Thomas Svensson
1982 • Hästveda
#6
23 augusti 2016 kl 22:59
Gilla
Bry dig inte om farten så mycket. Tids nog ökar ju längden om du lägger av vid samma trötthet
Oldboy
1952 • Danderyd
#7
23 augusti 2016 kl 23:20
Gilla
Gåpauser och långsammare kompis är effektiva metoder. Du kan testa noll-tolerans också: efter en km kollar du klockan, har du sprungit fortare än du bestämt så tar du vila (gå- eller ståvlia). Fortsätt så. Antingen kommer tempot ner eller så blir resultatet springa-gå eller långsamma intervaller, bägge varianterna tar dig längre än dina nuvarande 7 km.
Thomas Abrahamsson
1988 • Stenungsund
#8
23 augusti 2016 kl 23:44
Gilla
Har du GPS-klocka kan man ibland ställa in varningar vid för långsam/snabb löpning. Den stör man sig fort på om man har den igång! Alt låsa mot pulsen, men då går det väldigt långsamt uppför...
Thomas Svensson
1982 • Hästveda
#9
24 augusti 2016 kl 00:06
Gilla
Anpassar inte kroppen sig mycket efter vad man gör när man är ung? Fotbollspelare brukar ju kunna röra sig 7-10 km max.

#10
24 augusti 2016 kl 05:15
Gilla
Ska prova gåvila vid längre pass (det känns som fusk men åandrasidan kanske mer effektivt än att springa de sista 3 km och längta tills det är slut).
Har ju som sagt inte varit igång så länge, sedan midsommar ungefär, så 2 mån och får ge min kropp en eloge för att den ställer upp och är hyfsat lättränad ändå. Pulsklocka har varit lite svårt att hitta rätt puls på, är ju några år äldre och rätt mkt sämre kondition än sist jag använde mig av den. Funderar på att försöka pressa upp mig i nästan maxpuls vid tillfälle snart och räkna ut vad jag faktiskt bör ligga på.

Är inte supersugen på att springa med kompis, har eg aldrig gillat det. Halva grejen med löpning för mig är att få vara tyst och ifred ;)

Thomas; jo till viss del är det så, jag har dessutom alltid haft en ganska rejäl övervikt av explosiva egenskaper, under utbildning och vidareutbildning gjort rätt mkt tester och labbat med kroppen som stödjer detta (eller stödde iaf, det är ju några år sedan ;)), men man kan till viss del ställa om förutom den omställning som naturligt sker med åren och jag kunde som betydligt yngre (och därmed explosivare) springa pass på upp till 2,5 mil på ett njutbart sätt, det är dit jag vill igen.

Däremot blir jag väldigt trött i benen av att sänka tempot, så får nog vara lite försiktig med belastningen för att inte dra på mig skador, tror jag springer ganska bra/löpekonomiskt runt 5.45-6 min men sämre vid långsammare tempo.
#11
24 augusti 2016 kl 08:14
Detta inlägg har raderats
Pär M
1969 • Umeå
#12
24 augusti 2016 kl 08:22
Gilla
Du kan ju söka nån stig som går i skogen.....(jag springer ofta på nån stig)((ibland sådana med extrem terräng men åxå platt fina "hundägarstigar"))
1967 • www.sapiens.se
#13
24 augusti 2016 kl 09:11
Gilla
TS: Fusk och fusk. Jag tycker inte att du ska se det så, du håller ändå igång och har puls så det gör större nytta än att korta passen. Jag började så och några år senare var jag nere på 2:40 på maran. :-)
#14
30 augusti 2016 kl 17:30
5 Gilla
Liten uppdatering (inte för att jag tror andra är så intresserade men om någon söker fram denna tråd i samma syfte i framtiden); Försökt springa långsamt, försökt lunka. Blir trött i benen (ffa fötterna, säkert kadensen, den ser rätt lika ut i alla tempon på runkeeper..) och tänker nog för mkt på hur fort jag springer.

Idag gav jag mig ut och lät inte runkeeper uppdatera några tider utan sprang helt på känsla 1,1 mil, och ta på tusan dels vad lätt det kändes och hur skönt det var. Låg i tempon mellan 4;45-6:50 (snitt 6.05) och kände mig så pigg sista kilometern att jag lätt kunde öka tempot ner till 5 blankt på en km som oftast avslutar mina rundor och brukar gå på 5.45. Sprang i snitt 10 sek snabbare/km än samma runda förra veckan.

Summasummarum; tänk mindre och spring mer så blir du snabbare (och troligen snabbare fortare) och det blir roligare ;)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.