30 juli 2018 kl 17:41
#1 Ellen. Tycker du så härmed facit på hand att du gjorde rätt som startade och fullföljde Copenhagen Marathon?
Hur skulle du beskriva att din skada på baklåret påverkade ditt lopp.
Var smärtan så intensiv att du var tvungen att gå på slutet?
Hur fick du din överbelastningsskada? Var det en lindrig skada eller en mera allvarlig?
Jag frågar eftersom jag är i samma situation som du med tre veckor kvar till Paavo Nurmi-marathon i Åbo,och jag har bestämt mig för att springa det.
Jag skulle klassa min lårskada som en sträckning i bakidan av låret, och inte som att muskeln brustit. Fullföljde t.ex. ett 10 km-lopp efteratt ha fått skadan vid 4 km i lördags.
Jag vet att man inte bör diskutera att delta i marathon om man har en skada, men för mig gäller det mitt livs sista marathon oberoende. Är 53 år och har sprungit 19 maror innan.