Löpning • Träning • 44 inlägg • 5445 visningar •

Att nicka, säga hej, eller undvika kontakt totalt

Colm O Callaghan
1973 • Huddinge
#1
•
11 mars 2009 - 20:28
Gilla
Hej löpare.

Jag har sprungit i många år och där jag är uppväxt (Irland) brukar man alltid nicka eller säga hej till en annan löpare om man ser en på löprundan.
Men alla gör inte det och i Sverige är det ganska många som inte säger hej alls. Vad tycker ni? Är det fånigt att säga hej till en annan löpare eller är det ett trevligt sätt att visa någon slags solidaritet och vänskap bland löpare?
< < < 1 2 3 > > >
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#21
•
12 mars 2009 kl 12:02
Gilla
För inte så länge sen sprang jag om en kille ungefär vid långholmen, så hörde jag hans steg i hasorna hela söder mälarstrand, då han vek av nära slussen ropade han då "tack!" och jag som var nära helt färdig sprang nästa 2 km med ett leende på läpparna :-)
Per Jacobsson
1970 • Stora Höga
#22
•
12 mars 2009 kl 12:55
Gilla
Jag brukar också hälsa på andra löpare synnerhet och folk i allmänhet man möter. Nu springar jag ju ute på landet, så det är ju inte så tättbefolkat, men en enkel handvinkning och ett aldrig så litet leende kan man ju kosta på sig även om man är trött. Ganska enkelt sätt att sprida lite trevlighet.
Stefan Johansson
1971 • Norberg
#23
•
12 mars 2009 kl 13:08
Gilla
Jag hejar alltid. En sak jag tänkt på i vinter då jag även åkt en del skidor
är att joggare hejar medans skidåkare hejar och LER tillbaka.
jonas hallgren
1971 • Knivsta
#24
•
12 mars 2009 kl 13:24
Gilla
Jag brukar hälsa på ett eller annat sätt.

Tycker mig också märka några tendenser, att...
...det är större sannolikhet att män hälsar tillbaka (kan förstås bero på att jag själv är man)
...äldre oftare hälsar tillbaka än yngre. Löpare från 55årsåldern och uppåt hälsar nästan alltid.
...sannolikheten att löpare hälsar på varandra ökar ju längre från stockholms innerstad man kommer. När jag springer genom stan och vidare söderut på vägen hem från jobbet går "hälsningsgränsen" nånstans runt Telefonplan.
Colm O Callaghan
1973 • Huddinge
#25
•
12 mars 2009 kl 13:31
Gilla
Det är kanske mer en Stockholms fenomen då. Ni är många som hälsar och det är intressant att förstå dem personer som inte gör det. Full respekt till er därför att det här verkar har blivit en ´ja till hälsning´ tråd.
Där det finns många som springer så är det nog förståeligt att inte säga hej till alla eller om man är jättetrött.

Det roligast i denna tråd däremot tycker jag är Thomas´ kommentar "Emil: att som svensk gnälla över hur svenskar är och sen tillägga att man själv är "osvensk" är nog det svenskaste jag vet! ;-] "

Helt underbart! Ni är ett komplext folk :)
Janna Borg
1965 • Farsta
#26
•
12 mars 2009 kl 17:06
Gilla
När jag flyttade till sverige för 17 år sedan från USA hälsade jag alltid när jag var ute och gick i grannskapet. Jag fick sluta för jag fick många osåkra och nästan ifrågasättande blickar...nästan aldrig ett hej tillbaka. För 5 år sedan började jag powerwalking och bestämde att jag skulle hälsa på folk. Det är bara trevligt! Jag struntar i det om man vänder bort för det är så trevligt när man får ett hej tillbaka. Nu när jag springer bruka jag hälsa på något sätt. Det är också trevligt om man får ett thumbs up tillbaka.
M och S
1987 • Nyköping
#27
•
12 mars 2009 kl 18:52
Gilla
Jag har stora problem med röstkontrollen när jag anstränger mig, så jag skriker alltid ut mina "hej", och precis i "HEE..." så hör jag hur alldeles för högt det blev, och då ler jag stort. Ingen har hittills vågat låta bli att svara.

M.
Mårten Hemström
1969 • Sala
#28
•
12 mars 2009 kl 19:58
Gilla
"Emil: att som svensk gnälla över hur svenskar är och sen tillägga att man själv är "osvensk" är nog det svenskaste jag vet! ;-]"

Den var bra! haha
Ännu mer svenskt är det att anse att det mest svenska man är när man gnäller över hur svenskar är och sen tillägga att man själv är "osvensk"
;-)
Michael Grosche
1967 • Solna
#29
•
12 mars 2009 kl 20:12
Gilla
Colm jag skulle både nicka och säga hej om jag träffar på dig. Men du är ett undantag. Jag brukar vara fullt upptagen med att sjunga med i musiken som dånar i lurarna och min vattniga blick är fäst långt bort i fjärran. Nä jag är nog också en typisk osocial svensk är jag rädd. Men ge mig några droppar alkhol då jädrar blir jag social ;)
Pål Nilsson
1976 • Höör
#30
•
12 mars 2009 kl 20:29
Gilla
Självklart bör man hälsa på alla löpare man möter på en löprunda. Vi är ett och samma släkte som älskar att traggla runt på samma rundor. Det är samma sak som att alla busschaufförer hälsar på varandra.

/Mr Metafor
Colm O Callaghan
1973 • Huddinge
#31
•
12 mars 2009 kl 21:15
Gilla
Micke. Vad ärlig du är! Spring under två timmar i Göteborg så är du förlåten :) Jag har faktiskt inget emot någon som inte säger hej - man ser här i tråden att det finns flera anledningar för det.
Jag brukar bara nicka, särskilt om jag springer fort. Ikväll däremot hälsade en cyklist på mig och det var så trevligt så. Jag sprang förbi henne men vår tempo var ganska jämna och hon hörde mig jätte länge innan jag äntligen började komma ikapp. När jag kom ikapp, så hejade hon på och vi pratade lite och hon var så otroligt trevlig och uppmuntrande. Vilken kick. Dagens ljuspunkt.
Stefan Lust
1966 • Hökarängen
#32
•
13 mars 2009 kl 20:07
Gilla
Hallå,,,,,om man säger hej eller inte, har väl inte ett skit att göra med svenskhet eller inte, speglar väl snarare individen. eller ?
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#33
•
13 mars 2009 kl 21:29
Gilla
Jag brukar heja på alla medlöpare jag möter i spåret, på samma sätt som jag "hejar" på alla medresenärer i stockholms tunnelbana ...

Samma sak tycker jag. Medmänniskor allihopa.
- Men inte hälsar du väl på *alla* i tunnelbanan? Nope, inte i rusningstrafik, inte heller i gles trafik, men faktiskt om det är en enstaka människa en tidig morgon t.ex. - motsvarande gäller i löpspåret. En regnig dag, hälsas det betydligt mer frekvent, endast de riktigt kollegiala "hardcorelöparna" är ute då. Springer jag på "glesa" ställen hälsas det oftare än t.ex. Hagaparken där det stundtals är rena autostradan av löpare. Konstigare än så är det inte.
Anders Berglund
1976 • Tullinge
#34
•
14 mars 2009 kl 00:25
Gilla
Jag brukar också heja på alla löpare jag träffar ute.
Men ibland ser folk på en som om man vore en idiot varför hällsar du på mig? Kanner du mig? He he
Typiskt stockholmare tror jag.
Är just nu på träningsläger i Motegordo och här finns inte det problemet.
Tommy Norén
1969 • Hallstavik
#35
•
14 mars 2009 kl 06:49
Gilla
Hej hej på er alla löpare :)
Emil
1984 • Sundsvall
#36
•
14 mars 2009 kl 15:04
Gilla
Thomas, jag säger ju att beteendet sitter i ryggraden :P

Men å andra sidan tillhör jag ju egentligen det där lilla sura landet utanför göteborg.
nancy brett
1974 • Linköping
#37
•
14 mars 2009 kl 17:28
Gilla
jag brukar nicker, eller ler särskilt om jag möta en som springa, känns lite komrade äktigt..och uppskatta mycket när ändra göra så :)
Maria Eklund
1983 • Muskö
#38
•
14 mars 2009 kl 19:06
Gilla
Lyckliga ni som möter folk på era rundor, själv springer man i sin ensamhet här ute på landet. Jag möter visserligen icke-joggare men de hälsas oftast bara på om de hälsar först annars koncentrerar jag mig på springet. Ibland kör jag om enstaka med bilen på väg till jobbet eller så men det känns lite överkurs att stanna bara för att hälsa. ;) Jag själv blev iof tutad på idag men jag kände inte igen bilen så jag kom aldrig mig för att vinka. Skulle jag möta någon skulle jag hälsa, får man svar är det en bonus!
Ann-Sofie Reineström
1971 • Kiruna
#39
•
16 maj 2009 kl 19:09
Gilla
Jag lyssnar på musik och filosoferar under mina rundor så en hälsning kanske inte besvaras. Lite oartigt, men jag ser eller hör ingenting då jag springer, så tyvärr, att hälsa ligger inte för mig. Annars låter det som en trevlig gest!
Jonas Wincent
1970 • Sala
#40
•
16 maj 2009 kl 21:31
Gilla
Jag hejar hejvilt! Hej hej!!
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.