Löpning Träning 34 inlägg 11287 visningar

Trötthet... Börjar bli gammal!

1972 • Sollentuna
#1
8 maj 2018 - 21:33
Gilla
Fråga till er som är över 45 år, man får även svara om man yngre...

45 år gammal, sprungit i 12 år. Snittat nästan 4 mil i veckan. Men sista tiden har jag tappat orken. Vissa pass går hur bra som helst, inga problem. Andra pass är så sega, orkar 2 km, sedan får jag gå. Ingen kraft i kroppen. Oftast kan jag känna innan ett pass att det kommer blir bra.

Börjar jag bli gammal? Är det bara att konstatera och sänka ambitionerna? Hur är det mer er andra? Märker ni någon skillnad när ni blir äldre?

Jag sover bra, kan inte påstå att jag är stressad. Även om jag är chef och engagerad som ungdomstränare flera gånger i veckan. Äter inte så mycket sallad och frukt, men det har jag aldrig gjort. Träffade med en läkare för någon veckan sedan, alla värden var ok.

Kosttillskott? Mer styrketräning? Vad säger ni?
< < < 1 2 > > >
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#2
8 maj 2018 kl 21:37
Gilla
Jag hade lite samma symptom . är dock 52 men för min del visade sig vara b12 brist... och det är inget de testar i första taget på vc
1965 • Kungsholmen
#3
8 maj 2018 kl 21:52
Gilla
För min del är det bara mentala svackor. Kroppen orkar hur mycket som helst men jag har inte alltid lust o det manifesterar sig som orkeslöshet .
1970 • Mörrum
#4
8 maj 2018 kl 21:58
Gilla
Jag är också chef, två år äldre än du, instruerar tre gruppträningspass varje vecka på fritiden, förutom min "egen träning", och kan bara hålla med dig; återhämtningen tar längre tid än förr och det kan kännas lite jobbigt. Mentalt. Men det är så det är.

Jag har nu kommit till acceptansläget, där jag accepterar att alla pass inte flyter på som jag har tänkt eller vill, jag är ibland stel som ett kylskåp morgonen efter ett träningspass och jag är ett år äldre än sist det begav sig.

Men bara för att; vilka prover tog man på vårdcentralen och vad visade värdena?
Per Ohlsson
1973 • Mantorp
#5
8 maj 2018 kl 22:01
Gilla
45 här och kan också känna igen det du beskriver. Har ändrat från tre pass löpning i veckan till två. Två pass styrka för helkropp med basövningar. Målet är att hålla mig frisk.
Oldboy
1952 • Danderyd
#6
8 maj 2018 kl 22:05
1 Gilla
Kastade ett öga i din träningsdagbok. Med sub4 på 5 km kanske strax under 5 på distanslöpning är ok. Men var är intervallpassen och/eller backpassen? Man behöver en liten del riktigt tuffa pass för att hålla fartkapaciteten uppe.
Nu vet jag inte hur gamla dina pb:n är men har de många år på nacken är det nog bra om du sänker ambitionen åtminstone på kortare distanser, möjligen kan du komma vidare på maran men inte med 4 mil i veckan.

45 år är annars ingen ålder men det kan finnas saker i kroppen som lägger krokben för din löpning utan att det syns vid ett vanligt läkarbesök. Inte bara B12 och järndepåer, även sköldkörtelhormon t ex, andra vitaminer eller mineraler. Du kanske får förmaksflimmer ibland när du springer? Hade ingen aning om att det var det som drabbade mig på VSM i maraton för några år sedan men det syns på pulsvärdena om du har en fungerande pulsklocka.
Allergi förstås, det är mycket pollen ute nu.

En skillnad när man bli äldre är ändå att man ofta behöver längre återhämtning. Om du är ungdomstränare kanske du inte får den kroppsliga vila du behöver på vilodagarna för att bli fullt återhämtad. Ska jag springa ett lite mer krävande pass behöver jag en dags vila före, i alla fall går det bäst då.

Så låter det som om du äter "tvärtom mot nyttigt", du kanske skulle se över det. För att inte få brist på något tycker jag att det är enkelt och effektivt att äta så varierat som möjligt med en massa olika frukter och grönsaker, nötter, bönor osv, sparsamt med kött, socker, vitt ris, vitt bröd etc.

Att du "alltid har ätit" bara lite frukt och grönt kan betyda att du levt på marginalen och antingen har behoven ändrats eller små förändringar i maten har fått dig att trilla över kanten.
1972 • Sollentuna
#7
8 maj 2018 kl 22:25
Gilla
Tack för svar, lite mer info!

Sprang 5 km på 19:34 förra helgen, så ibland är det bra fart på benen. Fixade 25 mil i mars, också bra. Men "bara" 15 mil i april. Maran på 3:16 förra året, i år siktar jag på lite kortare distanser.

Har funderat på pollen, men "tröttheten" fanns även i vinter.

Läkaren tog olika provsvar, vet inte exakt. Men det var inget konstig sa hon. Jag har nu beställt järn och b12 nu. Förmaksflimmer låter inte roligt, har pulsklocka. Skall ha kolla på den.

Min mathållning kan bli lite bättre, mer sallad och frukt. Gillar bröd och kolhydrater, kakor är också gott.

Återhämtning tar jag också med mig, men det låter ju så tråkigt. Tidigare har jag sprungit när jag fått tid över.
Walker67
1947 • Växjö
#8
8 maj 2018 kl 23:20
2 Gilla
45 år är ingen ålder och 19.34 på 5 km är riktigt bra, så inte har du "dackat av" än.
Om man har som målsättning att träna och hålla igång livet ut måste man anpassa sin träning efter åldern.
Jag hade full kapacitet till 41 år, sen ett tapp, men hela 40-talet fram till 52 år höll jag hygglig nivå. Jag är nu 70 år och fortfarande aktiv, men jag tränar inte mer är ung 2 ggr i veckan, dock rör jag på mig övriga 5 dagar i veckan. Ju äldre man blir desto större andel "aktiv vila" får det bli, i mitt fall gång i promenadtempo dvs 9 min/km. Det ger ingen konditionsförbättring men hjälper till att hålla vikten nere och ger frisk luft i lungorna.
För att återvända till ditt läge i åldershänseende, så kommer jag ihåg att jag ibland var mycket trött efter att ha kommit hem efter jobbet. Men hur trött jag än var gav jag mig ut på träning och oftast gick tröttheten över efter ett tag och träningen flöt på bra. Inför intervallpass fick man "väcka" sig själv, innan man startade träningen.
Att du känner dig trött kan ha med blodsockernivån att göra, jag minns att jag ofta fick en dipp vid kl 3-4 på em och att det höll i sig fram till träningen vid 5-halv 6
Sava Iancovici
1974 • Göteborg
#9
9 maj 2018 kl 08:36
Gilla
Jag märker av åldern lite grann främst under uppvärmningen före kvalitetspass och i början på distanspassen, speciellt på morgonen. Det tar helt enkelt längre tid för kroppen att komma igång. Sen brukar det flyta på.
Det hänger såklart även ihop med hur länge man har tränat. Har man löptränat kontinuerligt i ett antal år och hunnit komma upp i närheten av det som kroppen klarar av (både mängdmässigt och tider på olika distanser) är risken nog större att man känner sig riktigt seg ibland.
1954 • Falun
#10
9 maj 2018 kl 10:42
Gilla
Jag har liknande problem och kroppen fallerar ibland rejält. Men detta dök upp först efter 60 års ålder. Men vet inte om det är åldersrelaterat eller något annat. Fast rent generellt så var det lättare innan 60 med träning och formtoppning, mina gamla recept fungerar inte lika bra nu.
Abbe S
1972 • Stockholm
#11
9 maj 2018 kl 14:17
Gilla
Vi är jämngamla och om jag utgår från mig själv låter det som om något är fel. Tror knappast det är åldern som är problemet för dig.

Visst är återhämtning något långsammare nu än när man var 20 men du är ju en väldigt rutinerad löpare med riktigt fina tider. Gör man milen på 37, LL på 2.11 och maran på 3.07 (som du har gjort) ska man inte bli så trött att man behöver gå efter 2 km.

Pollensäsongen i år ska ju vara riktigt tuff tex och min fru (som aldrig känt av det tidigare) har varit helt utslagen dom senaste dagarna.
1971 • Nykvarn
#12
9 maj 2018 kl 14:51
1 Gilla
Hej Marcus, jag tror det är något som krånglar tillfälligt för dig, förhoppningsvis bara tillfälligt. Jag är ett år äldre och märker ännu inte av någon direkt åldersförsämring. Visst är jag en bit från mina pers som nästan alla är satta 2014, men förra året hade jag min bästa löparsäsong sedan 2014 och var bara en dryg minut från mitt halvmarapers och bara elva sekunder från mitt pers på 5000 m.

Visst märker jag av att jag lättare blir sliten av tuffa pass och att det inte bara är att köra på hursomhelst men det jag märker framförallt är att livet utanför löpningen påverkar löpningen mer än tvärtom. Jag har också en chefsjobb som ofta är ganska krävande, en nära vän som jag tränat mycket med har gått bort den här vårvintern och fyra barn i olika åldrar med både tonåringar och mindre barn kräver sitt. Dessutom har jag dragits med flera segdragna förkylningar den här vintern.

Jag känner inte att jag har samma tid för löpningen senaste året, eller snarare att "kostnaden" för att prioritera det lite högt som tidigare är lite för hög. Jag känner tydligt att jobbet gör att mitt behov av återhämtning blir större och en större del av löppassen används därför till lugna, återhämtande rundor i naturen vilket är skönt och avkopplande men inte optimalt för att fortsätta utvecklas och jaga tider.

Jag har sprungit regelbundet lika länge som dig och hela tiden drivits av att fortsätta utvecklas och förr eller senare får nog löpningen en annan betydelse, i form av mera avkoppling men jag är inte beredd att enbart ägna mig åt njutlöpning ännu utan tycker också det är kul med tuffare träning fortfarande.
1969 • Enskede
#13
9 maj 2018 kl 19:18
Gilla
Kan känna igen mig delvis med att det vissa dagar inte funkar alls. Har också försökt utreda om jag har någon brist av något ämne utan att hitta något.

Har en relaterad fråga på temat ålder. Har kört löpning kontinuerligt i några år men kom igång sent i livet med detta, tyvärr.
Jag har kommit upp i maradistans men känner att jag står och stampar på samma km-tider oavsett distans. Kör regelbundet 3-4 ggr per vecka (har dock haft div avbrott för skador) och varvar med backe, intervall, tröskel, distans och långpass. Så min fråga; går det att utvecklas som löpare när man är runt 50? Eller handlar det främst om att behålla det man har? Min tro är ju så klart att det går men jag börjar tvivla.
Är det någon som har en fin utveckling i samma ålder får ni gärna dela för inspiration och puff.
Tack.
Walker67
1947 • Växjö
#14
9 maj 2018 kl 21:06
Gilla
# 10 Det känner jag igen dvs att efter 60 börjar man "dacka av". Glömde tillägga att en annan typ av "aktiv vila" är dans, är medlem i en dansklubb och går på träning och arrangerade danser. Bra motion och välgörande för kropp och själ.
Oldboy
1952 • Danderyd
#15
9 maj 2018 kl 21:17 Redigerad 9 maj 2018 kl 21:19
Gilla
Pelle, jag började tävla i löpning när jag fyllde 50 (med undantag för obligatoriskt deltagande i lumpen och i viss mån i skolan och en gång som student). Har dessemellan sprungit periodvis när jag inte cyklat till och från skola/jobb.
Efter mitt första maraton vid 54 har jag persat varje år fram till 63 eller 64. Långsamt ökande mängd, samma med längd på långpass, en del andra smärre glidningar i träningsupplägg mm. På maraton tar det lång tid att nå sin potential, i alla fall utan professionell tränare, det är en del av tjusningen. Men jag persade på milen och halvmaran på vägen, mitt senaste pers är på milen för ett och ett halvt år sedan.
Har läst mycket om träning (jag är sån....) och tagit till mig av att 1) man ska lita på intuitionen, sån träning man tycker är rolig och känns att den gör nytta är bra och 2) det mesta ska springas i prattempo men en liten del ska springas riktigt tufft (5-10%), då får man bäst resultat.

Edit: Som walker skrev, dans är bra, jättebra! Rörligheten minskar med åren, det är största begränsningen och det kan säkert inträffa vid högst olika ålder.
Stefan Johansson
1969 • Norrtälje
#16
9 maj 2018 kl 21:54
Gilla
Jag märker väldigt mycket av min ålder, men så har jag också tävlat sedan 1979 och har ett kroppsarbete som sätter krokben för återhämtningen.

För 20-25 år sedan var det bara att ösa på så mycket man hade tid till. Nuförtiden finns det inga marginaler alls. Lite för mycket träning och man blir skadad eller sjuk direkt. Min träningsdos är på sin höjd en tredjedel av vad den var då.
1969 • Bara
#17
10 maj 2018 kl 01:17
Gilla
Det enda jag märkt är att det krävs mer träning för att uppnå samma resultat som tidigare. Än har jag inte varit i närheten av mitt PB på milen som sattes för 25 år sedan. Inte gett upp men får som sagt ligga i. Tränar betydligt mer nu än då. Tror det har med maxpulsen att göra. Eftersom den försämras måste man kompensera med VO2 max. Som tyvärr också blir sämre med åldern men kan påverkas lite åtminstone.
1961 • Göteborg
#18
10 maj 2018 kl 01:38
Gilla
Pelle, visst går det att förbättra sina resultat även runt 50-strecket. Även jag började sent med löpning; 2008 var jag 46 år och gick från riktig soffpotatis till att fastna ordentligt i löparträsket. De följande sju åren persade jag varje år med en topp vid 53 års ålder då jag gjorde maran på drygt 3:10, halvan strax under 1:30 och 10 km på lite över 40 minuter. Därefter har det inte blivit riktigt lika mycket tränat men jag är fortfarande stabil under 3:30 på maran, förutom ett par gånger när magen krånglat.

Visst känns det att man blivit äldre, precis som andra har skrivit handlar det mycket om att kroppen är mer trögstartad och behöver mer uppvärmning. För bara ett par år sen kunde jag riva av ett snabbdistanspass med fyra-tempo från första steget, det funkar inte längre.

Kontentan är alltså att det absolut går att förbättra sig som löpare när man är runt 50. Så kämpa på så lossnar det nog!
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#19
10 maj 2018 kl 20:32
Gilla
Utveckling efter 50 år är nog lite avhängd på vilken nivå man befinner sig. Startar man sent så finns det säkert en hel del att göra, ligger man redan på sin optimala prestation så får man nog finna sig att man helt enkelt är i nedförsbacken. Själv har jag ingen möjlighet att nå mina gamla löparresultat, på cykel utvecklas jag däremot då jag började cykla så sent som sent 2016.
1969 • Enskede
#20
10 maj 2018 kl 23:06
Gilla
Det låter som att det finns hopp. Jag får fortsätta att nöta på helt enkelt och hoppas att resultaten kommer.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.