23 februari 2014 kl 17:33
Hej!
Först vill jag säga att jag uppskattar att ni saknar bloggen. Jag saknar er också :-)!
Jag tänkte här förklara varför jag bestämde mig för att lägga ner bloggen. Inlägget blev långt, men den korta versionen kanske kan summeras med att det pågick saker runt min blogg som jag upplevde olustiga och jag visste inte riktigt vilka krafter jag hade att göra med. Ingenting hände egentligen, men ovetskapen om andras syften, och att jag upplevde saker lite ojusta och manipulativa fick mig att lägga ner bloggen.
Det var den korta versionen och den som är intresserad av den långa versionen kan fortsätta läsa här………….
Det hela började med mitt inlägg som hette ”Runners World är tyst” där saker och ting tog skruv. I inlägget ifrågasatte jag:
1. om SvD och Maratonbloggen åsidosatte viktiga etiska och demokratiska principer.
2. jämställdheten på våra lopp, och här användes Lidingöloppet som ett exempel.
3. småfuskarna på våra lopp.
I anslutning till detta inlägg återkom jag också hela tiden till att ”RW var tyst” och inte tog upp några av dessa frågor. Kortfattat så kanske man kan säga att RW inte diskuterar några kontroversiella frågor alls i tidningen (rätt eller fel kan man tycka vad man vill om, och det spelar heller ingen roll).
När ovanstående inlägg hade legat i några dagar började jag maila med chefredaktören på Runner´s World (Stefan Larsén) för en kommentar. Den maildialogen pågick i ett par dagar och då upplevde jag att maildialogen började kännas lite olustig, och de olustiga känslorna späddes på ytterligare av att en person som ofta skriver artiklar i RW lämnade ett par kommenterar på min blogg. Den skribenten visste vad som pågick (på grund av att jag hade meddelat det) och med den kunskapen upplevde jag dessa kommentarer lite olustiga (lite manipulativa).
Samtidigt som jag kände olustkänslor så fick jag hem senaste numret av RW i brevlådan med den extra tidningen om Lidingöloppet. Den tidningen fick mig så klart att undra hur starka de ekonomiska kopplingarna är mellan RW och LL (samtidigt som jag hade ifrågasatt jämställdheten på våra lopp, inklusive LL, och RW, i mitt inlägg som hette RW är tyst som jag mailade med Stefan L om att kommentera). Som ni märker börjar det här bli en ”soppa” av saker och beroenden som jag inte riktigt kunde hantera på kvällar och helger. Jag frågade också mig själv om RW verkligen är intresserad av att granska LL kritiskt om det kan påverka deras ”sammarbete”?
Stefan Larsén skrev i mail till mig att citat ”det är och ska vara vattentäta skott mellan marknadsavdelning och redaktion”. Vad han menade med det och om det är så vet jag inte. Det var i alla fall detta som fick mig att ”ge upp” och lägga ner bloggen.
Det blev för mycket. Mitt inlägg. Kommentar från RW. Lidingöloppsbilagan och vattentäta skott från Stefan Larsén. RW skribent som lämnade konstiga kommenterar samtidigt som jag mer och mer började tro att jag var inne på ett område jag kanske inte borde vara inne på. Det hela kändes lite farligt och jag blev kanske lite rädd.
Även fast ingenting konkret egentligen har hänt så var det för mycket konstigheter som hände (jag vet, det låter lite paradoxalt) och som jag inte ville vara med om. Ovetskapen om andras syften, och att det blev lite jag mot alla, där vissa var väldigt starka, kändes inte bra och till slut tänkte jag att jag och min blogg inte har en chans mot dem så det var lika bra att lägga ner. Det finns ingen anledning för mig att ”grotta i det här” eller utsätta mig för det här på kvällar och helger. Därför lade jag ner.
Sist ska jag också i rättvisans namn säga att det kan vara så (jag vet inte) att Stefan Larsén på RW också upplevde mitt inlägg, och att jag ville att han skulle kommentera det, lite obehaglig och att det troligvis var därför han ställde frågor till mig som jag sedmera upplevde obehagliga. Det tycker jag också att man måste förstå. Dock kan jag inte begripa vad den andra RW skribenten höll på med.
Det var min syn på situationen och hur jag upplevde den. Andra kanske tycker annat, men i slutändan är det ändå mina känslor och mina upplevelser som jag bygger mina beslut på.
Sköt om er, och ha det fint!
