Löpning Träning 127 inlägg 29858 visningar

Träning när man är 50+

Bo Edström
1961 • Filipstad
#1
24 oktober 2013 - 23:46
Gilla
Hej,
Hur tänker ni andra om träning när man blir lite äldre, säg när man passerat 50 år och äldre? Då är man inte lika smidig och snabb längre.

Själv tränar jag varannan dag (månd, onsd, fred) 1 mil i hyfsat högt tempo. Sen blir det en längre runda ca 2 mil (nån gång på sommaren ca 3 mil) på helgen. Det känns rätt lagom och då får man bra återhämtning. Så mycket intervall blir det inte längre men jag lägger alltid på en spurt i slutet på varje runda jag är ute så jag får suga ut det sista för det känns så bra efteråt att man kan lägga i en växel till och dra på ordentligt fastän man är trött.

Är själv 52 år nu. Blir löpning på vår-sommar-höst och längdskidåkning på vintern. Tänker forsätta så länge det går.

Har lite funderingar hur jag kanske bör träna när jag blir ännu äldre.
En idé är att man kanske bör dra ner tempot lite ju äldre man blir och kanske springa lite längre istället.
Det vore kul att höra hur ni som är ännu äldre än mig lägger upp träningen.
Kroppen pallar ju inte för lika hård träning när man blir äldre, det märker jag. Uppvärming före blir allt viktigare för egen del och stretching också för att hålla sig hyfsat mjuk/smidig. Jag är otroligt tacksam att jag i stort sett aldrig varit skadad (en fotvrickning i en mosse i 20 års åldern är allt) men man vet ju inte hur det blir framöver ju äldre man blir.

/Bo
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Roland Söderström
1962 • Onsala
#2
25 oktober 2013 kl 00:31
6 Gilla
Varva ner!!??
Jag varvar upp, nu j-lar skall det sattas PB's 2014!
Har aldrig varit i battre form i hela mitt liv och jag har jamt sprungit.
Borjade lite seriosare traning for 6-7 ar sen.

Kor sa det ryker tycker jag.
Per Ohlsson
1973 • Mantorp
#3
25 oktober 2013 kl 06:33
Gilla
Jag tycker det är underbart att höra att träningen rullar på och att suget finns. Funderar själv en del hur kroppen kommer att reagera när ålder tar ut sin rätt.
Variation och uppsatta mål tror jag på.
Lycka till och trevlig höst.
1960 • Årsta
#4
25 oktober 2013 kl 07:04
3 Gilla
Intressant tråd. Jag är 53 år och kör mer strukturerat och hårt än någonsin. Springer fyra-fem ggr/ veckan; allt: långpass (20-30 km), intervaller, backe o.s.v. Jag springer med två föreningar (Linnéa IF och Team Stockholm Marathon). Jag förstår att man måste tänka på att smidigheten är mindre, att man är stelare och kanske också har svagare hjärta, men jag vägrar att se min löpning som vård och wellness. Jag mår bra när jag springer men jag springer inte för att må bra. Jag springer för att bli snabb. Jag har haft lite skador, nu senast en underlig kramp i vä baklår (två veckor), men då körde jag vattenlöpning och alternativträning och det gick över. Andra skador har jag tagit mig igenom på samma sätt. Jag värmer alltid upp, men inte överdrivet mycket, joggar ner, och stretchar. När det ska vara vila lägger jag in ett simpass om jag har tid. Det är bra återhämtning, tror jag och återhämtningen är väl nästan det viktigaste att tänka på när man är äldre. Liksom att äta bra. Det där med att få i sig alla näringsämnen är kanske än viktigare nu än när man var yngre. Jag älskar löpning. Kan sitta och kolla youtube-klipp med olika löpare för att se hur de springer och lusläser resultattabeller. Jag tar kanske det här med löpningen alltför seriöst. Men jag tycker att löpning är intressant. Och om man tränar för marathon (jag gör) är det nästan omöjligt att inte ta det seriöst. Det är en rätt stor investering i tid och kraft. Nästa fråga är: ska man alls träna för marathon när man är 50+? Och nästa svar från min sida är: ja. På sina egna villkor. Ibland tänker jag: Oj, nu tar jag nog i, så jag går sönder. Men genom att känna, känna, känna kan man förhoppningsvis förhindra det.
1956 • Bäckefors
#5
25 oktober 2013 kl 07:47
2 Gilla
Jag har aldrig tränat så mycket som jag gör just nu. Distans, tempo o intervaller och mest i skogen. Har gjort mina bästa lopp i år och har ingen tanke på att lugna ner mig. Det gäller att passa på att ha kul så länge det går.
1954 • Högsjö
#6
25 oktober 2013 kl 08:25
3 Gilla
Började träna vid 50+ ,Inga problem att trappa upp och även bli bättre.Men känner att uthålligheten är bättre än snabbheten.Seg gubbe som håller duglig fart länge.
Svårt att höja farten på ett millopp men skulle kunna ta ett varv till i ungefär samma tempo.Men som sagt det finns mycket kvar att ge så åldern ser jag inte som någon nackdel. 60+ nästa år och satsar på Marathon,,,,,,
Går att träna mycket bara man varierar sig !
1954 • Falun
#7
25 oktober 2013 kl 09:35
Gilla
Ja, man säger ju att man tappar snabbheten mer än uthålligheten. Därför har jag vänt på det hela och gått mot kortare distanser och kört 800m och 1500m på VSM de senaste 2 åren. Och visst kan man vara snabb fortfarande, Göte som jag brukar se i Lugnet-hallen under vintern gör lätt sub 9s på 60m. Och han är ju ändå 8år äldre än vad jag är.
Oldboy
1952 • Danderyd
#8
25 oktober 2013 kl 10:07
4 Gilla
Tar man det lugnare får man sämre fysik, åldern i sig har en väldigt långsam verkan så strunta i den, träna efter hur kroppen reagerar. Jag började tävla för elva år sedan, har sprungit marathon i nio och satt PB varje år, känner mig klart på uppgång.

Det finns en del vanliga åldersförändringar man kan veta om: maxpulsen går ner för de flesta men troligen mindre om man ser till att träna med hög puls regelbundet. Har läst om en (1) löpare som hade oförändrad maxpuls vid mätningar gjorda med 25 års mellanrum.

Återhämtningen påstås ta längre tid. Kanske, kanske inte, känn efter själv!

Ledvätskan minskar (sägs det) och ligamenten stelnar. Det senare har jag läst beror på att olämpliga ämnen lagras in i dem (beror på sockerkonsumtion läste jag i "Ett sötare blod" av Ann Fernholm - rekommenderas!). I alla fall betyder detta att uppvärmningen blir viktigare med åren. Jag kan behöva flera hundra meter innan jag kommer upp i min tävlingsfart på milen. Ibland! Är det tävling och jag har glömt värma upp kan jag dra iväg i sub4-tempo när skottet går fast jag tänkt hålla, säg 4:30.

Skador tar längre tid att läka. Hm, nja, det kanske hänger ihop med att i genomsnitt tränar äldre idrottare mindre så att ämnesomsättning, blodcirkulation osv är lägre? Mina egna muskelbristningar har i alla fall läkt fortare, troligen för att jag vet bättre hur jag ska hantera dem.

Den anpassning jag verkligen gjort beror på dessa återkommande muskelbristningar i olika benmuskler. Jag har nästan slutat med korta intervaller, jag ser till att vara väl uppvärmd, gärna 20 min löpning, innan jag springer tusingar eller backintervaller, och jag gör det inte dagen efter ett krävande pass. Och låter bli att avsluta hårdare pass med sånt som utfallssteg. Det var två år sedan senaste muskelbristningen, peppar, peppar.

En kommentar till din nuvarande träning: du ska naturligtvis springa för att du gillar det och mår bra av det men vill du utvecklas (eller försämras långsammare) i din kapacitet bör du variera dig mera. Man måste inte springa intervaller men då är det bra att se till att få upp farten/pulsen/ansträngningen ibland på annat sätt. "Vi attackerar backarna" som Rune Larsson har berättat om, fartlek eller en mer systematisk variant som "Olgor" eller Canova-intervaller: man kör en snabbdistans där varannan kilometer går riktigt fort och varannan bara halvfort. Att avsluta med en spurt som du gör är sämre för återhämtningen, det är bra med "nedjogg", några km lugn löpning som bränner bort mjölksyra och sköljer ut andra slaggprodukter ur musklerna. Själv stretchar jag alltid efteråt men det är omstritt om det har någon effekt.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#9
25 oktober 2013 kl 11:29
Gilla
Oldboy, Jag matte min maxpuls till 195 ar 1998
Jag tror jag fortfarande ligger runt 195.
Varit uppe i 192 flera ganger under traning forra aret.
1956 • Bäckefors
#10
25 oktober 2013 kl 11:58
1 Gilla
Jag försöker att inte tänka så mycket på åldern, det kan var lätt att ha den i åtanke och fega vid träning och tävling. Det finns säkert en massa klokheter i det som skrivs i ämnet men jag känner mig nästan gammal då jag läser om alla nackdelar med stigande ålder. Det vore fint med pension snart så man hinner med två pass om dan.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#11
25 oktober 2013 kl 12:56
1 Gilla
Härligt, då behöver jag inte känna någon ångest över mina 46 år och ser fram emot att förbättra mig flera år framöver. Vad jag hört är det aldrig för sent att träna och det ligger nog mycket i detta.
Magdalena
1972 • Tumba
#12
25 oktober 2013 kl 13:59
Gilla
Min 76-åriga farbror (född 1937) är min idol, löpning är hans liv. Hittills har han hunnit med drygt 80 maror i sitt liv, men nu var det några år sedan sist pga en elak knäskada häromåret, så han har minskat nu till att "bara" köra halvmaror... Han joggar milen var och varannan dag, fast visserligen har han inte samma hastighet nu som när han var lite yngre. Hans motto är "ge aldrig upp!"
Magnus Engström
1963 • Stockholm
#13
25 oktober 2013 kl 14:01
Gilla
Kan bara instämma med många andra ovan när man nu är 50+. Aldrig tränat mer eller hårdare än nu och är i mitt livs form. Satte nytt PB på halvmaran för 2 veckor sedan på 1:24:23. Mitt tidigare pers låg på 1:27:06, också satt tidigare i år. Det bara att träna hårdare om man själv vill. Kroppen mår bättre!!
Kristina Sörensen
1960 • Sundbyberg
#14
25 oktober 2013 kl 14:08
1 Gilla
Jag är 54 år och har tränat löpning sedan jag var 45. Helt perfekt att inte ha några gamla ungdomsrakettider så jag persar också fortfarande. :-)

Har inga som helst problem med att ta ut mig och köra hårt - tvärt om, jag älskar känslan när det susar i skallen, när tunnelseendet inträder och det pirrar i händerna vid ett riktigt snabbt löp. Samtidigt är jag så glad och tacksam för min kropp, att den är hel och att jag mår så bra. Något jag märker är att jag behöver lite längre löpvila mellan hårda träningspass men det passar ändå mig ganska bra att springa ca 4 ggr i veckan. Då kan jag brassa på utvilad när jag väl springer och tränar styrka emellan. :-)
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#15
25 oktober 2013 kl 14:09
Gilla
Det som är viktigare än något annat på ålderns höst ( +55 ) är att jobba mer med styrka och balans än tidigare. Själv tränar jag mer varierat än när jag var yngre och siktar på att, förutsatt att min fot blir bra efter op, att kunna prestera en bit under 40 min på milen till sommaren.
Mikaela Sköld
1976 • Rönninge
#16
25 oktober 2013 kl 14:35
Gilla
Herregud vilken lång löparkarriär jag har framför mig!! Blir väldigt inspirerad av att läsa era inlägg och det finns mycket att lära även för yngre löpare. Jag har inte nått 50+ än men vid 37 års ålder är jag i bättre form än någonsin, vilket bådar gott för framtiden, som jag ser fram emot...
Tack :)
Kristina Sörensen
1960 • Sundbyberg
#17
25 oktober 2013 kl 14:50
Gilla
Något jag mer kom på är att jag kan känna mig lite mer stel nuförtiden. Gillar inte att stretcha så jag försöker köra ca 10 min enkla yogarörelser varje kväll. Solhälsningar och Duvan. Det hjälper mig jättebra mot gnissel i maskineriet. :-)
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#18
25 oktober 2013 kl 16:15
Gilla
Även om jag ännu inte är 50+ så tycker jag mig ha märkt att uppvärmning innan träning är viktigare än när man var yngre. Då förstod man inte alls vad det ska vara bra för men nu märker jag litegrann att det är bättre för kroppen att ta det lite lugnare innan man blir uppvärmd och sedan öka.
Bo Edström
1961 • Filipstad
#19
25 oktober 2013 kl 16:23 Redigerad 25 oktober 2013 kl 16:24
Gilla
Hej igen (från trådskaparen),

Har vi kanske nån riktig "stålfarfar" (kanske uppåt 70 år eller så) som letat sig hit till detta forum och denna tråd som kan ge lite info hur det är att träna vid den åldern?

Kan nämna att min farsa var en aktiv löpare till ca 75 års ålder och de sista 5 åren därefter fick han gå istället för att springa. Men t ex när han var 70 och jag 37 så hängde han på mig rätt bra på milbanan. Så jag vet ungefär hur åldern påverkade hans träningsmönster - det påverkades egentligen inte så mycket, han var ute lika ofta även som äldre men såklart sjönk farten med åren, men han fick till sist ge sig springa och gå istället i rask takt (med stavar, stavgång). Kan jag hålla på att springa till 75 blir jag mer än nöjd.

Jag har en liten test varje år för att kolla att jag skött träningen under året och det är att springa runt en sjö som har omkrets strax över 3 mil. Har några ställen där jag stannar och dricker vätska och så men annars springer jag hela tiden. Så länge jag klarar den vet jag att träningen funkat hyfsat under året. Bara en kul grej som blivit så att jag fortsatt med. Sjön heter Alstern som jag springer runt.
Har en test till för skojs skull och det är att springa uppför en gammal rallbana från 1800-talet som är kanske 150 meter lång med lutning säkert 30 grader. Det är en speciell känsla att springa uppför den - går lätt i början, sen känner man pulsen stiga snabbt för att på toppen ligga på nästan max och benen rejält stumma. De hade tävling förr att ta sig upp med mountainbike där men inte många klarade det för det är så brant (tävligen hettet Gruvloppet). Tror igen klarade att cykla uppför de först åren men sen var det nån som lyckades och fick de 2 tusen kr som man vann om man klarade det. Var i slutet på 1990-talet.

Det jag märkt under säg de senare åren är att jag kan hålla rätt bra tempo länge men höja tempot ytterliggare blir svårare än när jag var yngre.
Kanske har jag lite mer träningsvärk nuförtiden än jag hade när jag var yngre, men det kvittar.
Glädjen att kunna röra sig, och när man rör sig, är större nu än när man var yngre då man tog allt sånt för givet.

Pannlampan är nog en av de bästa träningshjälpmedel på senare år, skaffa en 2008, för den ger sån frihet att springa även där det ej är upplyst speciellt på hösten.

Nu skall jag vara hundvakt i en vecka så nu tar jag med mig hunden som sällskap på löprundorna. Det är en hund i sina bästa år så den kommer nog att hänga med bra. Blir kul. Sticker ut kl 17 nu.

/Bo
Kristina Sörensen
1960 • Sundbyberg
#20
25 oktober 2013 kl 16:45
Gilla
Heja Bo, och oss andra! :-)
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.