1 augusti 2012 kl 08:25
Redigerad 1 augusti 2012 kl 08:33
Wictor:
Det är ju en fantastisk tid som du springer på redan.
Jag sprang min bästa halvterrängmil på 34:48, med första halvan banan kuperad med ett par ganska branta backar och andra halvan flack. Då tror jag att jag klarade det för att jag sprungit en del längre sträckor i banad terräng och orkade hålla fart i kuperat.
Nu efter kontrollmätning så har sträckan visat sig vara ca 10 200m. :)
Då var jag dessutom "onödigt bitig" på överkroppen och hade tränat upp överkroppen under ett och ett halvt års tid. Jag vägde 68-69kg på 172cm då och jag kunde säkert sprungit lite under 34 min när jag var sex kilo lättare något år tidigare, skillnaden var påtaglig i ork mot slutet när överkroppen började stumna. Åren innan jag biffade till mig lite så sprang jag både längre och snabbare, men som regel flackare också. Tyvärr klockade jag inte milen på den tiden.
För att sänka ytterligare så tror jag som Robert att du måste springa mer kvalitetspass och verkligen börja ta ut dig emellanåt. Jag pallade inte riktigt att göra det utan stannade naturligt på strax under 35 min och kände mig bekväm med det. Jag kunde då stadigt springa milen på ca 36-38 minuter utan att det kändes för jobbigt, det var allting under 36 som dränerade kroppen och då var det dagsform som avgjorde.
Min fart låg runt 3:30 precis som Robert men eftersom jag "aldrig" sprang intervaller så sänkte jag inte den farten efter att jag nått den. Jag kunde givetvis springa snabbare, iallafall upp till 5km men sprang nästan aldrig "så kort". Jag var ganska snabb på kortare sträckor, men ingen talang direkt.
Den enda person som jag sprang fort tillsammans med tror jag klippte milen på runt 32/32:30 och tränade i klubb och sprang 800m.
Det var INTE kul att springa intervaller med honom, så det gjorde jag bara EN gång.
Det gjorde för ont men jag förstod också vad som krävdes för att bli snabbare och att det fick räcka som det var för mig. Men jag tävlade inte heller och sprang hellre längre sträckor, runt 15km. Jag tror också att eftersom jag oftast sprang 12-15km i mycket hög fart (för mig) så fick jag en bra kapacitet för att stå på ordentling på milen. Då vägde jag som sagt runt 62kg på 172cm och kunde vina fram som en pil. Med min extravikt så fick jag kötta mig fram mer, och det gick hyfsat, men kändes tyngre.
I övrigt så körde jag fartlek ibland men aldrig intervaller. Men, jag sprang i säkert nio år och året runt innan milen kröp under 36-37 min och det gjorde den av bara farten, så att säga. Allting under det kostade på.