5 januari 2012 kl 22:21
Stort Tack alla för all värdefull input!!
Det här med BMI finns det många åsikter/teorier om har jag lärt mig. Själv tycker det är lika intressant som att se på när målarfärg torkar. Anledningen är att jag tycker värdet/metoden gör att längre personer (som jag) alltid ser betydligt smalare ut än en person som är kortare med samma BMI.
Badgear; jag håller med med dem (män eller kvinnor) som anser att storleken har betydelse i löpning. Jag tycker inte jag ser pluffsig ut någonstans, jag råkar bara vara väldigt lång utan att vara "spinkig" om man får säga så...(?)
Känns också super att höra att det finns fler personer förutom Ingo, James Cracknell, etc. som gör kanontider utan att ha en kropsshydda á la Kjell-Erik Ståhl:)
Niklas, Jonas, Tomas - starkt jobbat av er tycker jag. Jag vet ju ändå hur det känns..:)
Micke, du har definitivt en poäng, jag kan inte göra något åt längden (har inte blivit kortare av löpningen hittills i alla fall) du har också en poäng om välbefinnande. Jag har absolut inga ambitioner att ta mig till elitnivå, vore det ett krav för att löpa skulle jag sluta idag! Visst mår man också mycket bättre och jag känner verkligen skillnad.
Ifrån att jag varit 100% "stillasittande" till att första gången i Juni 2011 ge mig ut på en 3 km runda i syfte att klara den på 15 min slutade snopet med 3-4 stopp för att hämta andan och en slut tid på närmare 18-19 min. Så visst har jag upplevt välbefinnandet redan. Man orkar mer och det känns super nu att klara 2.1 mil i 5.40 tempo och fortfarande känna sig fräsch för att springa redan dagen efter igen. (Även om jag kan ha lite ont i vaderna) Så på så sätt har jag redan vunnit tycker jag.
Men, lite tävlingsmänniska är jag och hoppas kanske på 3.30 - 3.45 i sommar i alla fall, men missförstå mig inte här jag skulle faktiskt vara nöjd om jag bara sprang igenom hela loppet -utan att behöva stanna och grina eller halta in i mål på max tiden och inte kunna gå på 2 dagar. Har alltså inga ambitioner på världsrekord eller vinna en tävling, "tävlar" gör jag mot mig själv och jag vinner varje gång jag bara kommer ut.
Fredrik, jag känner mig rätt liten faktiskt men min sambo brukar påpeka att jag inte är det och det är väl det jag känner nu..:) Vad gäller steget så har du helt rätt, jag får verkligen koncentrera mig på att hålla igen det eftersom om jag inte gör jag går det "för snabbt" dvs jag orkar inte springa speciellt långt då.
Tom-Ingar, håller med till 100%! Jag har visserligen inga problem med att ta mig ut men så har det ju inte varit någon riktigt vinter heller. Men att längta till nästa pass stämmer verkligen, komma tillbaka med blodsmak i munnen och en känsla av "aldrig igen" är ingen träning tycker jag -åtminstone inte för mig! Så Blossom har helt rätt! Du har också en poäng om pulsen vilket jag fått från andra håll också. Kommer defenitivt göra förändringar här.
Kommer fortsätta med långpassen, men i lugnare fart och öka distansen för varje pass med ca 10%. I kombination med det kommer jag göra tuffare kort-pass med kort uppjogg, 2-3 1000M intervaller följt av en nedjogg. Jobbar redan med Core styrkan en gång i veckan och brukar hinna med ett tuffare spinningpass på lunchen en gång i veckan. Det får styra träningen tills Premiärmilen går den 25 Mars.
Stonkade just runt idag i en 10 km fartlek och slutade på 51.42 (5.09 min/km) kanske jag kan kapa lite på den tiden den 25 Mars..
Tack alla igen för mycket kloka inlägg jag ser er som proffs på det här!
Mvh,
Fredrik