29 oktober 2011 kl 11:15
Jag har lyxen att ha en kontorsarbete med ganska fria tidsramar och stort självbestämmande över var och när man jobbar samt möjlighet att själv planera in möten under veckan. Detta gör att jag nästan alltid kan få in två lunchpass i veckan, ibland t o m tre, varav åtminstone något kan vara av hygglig längd, kanske 60-70 minuter, sedan får jag visserligen kasta i min min medhavda lunch men det är ett val jag gjort.
Förståelse och gemensamma prioriteringar hemma. Både jag och min fru tycker om att träna och trots att vi har fyra barn tillsammans så ger vi oss tid för att träna några gånger i veckan för att vi mår bra av det.
Därför blir det för mig 1-2 pass kvällstid per vecka medan sambon kanske tränar 2-3 pass/v kvällstid. Våra stora barn är 12 och tio år och så stora att de kan passa storasyskonen korta stunder.
Helgerna funkar det alltid att få in ett pass hur mycket man än har att göra. T ex tidig morgon innan resten av familjen vaknat, springa hem från aktiviteter etc...Får man själv tid för det man tycker om så blir man en gladare mera harmonisk förälder och på mina 3-4 pass i veckan varav kanske bara två tar tid från familjen så känner jag inte något dåligt samvete.
Det går att pussla en hel del, kruxet är att ju bättre man blir desto mer vill man träna och det är då lätt att tappa perspektiven. Jag har själv inte någon önskan om att träna 6-7 dagar i veckan, och de få veckor jag provat på att öka mängden rejält blir jag mest seg och trött. Det som motiverar mig är att se hur bra jag kan bli på nuvarande träningsmängd.