Foruminlägg av Jonas Hård af Segerstad

#1
•
21 november 2010 kl 21:05
Gilla
Jag har skrivit en artikel om detta som du kan läsa om på länken nedan och som kanske hjälper dig lite mer. Jag listar de senaste vetenskapliga rönen och beskriver symptom och orsaksmekanismer bl.a
http://kroppscompagniet.blogspot.com/2010/05/achillodyni-halseneinflammation.html
#2
•
12 december 2010 kl 23:56
Gilla
Har du ont i hälsenan eller själva hälen? Om du klämmer över hälsenan har du ont då?
#3
•
9 september 2011 kl 17:24
Gilla
Undvik kortison! Du har en dämpande fettkudde under hälen som tar upp stötar när du sätter ner foten. Kortison blir aldrig exakt, oavsett hur exakt den som sätter sprutan placerar den, utan kortisonet diffunderar ut i vävnaden runt omkring och kan förstöra fettkudden.

Min fråga; är du helt säker på att det är hälsporre/plantar fasciit? Var gör det ont mer exakt? FPS är en annan skada som ofta feldiagnosticeras av mindre kunniga inom området, vilka istället säger hälsporre. FPS står för Fat Pad Syndrome och är en defekt på hälkudden som ger smärta på insidan av hälbenet, inte framför mot hålfoten. På det fungerar stötvågsbehandling bristfälligt.

Ilägg är också väldigt varierande. Jag får ofta in patienter som har använt ilägg utan att det fungerar. Jag saluför SuperFeet-sulorna, och deras DMP-modell är fantastisk. Flera lager av dämpande material och en stabil sula. Du har även 60 dagars öppet köp som gör att du kan gå i två månader att testa sulan, och om du inte är nöjd kan du lämna tillbaka den för 100% cash-back! Leta upp en återförsäljare i Norrköping och ta hem ett par, du kommer högst troligtvis bli bättre.

Slutligen, har någon tittat efter orsaken till hälsporren, eller bara behandlat symptomen, hälsporren? Man kan behandla symptomen hur länge man vill, men om man aldrig letar efter orsaken blir man aldrig bra.

Lycka till,

Jonas
Leg Naprapat
#4
•
14 september 2011 kl 11:38 Redigerad 14 september 2011 kl 22:03
Gilla
Just hälsporre som sådan gör inte ont. Det är plantar fasciiten som smärtar. Det har man sett i studier med stötvågsbehandling mot hälsporre. Hälsporren finns kvar, men smärtan är borta. Ben i sig gör inte ont och den skaver inget, utan kan endast kännas om man letar efter den eller via röntgen.

Annat som kan göra ont runt hälen är en degenererad fettkudde. Fettkudden finns på hälen för att distribuera kraften vid fotisättningen. När den blir defekt ger den smärta på olika ställen, ffa på insidan av hälen eftersom det är där den största delen av kraften hamnar vid frånskjut. Ofta kan man även känna att det inte finns mycket till stöd på insidan, att själva fettkudden är tunn. En trasig fettkudde läker sällan, om ens någon gång, trots att det på vissa kvinnliga fotbollsspelare har noterats en viss återgång, En defekt hälkudde får man dras med, och ett bra sätt att lindra smärtan är genom t.ex Reebok Easytone eller sulor som är väldigt mjuka och samlar ihop hälkudden.

Smärta baktill på hälen är oftast hälsenans infästning.
#5
•
13 oktober 2011 kl 10:10
Gilla
Om det är PF som docenten talar om så har docenten fel! Jag behandlar PF i princip dagligen med stötvågsbehandling och får mycket gott resultat. Däremot finns det en diagnos som väldigt många misstar för PF, och det är FPS eller ömmande hälkudde. Den finns det inget att göra åt utom att avlasta med sulor och MYCKET dämpade skor (inte vanliga löparskor, de är för hårda).

#6
•
13 oktober 2011 kl 22:01
Gilla
Tage har rätt. Ofta är det en irritation av benhinnan på hälbenet som ger själva smärtan, och en hälkudde kan återgå till att vara smärtfri men aldrig få samma stötdämpningsförmåga som innan. Därför är särskilt anpassade sulor för att trycka ihop hälkudden av största vikt och gärna skor som Reebok Easytone som är extra dämpande.

PF känns ALLTID vid plantar fascians infästning mot hälbenet. PF-smärta brukar minska efter några minuters promenad och vara värst eller en stunds stillasittande.

FPS (ömmande hälkudde) känns runtomkring och på själva hälbenet. FPS-smärta brukar inte minska efter en stund.

Man kan också med erfarenhet avgöra hälkuddens tjocklek. En hälkudde kan även vara "degenererad" utan att smärta.
#7
•
5 mars 2012 kl 00:25 Redigerad 5 mars 2012 kl 10:28
Gilla
Ni kan läsa en del om löparknä på en sida som jag har skrivit: http://www.löparknä.se/

Oftast upplever jag bland de som söker mig att att det är muskler i höft och rumpan som är svaga, men ibland även är det benen som är olika "långa" av olika skäl.
#8
•
7 mars 2012 kl 19:29
Gilla
Om det nu bara var löptekniken och fotisättningen borde rimligtvis BÅDA hamstringfästena göra ont. Jag förmodar att du har en försämrad funktion i bäckenet eller "funktionell" benlängdsskillnad som gör att ena sidan blir mer belastad.
#9
•
20 april 2012 kl 23:54
Gilla
Kayanon är oerhört stabil och "styrande" av ditt steg. Om du inte absolut är i behov av en sådan sko är den mer till skada enligt min uppfattning. Jag testade Kayanon för några år sedan och fick kramp i båda vaderna när jag var ute och testade. Springer normalt i 2140-2170-modellerna.

Du är för lätt i relation till stabiliteten i Kayanon, jag skulle gå på Asics 1170 eller 2170n och testa dessa om du har fastnat för Asics (som jag har sedan 30 år tillbaka)
#10
•
20 maj 2012 kl 19:28
Gilla
Muskelbristningar brukar föregås av en liten muskelkramp, och förslagsvis ser du till att kolla upp vad du lider av så att du inte förvärrar skadan ytterligare.

Oftast så blir alla muskelskador bra (dvs inte ont...) av vila, men du riskerar att förvärra skadan om du inte samtidigt ser till att behandla orsaken till att du fick ont från första början.
Kolla på http://www.muskelbristningar.se så får du lite mer tips om vad du kan göra.
#11
•
26 maj 2012 kl 14:44
Gilla
Du kan vara stark i vaderna i 1RM, men uthållighetsmässigt kan du vara svag, vilket leder till överbelastning och muskelstelhet, vilket leder till drag i infästningen på Tibia (därav namnet på benhinneinflammation - medialt tibiaperiostit). Man måste sätta "svag" i relation till vad man utsätter musklerna för. Maxstyrkan förändras väldigt långsamt, du kan ha ett uppehåll i ett år från styrketräning och fortfarande nästan nå samma maxvikt på 1RM, men uthållighetsmässigt klarar du nästan inget av vad du gjorde ett år sedan.

Ortopediska inlägg tar bort grundsymptomen, och ses ofta som en enkel utväg. Många besvär kan man träna bort, och om du inte har onormalt kraftig pronation, hög Q-vinkel mm så skulle jag testa att stärka upp vaderna först och om det blir kroniskt (>6 veckor) testa andra alternativ.
Kolla mer på http://www.benhinneinflammation.net för alternativa träningsformer om du har benhinneinflammation.
#12
•
29 maj 2012 kl 21:35
Gilla
Jag använder kinesiotejpning som en av flera behandlingsmetoder. En "inflammerad" hälsena (eg hälsenetendinopati) läker inte av sig själv utan måste behandlas på rätt sätt för att bli bra. Kinesiotejpning avlastar och minskar den felaktiga belastningen, och främjar därför läkningen förutsatt att tejpningen blir rätt utförd.
#13
•
29 maj 2012 kl 22:54
Gilla
Jag brukar ibland använda kinesiotejpning som en del i behandlingen av hälsenebesvär. Kinesiotejpning avlastar hälsenan genom att aktivera en större del av vadmuskulaturen, det ökar proprioceptionen. Att enbart använda kinesiotejpning har ingen lyckats visa ha effekt så tejpningen måste användas tillsammans med annan behandling för att verka effektivt.

Excentriska tåhävningar är bra, det ökar styrkan i vadmuskulaturen, rörligheten i fotleden och troligtvis ökad rörlighet mellan senskidorna i hälsenan. Absolut bäst effekt på hälsenebesvär har stötvågsbehandling och excentriska tåhävningar när de används tillsammans.
#14
•
13 juni 2012 kl 14:23
Gilla
Får även tipsa om min egen sida där du kan hitta en del vad du kan göra själv:http://www.löparknä.se. Viktigt är att titta på orsaken och inte stirra sig blind på smärtan utsida knä...
#15
•
13 juni 2012 kl 14:38
Gilla
Kan du beskriva VAR kring höften du har ont? Just det området har några olika diagnoser.

Vila tar oftast bara bort smärtan, och som Björn säger så kommer den tillbaka när du börjar springa igen. Se istället till att hitta orsaken till ditt besvär, åtgärda det och spring utan ha ont.
#16
•
24 september 2012 kl 18:20
Gilla
Det låter som flexor hallucis longus, senan till långa stortåböjarmuskeln, men säker kan jag inte vara utan att du pekar var smärtan sitter.

Bilden visar punkten för smärta vid problem med FHL: http://www.drdavidgeier.com/wp-content/uploads/2010/11/FHL-tendinits.jpg
#17
•
4 oktober 2013 kl 20:47
Gilla
Jag tror att du är skev i kroppen, helt enkelt att du är i obalans i skelett eller muskler. Hade du varit i Stockholm hade jag kunnat titta på dig och se varför, men jag kan rekommendera ett besök hos en kollega till mig på http://www.napraidrott.se, Magnus Olsson. Lycka till!
#18
•
5 oktober 2013 kl 21:42
Gilla
Marina:om du har skolios (jag gissar att den roterar till höger, dvs vänster bakifrån) så är bäckenet med största säkerhet snett och du har en funktionell benlängdsskillnad, vilket innebär att det kortare benet - det högra får arbeta länge. Se det som att du försöker springa på tå hela tiden för att kompensera för benlängdsskillnaden. Jag skulle rekommendera hälinlägg för att höja upp hälen något så att bäckenet blir rakt och dina ben "raka".