Åttan hemifrån

Eftersom stockholmståget kom in nästan en kvart före tidtabell hann jag med en tidigare buss hem och kunde ta en bonusrunda innan klockan blev för mycket. Och det var ju tur att jag kom ut, för det blev ett av dessa sällsynta pass då allt känns bra redan från första steget. Eftersom jag inte hade någon speciell plan för detta pass lät jag benen och känslan styra. Jag kollade klockan ett par gånger i början, men när det fortsatte kännas så extremt bra slutade jag med det för att inte jinxa känslan. Jag förstod att det gick ganska fort, ändå kändes det inte för fem öre jobbigt. Snudd på Runner's High. Magiskt!