19 maj 2015 kl 11:04
Redigerad 19 maj 2015 kl 11:10
*Uppdatering 1 månad senare*
Efter mycket googlade, och eget testande har jag kommit fram till att jag med största sannolikhet åkt på "extendor tendonitis"
Händelseförlopp på vad jag gjort efter jag skapade tråden.
- Lämnade tillbaka skona jag prövat ut och körde istället på ett par skor som visuellt sett inte är korrekt för mig (läs mer neutral, mycket lägre dropp, kontra pronationstöd och högt dropp, samt vanlig rak snörning mitt på foten)
- Vilade 1 vecka helt från löpning, ingen aning om det gjorde saken bättre eller sämre.
- Prövade att knyta skorna på ett annorlunda sätt, där man minskar trycket på ovansidan av foten.
- Smörjde foten med kylbalsam efter varje pass
- Gjort en del excentriska tåhävningar
Information som hjälpte mig:
Folk som verkar haft samma problem:
http://community.runnersworld.com/topic/foot-extensor-tendonitis-resume-runningAnnorlunda snörning av sko:
http://runnersconnect.net/running-injury-prevention/how-to-lace-your-running-shoes/Vad som dock i slutändan verkar ha HJÄLPT MIG MEST var denna post:
http://langaloppet.blogspot.se/2012/12/extensor-tendonitis.html"Efter en hel del surfande och studier av skadebeskrivningar så lutar jag åt att set är så det heter, problemet jag fått på vaden alltså.
Rune Larsson tipsade ju mig på Bislett att det kallades Westfield Ankle i Australien efter att nästan alla fått problemet på loppen som gick mellan Sydney och Melbourne på 80-talet och början av 90."
"Runes förklaring till felet var att man som ultralöpare har lärt sig att springa "bra" och landa på foten men när man springer riktigt långt och saktare än normalt faller man tillbaka och landar på hälen. Senorna som håller upp foten håller då emot lite när framfoten sätts i och blir överansträngda. Nu sprang jag inte extremt mycket eller långt när problemet dök upp i början av november, bara ett vanligt 3-mils pass. Det som däremot var nytt var att skorna, hade köpt mina Brooks Ghost för att få bra dämpning till Bislett, bra dämpning innebar också 12 mm drop.
Har vant mig vid att springa med 0-8 mm drop numera, insåg inte att det kunde vara att problem att gå tillbaka till mer dämpning, men det kanske det är. Det får ju lite samma effekt som i Runes beskrivning, framfoten får "långt" ned till marken och senorna hinner hålla emot lite. Det är i varje fall min amatör teori än så länge."
Så vad gjorde jag?
Jag knöt skorna på vanlig sätt, höjde takten på alla mina löppass, med mina nya skor som har 4mm i dropp och är relativt neutrala. Sprang 30km i "bra fart" , och känner i stort sett INGENTING i foten under eller efter passet.
WTF....