8 augusti 2007 kl 10:54
Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
En artikel från 2003 (http://www.jsportscimed.org/vol2/n4/1/v2n4-1pdf.pdf) sammanställer tidigare studier av effekten av kreatintillskott (typiskt 20 g/dag) på idrottsutövning.
Vad alla studier fann var att kreatintillskott ger ökad kroppsvikt (främst vätska).
Vad nästan alla studier fann var att kreatintillskott höjer prestationen vid korta perioder av extremt ansträngande aktivitet, särskilt vid repetitiv ansträngning, tack vare bromsad mjöksyrebildning.
Vad nästan alla studier fann var att kreatintillskott inte ger förbättrad prestation vid aerob prestation. Studierna har dock pågått under kort tid (typiskt en vecka) och fokuserat på kreatinets kortsiktiga effekt som prestationshöjande bränsle och inte på de eventuella långsiktiga fördelarna av höjd träningsintensitet i intervallträningen.
Förutom viktökningen ryktas det om att kreatintillskott i sällsynta fall kan ge njursten (kreatin bryts ner i njurarna som får något ökad belastning, så detta är ju inte orimligt).
Eftersom den primära biverkningen är något kilo extra vätska (plus en något tunnare plånbok) är väl frågan om man är beredd att satsa detta för att se vilken långsiktig effekt man kan få av att kunna träna ännu intensivare innan mjölksyran sätter in?