6 juli 2020 kl 07:34
Redigerad 6 juli 2020 kl 10:49
Alltför många hundägare, tyvärr oftast tjejer, har en överdriven tro på sin förmåga att hålla koll på hunden.
För någon månad sedan sprang jag med min hund i rullkoppel på en skogstrail. Mötte en kvinna med en tjusig Flat Coated Retriever, inte bara okopplad - utan även utan halsband. :-0
Kvinnan börjar febrilt mata med godis, vilket hon troligen lärt sig på något Cesar Milan-program. Det fungerade tills ungefär 10 meter ifrån, då hennes Flat högaktningsfullt sket i hennes kommandon och flög på min hund. Detta var inte bara en överentusiastisk hälsning, utan snarare fullt utvecklat hundslagsmål direkt. Det var ett herrans liv, men jag tror att mina skarpa kommandon till hennes hund gjorde skillnad. Min hund som är en mellanstor hund ca 20 kg, blev väldans förskräckt.
Jag var inte nådig mot henne i mina kommentarer, men upplevde att hon tyckte att just denna gång fungerade det inte, men i vanliga fall brukar det gå perfekt minsann.
Jag har sett liknande situationer vid andra tillfällen, med hundägare som har överdriven tro på sin kontroll över sin hund.
Personligen tycker jag det är ok att erkänna att min hund är en hund, inte en hundliknande människa. Hon har 1000-åriga instinkter nedärvda. Där det bl.a. ingår att jaga vilt, försvara sin alfa, skälla ned okända hemma, osv,
Tyvärr tror jag att vissa hundägare ser det som en personlig prestigeförlust när deras hundar inte gör som de tränat på helt själva utan störningar på gräsmattan bakom huset.
De som blir lidande, utöver hundägarens personliga ego, är tredje man. Vilket såklart är helt oacceptabelt.
