Löpning • Kost & Näring • 110 inlägg • 21833 visningar •

Hur går en NORMALviktig person ner i vikt?

Monika S
1983 • Sthm
#1
•
18 september 2008 - 17:33
Gilla
Alltid när man läser i tidningar eller på nätet om folk som har gått ner i vikt är det alltid "överviktiga" personer. Det är "lättare" att gå ner i vikt om man väger mycket (missförstå mig inte nu). Man drar ner på onyttig mat som äter varje dag eller börjar träna mer osv. Men om man väger normalt, tränar och äter ganska nyttigt redan, hur går man ner i vikt då?

Jag bara undrar....det står ju aldrig någonstans.

Då säger någon: Nej det är klart eftersom en normalviktigt inte ska gå ner i vikt.
Men jag undrar i alla fall...
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Allie K
1974 • Knivsta
#81
•
27 november 2008 kl 21:06
Gilla
Jag åt massor av skräp i stort sett varje dag och då hjälper det inte att man springer sju mil i veckan och gör av med 4200 kcal. Bara av att äta ett paket sojaglass fyra gånger i veckan (vet inte om det var så ofta, men ofta var det) fick jag nog i mig 3200kcal. Till det tillkom annat skräp dessutom. Inte vet jag hur många kalorier jag åt varje dag och exakt hur många jag gjorde av med. Jag gjorde inga såna beräkningar och jag tror inte heller att jag avsåg att gå ned i vikt då.
Angeni
1975 • Karlstad
#82
•
27 november 2008 kl 21:10
Gilla
Det jag har gjort dom senaste veckorna är jag följt viktväktarnas rekommendationer. Har inte ätit något med socker i ( förutom frukt ).
Har tittat på bröd så det inte varit mer än 5 g sockerarter i. Jag har verkligen inte fuskat någonting. MEN har pendlat i vikt från den ena veckan till den andra. Dessutom tränar jag mycket. Kanske att min kropp gått på sparlåga ?? Att den kämpat för att behålla det som den fått ?? Har hört och läst om den effekten. Jag har fört matdagbok i nio veckor och varit superärlig mot mig själv. Jag har inte ätit mer än jag gjort av med. Det vet jag !!! Och DET ÄR INTE ROLIGT, jag vill ju så gärna tappa dom där sista kilona så nu drar jag ner på kolhydraterna och jag läste på marathon.se att kolhydrater binder både vatten mer än proteiner och fett och lagrar mer depåer i kroppen än p & f. Det verkar vara ett fenomen som kan stämma bra på min kropp. Fortsätt hjälp mig med era teorier och era metoder. Jag blir superpeppad : )
Dennis Jalonen
1965 • Alingsås
#83
•
27 november 2008 kl 22:16
Gilla
Angeni!
http://www.skaldeman.se/

Ännu en guru. En äldre man i min bekantskapskrets gick ner över 20 kg. Hans fru tappade "bara" 6-7 kg. Men det har Skaldeman också tankar kring. Det här funkar framförallt för de med kraftig övervikt.

För oss som lubbar mycket och har vikten under kontroll är det snarare Coltings koncept som gäller.
Jacob Gudiol
1964 • Helsingborg
#84
•
28 november 2008 kl 05:47
Gilla
Det är hur enkelt som helst att gå ner i vikt. Man äter mindre kalorier än vad man behöver, man ser till att få i sig minst 1,2-1,5g protein/kg kroppsvikt och man styrketränar hela kroppen två gånger i veckan. Den enda gången du behöver fundera mer än så är om du vill gå ner till tävlingsform i bodybuilding eller liknande där man kan behöva oroa sig för insulin mm.

Observera att detta gäller friska personer som rör på sig några gånger i veckan. Är du överviktig och är insulinresistent så kan du behöva dra ner på raffinerat socker, det är dock inget tvång men det brukar bli lättare.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#85
•
28 november 2008 kl 08:01
Gilla
Dennis: läste lite på skaldemans sida.

Allie: I sin FAQ skriver han så här.
7. Hur viktiga är kalorier?
För den som äter sig ner i vikt är kaloriintaget ointressant. Vi måste ofta öka intaget för att få fart på förbränningen.

Snacka om mitt i prick! Så var det nog för mig.
Pga. att man äter "rätt" bränner man mer kalorier, utan att göra något särskilt.
Jag tror att sanningen "äte mindre kalorier än du behöver så går du ner i vikt" är en MYT. (om man äter naturlig mat)
Marcus Nilsson
1967 • www.sapiens.se
#86
•
28 november 2008 kl 08:07
Gilla
Roland: "Nja, jag äter faktiskt mer kalorier än jag förbrukar.
Jag går då inte upp i vikt.
Det är egentligen kärnpunkten i mina inlägg i denna debatt."

Om det där är kärnpunkten i dina inlägg så är det ingen större mening att fästa någon vikt vid det du säger eftersom du isf går emot energiprincipen. Frågan är om vi ska skriva om hyggligt bevisade fysikaliska grundlagar eller konstatera att du nog är ute och cyklar lite.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#87
•
28 november 2008 kl 08:43
Gilla
Det kan väl vara så att man kan bränna kalorier "fortare".
Beräkningen att sitter man på en stol och knackar på en dator så förbränner man x antal kalorier.
Springer man 10 kilometer bränner man x antal kalorier.
Vad är det som säger att det stämmer?

"Nja, jag äter faktiskt mer kalorier än jag förbrukar"
Förbrukar är där gängse metoder att räkna ut hur många kalorier jag gör av med under en dag.
Men om inte det stämmer då? Beräkningen alltså.
Man måste nog sitta i ett labb med lite kul utrustning för att beräkna vad jag egentligen förbränner under en dag.

Jag håller med om att det kan misstolkas.
Jag är ju bara en lekman som gissar i förhållande till vad jag upplever.
Jag vet egentligen ganska lite om näringslära.
Angeni
1975 • Karlstad
#88
•
28 november 2008 kl 08:44
Gilla
Dennis, TACK !!!!!!!!
Blev jättenyfiken på den där boken GI-noll så den tänker jag köpa.

JA, JAG ÄR DESPERAT !!!!! Gör vad som helst !!!!
Något måste funka även på mig : )

( alltså det är ungefär 7 kg till som ska bort men det gör inget om det blir 10 kg )
Daniela K
1983 • Oslo
#89
•
28 november 2008 kl 09:37
Gilla
Tack Roland och Peter.

Jag har Coltings bok så ska nog læsa den igen och den en ny chans:)
Får ofta problem med magen nær jag laddar med pasta så då ær det nog bra om jag provar med något annat infør næste tævling.
Allie K
1974 • Knivsta
#90
•
28 november 2008 kl 13:43
Gilla
Det här är lite av ett sidospår, men jag har ändå lust att berätta om det då det säger något om vikten av att begränsa mängden mat om man vill gå ned i vikt. Jag lyssnade på ett radioprogram för ett tag sen om överätande, "Kropp och själ" http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_kroppochsjal_080826010038.mp3. Där sa experterna att många överviktiga säger (och tror) att de inte äter mycket, men i själva verket äter de ofta enorma portioner på 600 gram. En normalportion är 350 gram. De behöver lära sig att äta normalportioner och hur det känns att vara mätt samt att äta långsamt och inte småäta mellan måltiderna. På Huddinge sjukhus har de utvecklat en metod (tror det var där iaf) som heter mandolean, i vilken man får lära sig detta. Den metoden fokuserar inte på vilka livsmedel man äter (som Atkins, GI, stenålderskost etc) utan på hur man äter och hur mycket. Mer info finns här: http://www.mandolean.se/pages.asp?r_id=18010 Jag personligen tror mycket mer på detta än på modedieterna.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#91
•
28 november 2008 kl 13:50
Gilla
Oavsett metod så håller jag ändå med de som hävdar enkelheten i matematikens lagar; energi in i kroppen vs energi ut ur kroppen. Det är inget konstigare än att mängden energi som förbränns i pannan ger mig motsvarande mängd varmvatten. Olika ved däremot har olika energivärde, och olika pannor har olika förmåga att förbränna. Men jag kan INTE få ut mer energi än jag stoppar in i pannan. Då vore jag multibultimiljardär istället för fattig löpare :-)
Roland Söderström
1962 • Onsala
#92
•
28 november 2008 kl 13:57
Gilla
Håller med Peter, men som du säger kanske gängse metoder att räkna (gissa) hur mycket du förbränner vid viss aktivitet inte är så enkelt som vissa tror.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#93
•
28 november 2008 kl 15:53
Gilla
Instämmer, två personer förbränner ju inte lika, men 2+2 är alltid 4 :-)
mikael hed
1962 • löddeköpinge
#94
•
28 november 2008 kl 18:45
Gilla
Måste ändå säga att det är lite märkligt att säga att man tränar mycket men man kan ändå inte gå ner ned i vikt? Tränar man "mycket" löpträning KOMMER man att gå ner i vikt - men då måste man ha tålamod! För att träna mycket måste man äta tillräckligt för att orka med den träningen, annars bryts koppen ner och man kan inte återhämta sig. Man blir trött och får skador! Löpträning bygger inga muskler utan gör dem bara uthålliga. Långvarig löpträning där man hela tiden förbättrar sig lär kroppen att förbränna fett effektivare och på sikt kommer man alltså att förlora vikt. All form av (högintensiv) träning ökar metabolismen. Då måste man kompensera. Jag tror inte det spelar någon som helst roll vilken metod man använder sig av, kroppen består av protein, fett, kolhydrater, mineraler, salter o s v, detta måste man ersätta med en allsidig kost av typ "tallriksmodellen". Det räcker! Jag har inte hört någon näringsfysiolog säga någor annat.

När det gäller förbränning - en person som sover eller ligger still i en säng förbränner ca 15-17 kcal/kilo/ dygn, det är basalmetabolismen. Är man intresserad så finns det tabeller som säger hur mycket olika aktiviteter kräver och man kan beräkna ungefär hur mycket man måste stoppa i sig. Olika individer har dock olika metabolism så det kan ju skilja sig och då får man ju helt enkelt pröva sig fram till vilket behov man har. Överträning kan bero på för lite mat, för lite vila o s v och då blir man trött och grinig, och då är det ju något man måste ändra på. Går man inte ner i vikt så löptränar man antagligen för lite eller så äter man för mycket, eller så äter man fel (glass).

Skillnader i metabolism beror förmodligen på gener, aktivitesnivå och ålder!, men man ska ändå hitta rätt nivå genom att lära känna sin egen kropp.

Och sist men inte minst - bättre fet och fit än smal och ofit.
Simon Jönsson
1983 • Linköping
#95
•
28 november 2008 kl 19:51
Gilla
Mikael: Låter som lite halvsanningar man blivit påtvingad sen barnsben. Vet inte hur länge du menar att man ska löpträna, men jag har gjort det seriöst i cirka ett år och nu under sommaren låg jag upp mot 5-6mil vissa veckor men inte har jag gått ner ett gram i vikt under hela den tiden. Vad beror det på? Jag kompenserade helt enkelt med att äta mer när jag tränade mer.
Visst är det bra med en allsidig kost, men tallriksmodellen tycker jag och många andra är förlegad, även en hel del forskare inom näringsfysiologi. Självklart funkar den för vissa men inte alla. Dessutom, maten vi stoppar i oss påverkar hormonsystem i kroppen som i sin tur påverkar metabolismen mm. Så vi måste göra skillnad på olika sorters mat efter som de påverkar kroppen på olika sätt.
Basalmetabolismen varierar också väldigt mycket mellan personer, äter man mer så kommer man förbränna mer, äter man inte alls kommer kroppen ställas in på svält och förbränna väldigt lite. Visst beror det mycket på gener, aktivitetsnivå och ålder och att lära känna sin kropp är det bästa. Då underlättar det väldigt mycket med en kost låg på kolhydrater, mycket fett och proteiner eftersom kroppen har lättare att reglera intaget av kalorier.

Bäst är väl smal och fit, eller?
Jacob Gudiol
1964 • Helsingborg
#96
•
28 november 2008 kl 20:38
Gilla
Roland-> Uppskattningar över hur mycket man förbränner kan slå på många procent. Men sett till de uppskattningar som folk gör över hur mycket de stoppar i sig så är det en liten faktor. Det finns studier som visar att folk kan missa sina uppskattningar med så mycket som 50 %. En person som tror att han äter 2000kcal/dag kan med andra ord stoppa i sig 3000kcal/dag. Det enda sättet att komma runt detta är att mäta sin mat och räkna ut kalorierna, även i detta fall kan de slå på 10 % pga olika näringsvärden i kosten beroende på årstid, slumpen etc...

Skaldemans påstående om att vi ska äta för att få igång förbränningen har han inga som helst belägg för. Ett kaloriunderskott leder alltid till viktnedgång. Olika typer av mat kan givetvis påverka vad det är man förlorar och även hur mycket ens metabolism sänks under viktnedgången men äter du mindre än vad du behöver så går du ner i vikt. GI-noll är en extremdiet som utesluter onödigt mycket bra mat.
mikael hed
1962 • löddeköpinge
#97
•
28 november 2008 kl 20:43
Gilla
Simon - När du var barn så gjorde många fler bra tider på diverse distanser i löpning och några har inte slagits än. När det gäller löpträning så är det en för kroppen slitsam uppgift som kräver vila och ett bra näringsintag samt ihärdighet. Jag är inte på något sätt proffs i detta men jag har vissa basala kunskaper i människans fysiologi + att jag tränat en hel del under mina år. Ett år av träning är i mina ögon ingenting. Målet med träningen (på motionsnivå) ska INTE vara att gå ned i vikt utan att man ska må bra och långsiktigt kommer man att göra det om man bara fortsätter. Om du inte går ned i vikt så har du ju en bra balans, eller? Varför ska du gå ned i vikt? För att kunna löpa snabbare? När du fortsätter att träna så att du förbättrar dina resultat kommer du att minska eller hålla din vikt, och om du inte går ned vikt, vad har det för betydelse? Det kanske är den vikt du ska ha?

Bäst är normalviktig och fit = se dig i spegeln! Människan är som en get - den kan klara sig på vad som helst!
Jacob Gudiol
1964 • Helsingborg
#98
•
28 november 2008 kl 20:44
Gilla
Simon-> En kost låg på kolhydrater är meningslöst för en tränande person och i de flesta fallen kontraproduktivt. Möjligen skulle det kunna användas i ett train low compete high upplägg.

Gällande mättnad så fungerar de olika makronutrienterna olika. Protein mättar mest, kolhydrater ger en mer kortsiktig mättnad, medan fett ger mindre hungerkänslor över en lite längre tid. Så om man kombinerar dem på ett bra sätt så kommer man att bli mätt efter måltiden och hålla hungerkänslorna borta en längre tid. Det finns ingen orsak att utesluta varken kolhydrater eller fett. Utesluter man protein är man bara dum i huvet :)

Tallriksmodellen är fortfarande en väldigt bra modell för normalviktiga friska personer, vilka näringsfysiologer har ifrågasatt den till den grad att de vill ta bort kolhydraterna? Att olika personer vill ha små ändringar är inget nytt och tallriksmodellen är knappast den perfekta lösningen för alla.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#99
•
28 november 2008 kl 21:40
Gilla
Ett mått av ödmjukhet kunde göra nytta i ett regn över landet då och då. Det skulle vi alla behöva ibland.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#100
•
28 november 2008 kl 22:53
Gilla
Det låter som ni tror jag kör nån sorts extrem diet där jag inte äter kolhydrater?
Var har jag skrivit det?
Jag förespråkar ingen diet bara naturlig mat.
Jag kallar inte naturlig mat för en diet.

Jag har slutat äta socker och mjölprodukter, samt ris.
Visst jag äter detta åxå men inte i några stora mängder.
Allt annat äter jag.
Jag äter inte heller kemikalie maten, det betyder inte att jag slutat äta köttbullar, jag gör bara egna istället för mamma scans.

Skaldemans diet är inget jag förespråkat. (eller nån annan diet)
Jag tyckte bara att den där punkten nr 7 hade en viss sanning.

Jag jagar inte kg, det är bara en effekt av min kost.
Och den bieffekten har jag berättat om här.

Min tallriksmodell ser kanske ut så här:
50% grönsaker
35% kött/fågel/fisk
15% Rotfrukt/quinoa
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.