Löpning • Träning • 14 inlägg • 6052 visningar •

På vilka distanser är en tung löpare mest begränsad?

Marcus
1991 • Norrköping
#1
•
30 juni 2020 - 10:34
Gilla
Hej, detta är en fråga som jag ofta diskuterar samt som jag kanske ofta far med osanning kring. Således tänkte jag att jag kanske kunde leta fram ett faktiskt svar med hjälp av er.

Jag är en gymnörd som har fasat över till löpning utan att för den sakens skull helt släppa styrketräningen. Vikten pendlar just nu mellan 87 och 88 kg fördelat på mina 185 cm. Jag har flera kompisar som är på liknande nivå vad gäller tider på fem km t.o.m. marathon. När vi däremot kör kortare intervaller så har jag oftast inte en suck. Hittills har jag kört med argumentet att jag blir mer och mer begränsad p.g.a. min kroppsvikt ju kortare distansen är medan denna begränsning blir mindre och mindre desto längre distansen är. Till protokollet ska föras att jag springer mycket mer än dessa kompisar. De flesta utav dom ligger på snäppet över vanliga motionärsvolymer medan jag är uppe på 70-80K/vecka.

Min tanke har varit att på t.ex. 3K så jobbar kroppen för fullt under en stor procentuell del av loppet och snabbhet spelar en stor roll. Min tunga kropp blir då väldigt begränsad. På t.ex. 21K så är det mer kontinuerligt och jämnt nötande och det passar min tunga kropp bättre.

Ligger det något i det eller är kroppsvikten en lika stor faktor på alla distanser och den enda anledningen till att jag är jämnare på längre distanser med mina kompisar är p.g.a. att jag springer så pass mycket mer än dom?
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#2
•
30 juni 2020 kl 11:00
1 Gilla
Jag tror att du är jämnare på längre distanser tack vare din högre träningsmängd. Annars bör du ha större nytta av din muskelmassa ju kortare löpsträckan är. Jämför skillnaden i muskelmassa mellan sprinters och långdistanslöpare på elitnivå.
Magnus Sjöberg
1977 • Trelleborg
#3
•
30 juni 2020 kl 11:04
2 Gilla
Min åsikt är att dina kompisar är en större faktor i detta än du. Deras brist på uthållighet slår igenom tydligare ju längre intervaller du springer mot dina otränade kompisar.

Om ni var lika vältränade borde det vara tvärtom. Vikten borde få större utslag ju längre distansen är. I ett kort lopp kan du dra mer nytta av din mer muskulösa och explosiva kropp. Men ju längre du springer ju mer blir musklerna bara "barlast". Man kan ju ibland se 400m och 800m-löpare som är mer kraftfulla, men man ser dem sällan på längre distanser.
Marcus
1991 • Norrköping
#4
•
30 juni 2020 kl 11:13
Gilla
Intressant! Jag kan verkligen inte säga emot er, tycker ni har väldigt logiska argument. Det låter verkligen som att jag kan skippa mitt vikt- och distans-argument som jag har kört med. Man kanske snarare kan se det som att vi på de väldigt korta distanserna kan se vem som egentligen är mest talangfull och har mest "grundförmåga" och ju längre det blir desto mer kompenserar min träning upp det.

Ryan "Rykno" Provencher
1974 • Växjö
#5
•
30 juni 2020 kl 11:18
Gilla
Har det inte mer att göra med hur du träna eller vad du träna för än själva kroppsvikt?

Jag menar om du snitta 70-80km/vecka, hur många av de km ligger du på när max kapacitet?

Man bli duktig på det man träna. träna man i 70-80% ansträngning för att kunna springa långt, bli man bra på det. springa man när max i kortare intervaller bli man bra på det.
Marcus
1991 • Norrköping
#6
•
30 juni 2020 kl 12:04
1 Gilla
Haha jo, det är givetvis en stor faktor. När vi i våras försökte nå sub 40 på milen så skulle jag dock påstå att vi fyra hade ungefär samma mängd kvalitetspass per vecka. På dessa låg vi ofta hyfsat nära max. Vi hade då ett gemensamt intervallpass på bana varje vecka och min upplevelse var att mina kompisar gick mycket snabbare framåt jämfört med mig.

Dock kanske man kan se det som att min höga volym kanske snarare stjälpte än hjälpte mig då jag ofta var lite seg i benen inför kvalitetspassen medan mina kompisar oftast gick in i dom med fräscha ben.

I princip all träning utöver kvalitetspassen bedrivs i slött tempo så du är ute på rätt spår.
#7
•
30 juni 2020 kl 12:17
Detta inlägg har raderats
Marcus
1991 • Norrköping
#8
•
30 juni 2020 kl 12:52
Gilla
Tack! Glad att jag gjorde denna tråden, jag har verkligen farit med osanning och litat på min egen broscience alldeles för mycket haha. Nu ska jag sluta påstå att jag som tyngre löpare är mer begränsad på kortare distanser. Så här i efterhand inser jag hur obefintlig min faktagrund för detta har varit.
Kristoffer Hansson
1979 • Bromma
#9
•
30 juni 2020 kl 13:22
Gilla
Jag blir ibland förundrad över hur snabba nästan helt löpotränade ”gymmare” kan vara på sprintdistanserna. Men det är väl naturligt att det är så mot bakgrund av sprinterns behov av kortvarig kraftutveckling.

Även om jag själv är hyfsat tunn (76,5kg på 186cm, BMI 22,1) brottas jag lite med några extra kg muskler på överkroppen som troligen ligger mig i fatet på 3000m och uppåt. Jag har inte mer än något enstaka kilo fett kvar som är rimligt att ”skala bort” så ytterligare viktnedgång skulle till relativt stor andel utgöras av förlorad muskelmassa. Även om jag inte har ambitioner på att springa 800m skulle det vara roligt att kunna springa bra på exempelvis VSM på 1500m i framtiden.

Frågan är då om utväxlingen på ytterligare viktnedgång blir positiv eller inte. Bo hade en kul tråd för en herrans massa år sedan som uppskattade viktnedgång mot möjlig kapacitetsförbättring. Det finns ju kalkylatorer som grovt uppskattar förändringar i vikt vs kapacitet också men då det finns så många faktorer att ta hänsyn till slutar det väl med att man måste testa själv för att se vad som händer. Det tar dock emot att späka sig själv med syfte att avsiktligt förlora muskelmassa...
Marcus
1991 • Norrköping
#10
•
30 juni 2020 kl 13:58
Gilla
Jag har också pillat lite i sådana kalkylatorer och det är ju slående hur värdelöst ens "dökött" är för löpningen. Således är det inte konstigt att mina kompisar är snabbare även om jag ogillar att använda vikten som ursäkt i tid och otid.

För egen del finns det mycket att hämta då jag har lite kroppsfett att ta utav men jag har hittills velat se hur bra jag kan bli på min vanliga kroppsvikt snarare än att försöka maximera min förmåga. Man har dessutom alltid en ursäkt för varför man inte är bättre än vad man är så länge som man behåller vikten ;) Det är en rätt bekväm tillvaro.
#11
•
30 juni 2020 kl 18:20
Detta inlägg har raderats
#12
•
30 juni 2020 kl 19:05
Detta inlägg har raderats
#13
•
30 juni 2020 kl 19:11
Detta inlägg har raderats
Kristoffer Hansson
1979 • Bromma
#14
•
30 juni 2020 kl 20:12 Redigerad 30 juni 2020 kl 20:12
Gilla
Tack för bra svar. Med ”tunn” avsåg jag för egen del snarare låg fettprocent än att vara lätt i vikten. Utifrån ett långlöparperspektiv har jag länge utgått ifrån att jag har 5-7kg övervikt. Mot bakgrund av era svar tycks den övervikten även gälla medeldistans. Jaja, bara att fundera en vända till hur långt (lågt) jag kan tänka att sträcka mig.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.