5 februari 2013 kl 10:30
Redigerad 5 februari 2013 kl 10:31
Det kan du absolut ta med en nypa salt.
Din kropp kan och klarar att springa barfota. Ska du försöka göra det så kan det ju dock vara så att du måste träna upp kroppen att klara det under en längre period för att inte få krämpor. Du får dock en "direkt feedback" ifrån kroppen om när det blir "för mycket" för otränade fotsulor och om du sätter i fötterna fel.
Jag springer själv inte barfota och jag försöker inte övertala dig att göra det. Inte på vintern iallafall. ;)
Jag gör det någon gång på sommaren bara, ofta som avslutning på pass - även på asfalt.
Extradämpade/överdämpade skor "känns bekvämare" men springer man mycket i dem från början så har man samma problem när det gäller att man måste vänja in kroppen med löpning. Det "problemet" kvarstår.
Med en alltför dämpad sko kanske man inte pejlar av rätt fotisättning eller frestas att springa för hårt/mycket i början och man kan då få lite skitkrämpor och ofta skyller man på skorna även om det kanske inte alltid är skornas fel.
Skillnaden mellan ett par odämpade och ett par väldämpade kan vara att problemet uppstår någon annanstans i kroppen med de väldämpade. Skorna tar ju upp rörelseenergi men den försvinner ju inte i tomma luften utan lederna och musklerna får ta stötar iallafall. Därför är det lika viktigt som skorna att titta lite på löpsteget redan från början. Första veckorna kan det vara svårt att "springa naturligt" när inte flåset eller hållningen känns naturlig.
Ett par "lagom" dämpade skor (vilket kan vara "odämpade" för en del) sparar på fotsulorna och känns bekväma och resten är upp till kroppen.
MIna Cumulus 11 är c:a fyra-fem år gamla och först för en månad sedan så tog de "slut". Att din sko skulle vara helt slut efter ett knappt år med lite löpning tycker jag känns orimligt. Så snabbt åldras inte materialet i sig heller att det skulle påverka i sig.
Om du har mest muskelvikt så är det ju mer en fråga om att vänja in kroppen vid löpning. :)