Löpning Tävlingar & Motionslopp / ASICS Stockholm Marathon 25 inlägg 6699 visningar

Vätskekontroller

Karin Svensson
1965 • norrköping
#1
6 maj 2018 - 20:08
Gilla
Hej!
En undran såhär 4 veckor före race. Hur lång tid tänker ni att det tar vid varje vätskestation?
Förse sig, gå ett par steg och dricka/äta. Sedan fortsätta vidare.
Håller ni högre km fart för att ha tillgodo vid vätskan?
För hur som lär väl 17 stationer ta minst 30 sek=8-9 minuter.
Intresserad av hur ni andra tänker!
< < < 1 2 > > >
1994 • Huddinge
#2
6 maj 2018 kl 20:58 Redigerad 6 maj 2018 kl 21:08
1 Gilla
Jag satsade på att inte förlora någon tid alls (vilket såklart blir jäkligt svårt...) men i alla fall att minimera tidsåtgången. Jag försökte springa till de bakre borden (där det var mycket mindre folk) så jag kunde ta en mugg med mig i steget. Sen "knipa"/"trycka ihop" muggen uppe vid kanten så blir det lättare att dricka utan att spilla all dryck över sig själv när man springer vidare.

Lycka till! :)
Oldboy
1952 • Danderyd
#3
6 maj 2018 kl 22:50
Gilla
Med lite vana räcker 5-10s om man tar vätska vid varje kontroll, vilket behövs om det blir varmt. Kan man dricka ur mugg medan man springer vidare spar man mycket tid. Själv har jag inte lärt mig det ordentligt så jag springer med en flaska i handen som jag fyller på några gånger (stort lock är viktigt). Men det är ju inte heller optimalt och tar tid att vänja sig vid.
Ante
1970 • Stockholm
#4
6 maj 2018 kl 23:15
2 Gilla
@oldboy, gillar idén med egen mindre flaska i handen. Jag kör det på mina träningspass. Men hur fyller du den vid kontrollen, själv från pappmuggen eller fyller personalen om man håller fram en flaska?

För övrigt måste jag ge dig extra cudos för dina många och kloka inlägg på forumet. Det uppskattas mycket av mig som rookie i tävlingssamanhang.
Hobbylöparn
Östermalms IP
#5
7 maj 2018 kl 06:26
Gilla
I år är det slusålt, så det kommer vara väldigt mycket löpare ute på banan.

Jag instämmer i att få fatt på själva muggen är största utmaningen. Vid vissa kontroller kan man ”missa” flera muggar på raken av att andra tänkt samma tanke.

Många praktiserar också ”jag springer mitt lopp så nära borden som möjligt”-principen, dvs går inte ut i mitten efter de tagit sin mugg. Resulterade i ett tigerhopp åt sidan vid 39 km förra året, och omedelbar kramp i båda hamstrings och vader, som tog säkert 30 sek att stretcha bort. Likväl lyckades jag springa in på PB, så det ordnade upp sig.
1978 • Linköping
#6
7 maj 2018 kl 07:26
Gilla
Försök få ögonkontakt med den som håller muggen och sakta ner ett par steg så löser det sig. Svårigheten är ju att få i sig innehållet. När det är varmt och man verkligen behöver få i sig vätska så stannar jag helt och dricker 1-2 muggar.
Sverker Olsson
1967 • Uppsala
#7
7 maj 2018 kl 07:44
Gilla
Jag saktar av och dricker gående eller stillastående. Naturligtvis med hänsyn till löpare som har mer bråttom! Kan ibland hända att jag slänger muggen i sopsäck när jag är klar.
Några 30 sekunder tror jag inte det blir, snarare runt 10.
1974 • Ljungby
#8
7 maj 2018 kl 07:55
Gilla
I början så tar jag 2 muggar sportdryck i farten som jag "trycker ihop" så att det det blir som en pip att dricka ifrån. Men spiller ändå en del och det är därför jag tar 2 muggar.:-)
Mot slutet om man är sliten kan det faktiskt betala sig att gå under tiden du dricker. De sekunder du tappar kan du ha igen pga den lilla återhämtningen du får.
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
#9
7 maj 2018 kl 08:13
Gilla
Som kommentar på #3

"Jag löper med en vattenflaska i handen på långpassen - Därför är det ingen bra idé: Det är alltid viktigt att ha koll på vätskebalansen, men när du löper med en flaska i handen skapas en obalans i kroppen och din steglängd förändras. Efter tusentals löpsteg kommer denna snedbelastning på kroppen att leda till en ökad skaderisk. "

Hämtat från: https://aktivtraning.se/traning/lopning/de-10-vanligaste-loparmisstagen

Oldboy
1952 • Danderyd
#10
7 maj 2018 kl 11:06 Redigerad 7 maj 2018 kl 11:11
Gilla
Susanne, det där är en överdrift och kanske en missuppfattning. Kroppen är i regel lite osymmetrisk, är man van att ha en flaska i handen har kroppen anpassat sig till det. P g a asymmetrin kan det nog vara ett plus att ha flaskan i rätt hand.....jag vet inte vilken som är rätt för mig men det känns obekvämt i vänster. Men jag byter hand ibland, dock mest för att jag blir trött i tumleden.

Hade det varit viktigt på riktigt så skulle jag inte sprungit bäst på maraton och relativt sämre på millopp där jag aldrig har flaska. Har provat utan på några halvmaror för, visst, jag tycker också att det är bekvämare att slippa flaskan. Men det går inte fortare så att det märks.
Och jag har aldrig skadat mig på ett maraton eller fått några besvär efteråt utom träningsvärk. På träning har jag vätskebälte eller rygga.
Men har man dålig bålstabilitet så kanske det är en riskfaktor?

Kan tipsa om att det finns enkla bälten att hänga på sig som man kan ha en flaska i, det går att hitta mindre flaskor än 0,7 liter (skvalpar onödigt mycket, kostar definitivt energi även om det kanske är obetydligt).
@Ante: oftast fyller jag den själv, vänder upp-och ner på 2-3 muggar från bordet. Ibland får jag hjälp men det är bara om någon har en kanna i handen som det lönar sig.
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
#11
7 maj 2018 kl 12:25
1 Gilla
:) Jag har själv ingen aning. Råkade ramla på den där artikeln häromdagen bara. Springer aldrig med flaska i handen själv så jag har inte testat.
Måste jag bära med egen vätska förespråkar jag vätskebälte. Men alla gillar olika varianter.
1961 • Oskarshamn
#12
7 maj 2018 kl 15:55
Gilla
Jag kör också med egen flaska för att bespara mig trängseln vid några av kontrollerna. Har hittat ett par kortbyxor med blixtlåsförsedda stora fickor som rymmer min flaska. Det ser förmodligen en aning Stig Helmer-aktigt ut där jag kommer i flaxande shorts, men det funkar för mig.
1978 • Linköping
#13
7 maj 2018 kl 16:28
Gilla
Att springa med en flaska under långpass har jag gjort vid några tillfällen, men att göra det under en mara skulle aldrig falla mig in. Tycker att armpendlingen påverkas med minskad fart som följd. Skulle tro att det tidsmässigt bör vara bättre att stanna vid stationerna och dricka istället. Jag kör drickbara Maxim-gels i flipbelt. Tar en var 6-7 km vilket gör att jag endast behöver dricka för att släcka törsten.
1980 • Uppsala
#14
8 maj 2018 kl 08:03
Gilla
Enda sättet för mig att lyckas få i mig något är att sakta in alternativt gå några steg, många är de muggar med klibbig sportdryck som hamnat över tröjan :-)

Själv känner jag dock inget behov av att dricka i varenda kontroll de år jag sprungit Stockholm marathon. Ungefär varannan kontroll har varit lagom för mig vid den väderlek som rått de senaste åren.
1984 • Göteborg
#15
8 maj 2018 kl 12:09
1 Gilla
Jag går och dricker, eftersom jag annars häller allt över mig. Tror som nån skrev här ovan att mikrovilan ger mig lite återhämtning som gör att jag orkar hålla tempot längre när jag springer. Kanske bara är inbillning, men känslan i huvudet är nog så viktig för att klara en mara. Jag har räknat in den tiden när jag lägger upp kilometertempot så att jag ändå ska nå mitt mål.
Stefan Åberg
1981 • Umeå
#16
8 maj 2018 kl 22:09
Gilla
På Paris marathon fick man flaskor med vatten vilket är klart mer optimalt, var bara att greppa en i farten och sedan dricka i den takt man ville utan att spilla en massa. Skulle vara något för Stockholm marathon att ta efter.
1961 • Oskarshamn
#17
8 maj 2018 kl 22:58
Gilla
#16 Samma sak på Cardiff halvmaraton. Klart smidigare med flaskor.
Hans Westerback
1958 • LIDINGÖ
#18
9 maj 2018 kl 07:57
Gilla
Bratislava körde också med småflaskor. Tyvärr hade dom alltid skruvat av korken... svårt springa med en öppen flaska...
Kristina Sörensen
1960 • Sundbyberg
#19
9 maj 2018 kl 09:03 Redigerad 9 maj 2018 kl 09:05
3 Gilla
På Stockholm, där det ofta är väldigt trångt ffa i början, har jag med en liten flaska första biten som jag kastar sedan. Då slipper jag i alla fall trängas vid första/andra kontrollen. Längre fram i loppet tycker jag det brukar glesa ut lite. Och så håller jag mig ifrån farthållarna där ofta stora klungor av stressade och knuffande löpare brukar flockas.
Stefan Tall
1971 • Stocksund
#20
9 maj 2018 kl 14:57
2 Gilla
När sportjournalister ska göra reportage om afrikanska löpare så brukar de älska att dra upp anekdoter av typen "NN sprang till skolan varje dag med böckerna under högerarmen så därför har hen en asymetrisk armpendling".

Det brukar inte hindra vederbörande från att prestera världsresultat.

Å andra sidan kanske det är så att för varje kenyansk mästerskapsmedaljör med asymetrisk armpendling så går det 10000 löparinvalider med krumma ryggar efter att ha sprungit med skolböckerna under armen. Vad vet jag..
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.