6 januari 2016 kl 01:10
#16
Det jag reagerade på är att vi har två vuxna personer som har hand om tre barn i åldrarna 0-6 år.
Den ena vuxna verkar fokusera helt på sin hobby och ta mindre ansvar för barnen. Trots det dyker det också upp klipp där han vill bli uppassad ("Gunn, släng ner min mössa"). Han säger saker som "jag måste stänga av om Gunn behöver mig när jag är på väg ut för att träna" och sen "allt löser sig, på ett eller annat sätt". Lösningen verkar helt enkelt vara att nån annan (typ Gunn eller hans mamma) ska rycka in och städa upp efter honom?
Den andra vuxna skrattar lite ursäktande, berättar att hon ser fram emot att barnen ska börja på dagis och att hon ska börja arbeta igen. Hon pratar om hur dyrt det är med småbarn och säger "han har valt det själv, att vi inte ska ha semester eller resa med barnen. Det är en stor uppoffring för hela familjen".
Hon säger "jag har frågat Gudmundur om han vill ha mitt liv. Jag har väl inte riktigt fått nåt svar. Men jag hade inte haft nåt emot att ha hans liv. Jag tror att det måste vara helt fantastiskt att få möjlighet att realisera sin dröm. Att få göra det man helst vill i livet, på heltid".
Slut på dokumentären.
Det är väl skitsamma om de är ett homo/heteropar eller vem av de vuxna som tar vilken roll? Eftersmaken för mig är att den ena personen gör det han tycker är roligt och den andra får ge upp mycket av sitt liv och sina intressen för att familjen ska fungera.
Om han hade suttit och spelat dataspel 25-30 timmar i veckan, hade ni varit lika försvarande då till att det är klart att han ska satsa och leva sin dröm?
Sen vill jag inte sitta och döma helt utifrån vad vi får se hopklippt i trettio minuter, deras förhållande kanske ser helt annorlunda ut i praktiken. Men i det vi får se nu skäms jag ju lite å hans vägnar.
