7 juni 2011 kl 10:51
Jag vill påstå att de argument som finns för att hälisättning skulle vara kopplat till skador, även går att överföra till framfotalöpning. Det finns personer som skadas i såväl löpning på häl som på framfot, och kanske är det så att det är andra faktorer som avgör om man skadar sig än just vilka skor man har på fötterna eller hur man väljer att landa. Det är möjligt att det blir större stotkrafter på knän och höfter när man landar på hälen, men det är just här det inte finns någon koppling till skador. Vid framfotalöpning landar du med böjt knä vilket då skapar större skjuvkrafter (alltså att ledytorna glider mot varandra) - att detta skulle vara relaterat till skador är lika (o-)bevisat som vad gäller hällandning. Man kan alltså inte i nuläget uttala sig om vilket som är bäst. Detta innebär att de utlåtanden som finns är anekdotiska och därför osäkra, och inte minst byggda på lösa samband. Jag vill verkligen poängtera, att jag är lika kritisk till skoindustrin som hävdar samma saker kring deras produkter.
Det finns en massa saker vi gjorde i människans barndom men som vi idag försöker undvika - vi rättar till synen med linser, vi skyddar våra tänder genom tandborstning, vi tillagar vår mat. Enligt det naturalistiska argumentet borde således även dessa saker vara fel, och det vill jag inte skriva under på.
Slutligen, vad gäller löpare som sätter världsrekord så springer de i en hastighet som jag inte är nära. Detta medför naturligtvis att de inte landar med foten framför sig (vilket skulle vara ogynnsamt och oekonomiskt och eventuellt riskfyllt). Detta är alltså en diskussion som snarare handlar om effektivitet (precis som du skriver) än om skador.
Jag ser fram emot att följa den här debatten, och jag har starka misstankar och förhoppningar om att det om något eller några år kommer att dyka upp prospektiva studier som har undersökt vilket som är mest gynnsamt ur skadeperspektiv. Min uppfattning idag är att det är total löpsträcka som är den största bidragande orsaken, oavsett val av skor. :)
