Lösa hundar. - Löpning

Mona M

1971 • Östersund

#41

•

11 april 2011 kl 11:20

Gilla

Egentligen borde det inte vara så svårt.
Med sunt förnuft kommer man långt.

@Rosmarie att det står klart och tydligt håller jag inte med om.
Läs Svens inlägg eller någon av länkarna så ser du att det ingenstans står att hunden måste vara kopplad (förutom på vissa offentliga platser).
Tyvärr handlar det ofta om olika tolkningoch brist på furnuft med vad som gäller när.

Jag vidhåller att hundar mår bäst av att få springa lösa ibland.
Sen skulle vi inte ha problem med hundar och dess ägare om alla hade en dos sunt förnuft och förmågan att tänka att "alla kanske inte har samma synsätt på min hund som jag har".

Jag anser att ingen annan ska behöva lida för att jag har valt att skaffa hund. Om det betyder lite mer besvär för mig så får det bli så.

Sven Andersson

1966 • Kista

#42

•

11 april 2011 kl 20:04

Gilla

Mona: "vissa" offentliga platser är ett understatement. Offentlig plats är rätt mycket. I stort sett (om inte) all stadsplanerad yta + motionsspår m.m. är offentlig plats. Det inkludera samtliga (allmänna) vägar, gångbanor, trottoarer, cykelbanor, gc-banor, parker, grönområden, badplatser, kyrkogårdar m.m.

Robert Magnusson

1965 • billdal

#43

•

11 april 2011 kl 20:15

Gilla

Råkat ut för detta två ggr i år och tre förra året - skandal. Värst var förra året när jag fick klättra upp för en lerig slänt och hade en (av de två) hundarna hängandes i sulan - rejält grepp fick han där.
Ägarna lyckas absolut inte lugna hundarna och skylde på mig - sa att man får inte springa när dom "anfaller". men va fan skall man göra, man kan ju omöjligt veta att dom e snälla (framförallt inte då dom inte lyssnar på ägarna).
Man blir ju hundhatare även om det inte är hundens fel. Synd att inte alla hundägare förstår att just deras älskling inte älskas av oss andra.

Men vad skall man göra? Ja jag vet inte men kanske förbjuda hundar ;)

häls
R

Anders Strömvall

1968 • Kapp

#44

•

11 april 2011 kl 20:45

Gilla

Har själv 2 st Irländska settrar av jakt typ,dom har ett enormt rörelse behov å jakt lust,den ena ÄLSKAR alla människor och är han lös klarar jag inte att stoppa han om han vill hälsa på någon människa,
vilket då innebör att han ALLTID är kopplad när jag springer el är der det är folk,har är självklart lös ibland på åkrar å dyl el fjäll då vi tränar el jagar så han får fysik tränig, men så till sak,
hundlagen i sverige säger att du ska ha full kontroll på hunden=så lydig hund så att det i prinsip är det samma som koppel. att man under alla omständigheter får stopp på hunden,
Jag har sett väldigt få som har det,
Så alla hundägare koppla hundarna bland folk å åk till lämpligt inhägnat område för låta dom springa fritt!

Eija Inspireija Winlund

1966 • Stockholm

#45

•

11 april 2011 kl 21:55

Gilla

Du dumma kille som skrev så om mig; de enda odjur som möjligtvis skulle komma på tanken att klämma mig på pattarrna är dumma fulla karlar på krogen. Min hund går bredvid mig, okopplad, HAN luktar inte i nåns äckliga svettiga skrev, han tränar precis som jag. Dessutom är han mitt skydd, eftersom jag är lite rädd ensam i skogen. Ska du vara med i diskussion, så vårda ditt språk.

Mona M

1971 • Östersund

#46

•

12 april 2011 kl 08:55 Redigerad 12 april 2011 kl 08:56

Gilla

Sven, ja det står ju precis vilka platser där det är lag på att ha hunden kopplad. Nu vet inte jag hur du (eller alla andra) bor, men här finns det en hel del ställen som inte ingår i den kategorin.

Sen undrar jag lite....
Är det inte också så att man lättare ser hundar som ägarna inte har koll på än de där som går fint och är under kontroll?
Det är ju liksom lättare att komma ihåg att man har fått ovälkommen påhälsning två gånger än att man har mött 14 lösa hundar under kontroll.

Hur som helst,
Hundar och dess ägare är ett ämne som aldrig kommer sluta diskuteras.
I en perfekt värld tar alla hänsyn till varandra, både hundägare och icke hundägare (och bilburna, gångtrafikanter, cyklisterer, pensionärer, ungdomar osv osv).

Peace.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#47

•

12 april 2011 kl 10:56

Gilla

*gillaknapp* för Malin Erikssons inlägg!

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#48

•

12 april 2011 kl 11:42 Redigerad 12 april 2011 kl 11:42

Gilla

Jag gillar hundar, men inte en del ägare och en del raser. Är inte hundrädd och kan ju se om det är lekfullhet eller aggressivitet. Visar bara ägaren bra attityd om det hänt någon incident tycker jag det är OK, men det finns många hundrädda och de har rätt att slippa utfall.
Som en person skriver här att han hade hunden hängande i sulan är ju sanslöst - den hunden ska ju avlivas. Jag mötte en gång en tjej som hade två pitbull-liknande saker som hon med nöd och näppe kunde hålla. De hundarna var tydligt livsfarliga för både människor och andra hundar.
En annan sak jag noterat är att vissa personer med löplinekoppel släpper ut hunden mot mötande avsiktligt. Detta är oftast småhundar och är det en löpare de möter är det extra korkat då det kan skada både hund och människa.

Mona M

1971 • Östersund

#49

•

12 april 2011 kl 12:20 Redigerad 12 april 2011 kl 12:20

Gilla

@Tage nu vet inte jag riktigt hur du menar med "släpper ut".
är det så att de avsiktligt vill att hunden ska gå fram, antingen för att jävlas eller har någon korkad ide om att hunden bör hälsa så är det ju helt galet.
Annars kan det vara så att de släpper på kopplet för att hunden inte ska känna sig trängd eller att nåt är på gång.
Min hund är mycket mera avslappnad och ointresserad av allt som händer om han är lös. Om jag däremot håller in kopplet så är det som att tala om att det är nåt på G, kanske något "farligt" och hunden blir mer stressad och vaksam.

Nu använder jag aldrig flexi men jag antar att det kan se konstigt ut att jag ger honom mer längd om jag möter någon.

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#50

•

12 april 2011 kl 12:23

Gilla

@Mona. Jag menar precis vad jag skriver. Det finns en del som släpper ut hunden avsiktligt mot mötande gående (och springande) Vad de har för syfte vet jag inte.

Mona M

1971 • Östersund

#51

•

12 april 2011 kl 12:31

Gilla

Ja du, konstiga människor finns det gott om.

Jag har själv stött på en del hundägare som släpper sin hund till min för att deras vill hälsa.
Att vi INTE vill hälsa av olika anledningar finns inte en tanke på.

Sen gör alla misstag (oavsett om man äger en hund eller inte).
När en hund kommer fram till mig är det helt beroende på hur ägaren reagerar som avgör om jag blir förbannad eller inte.
Får jag en ärligt menad ursäkt så är det lugnt.
Annars kan personen ifråga få höra ett och annat.

Åsa

1983 • Fagersta

#52

•

19 april 2011 kl 19:01

Gilla

Nu har jag ändrat min inställning lite. Idag fick jag en "aha" upplevelse. Att möta en stor Rottweiler lös, på några cm avstånd i full fart! Inte kul! Ok, Koppla era hundar!

(http://correr-ousa.blogspot.com/)

Ulrika Andersson

1982 • Trelleborg

#53

•

22 april 2011 kl 08:48

Gilla

Är själv hundägare, men har haft turen att slippa lösa "attackerande" hundar. Däremot blev jag attackerad av en katt igår när jag var ute och sprang, den tyckte tydligen att min löparsko var en ypperlig leksak. Hans attack var effektiv då jag skrek till och försökte till mitt yttersta att inte råka sparka till det dumma djuret.. (jag lyckades).
Vet inte om jag tillför så mkt till diskussionen, då hundrädsla är en väldigt stark fobi och en hund kan tillföra så mkt mer skada vid en attack om man har VÄLDIG otur (har själv blivit biten). Däremot är jag inte direkt någon kattmänniska, men ja, jag får fortsätta hoppa över dem istället för att kräva att folk gör innekatt av dem.

Att hundägare många gånger verkar nonchalanta är tråkigt, men samtidigt har jag en hel del gånger mött personer utan hund som varit minst lika otrevliga och absolut inte lyssnat när man försökt be om ursäkt för att man inte haft sin hund tillräckligt kort kopplad enligt deras mening (typ lindad kring benet).
Hundägare har det yttersta ansvaret, men lite gemensam respekt och försök till förståelse från alla parter hade verkligen inte skadat.

Pelle Sjörin

1981 • Svedala

#54

•

22 april 2011 kl 10:29 Redigerad 22 april 2011 kl 10:30

Gilla

Först vill jag tydligt klargöra att jag verkligen inte är för personer som låter sina hundar gå lösa där det finns uppenbara risker att hunden inte lyder pga för stora störningsmoment som tex mötandes löpare. Som hundägare av två större hundar har jag full respekt för detta och ökar störningsmomenten successivt för hundarna så att de klara att vara med i ex löparspår utan att intressera sig för andra löpare.

Men nu till poängen med mitt inlägg: Det finns inga hundar som går till attack mot människor oprovocerat. Att då rikta en spark om än en lätt sådan mot en hund är att provocera och att bjuda in till att hunden ska inta försvar och skydda sig själv genom tex bita.

Slutsats, det är till 90% sannolikhet den som blir biten/attackerad av en hund som bär skuld till detta.

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#55

•

22 april 2011 kl 10:50

Gilla

@Pelle: Jag tycker om djur inklusive hundar och de allra flesta är det inget problem med. Jag kan se vilka avsikter de har och när de springer fram är det ju oftast nyfikenhet/lekfullhet, men det stör ju löpningen och kan vara farligt pga fall och för hundrädda är det en pina förstås.
Sedan finns det tyvärr hundar som attackerar - som jag skrev tidigare om tjejen med de två kamphundarna som hon med nöd och näppe orkade hålla. Hade hon släppt hade de anfallit utan tvekan. Vi har också han som hade hunden som hängande i skon när han försökte komma undan.

Hans Palm

1963 • Linköping

#56

•

22 april 2011 kl 11:25

Gilla

@Pelle

"Det finns inga hundar som går till attack mot människor oprovocerat."

Hur definierar du då oprovocerat? Är det en provokation mot en hund att:
- Titta på den
- Springa förbi i närheten av den
- Vara rädd, reserverad, ogillande, icke hundälskare

Jag har blivit angripen av hundar några gånger liksom att jag har bekanta som har blivit det. Utan någon som helst provokation.

Blir hunden upprörd/stressad/aggressiv av att att vara kopplad så behöver den och/eller hundägaren tränas.

Håll hunden kopplad. Punkt.

Pelle Sjörin

1981 • Svedala

#57

•

22 april 2011 kl 16:09

Gilla

Jag inledde mitt inlägg med att säga att jag absolut inte tog hundägaren i försvar då det är fullständigt oansvarigt av denna att ha sin hund okoplad i en miljö de uppenbarligen inte hanterar.

En otränad hund blir i värsta fall provocerad och känner sig trängd då en person kommer rakt emot den. ett mer naturligt sätt för hund att hälsa är att gå i en båge fram mot hunden.Som jag tidigare skrev tycker jag det är oansvarigt av hundägaren att inte ha hunden kopplad när de ännu inte behärskar dessa moment. men det försvarar ändå inte betendet att mota en spark mot hunden. Den sparken kan vara orsaken till att hunden i framtiden utvecklar ett agresivt betende mot mäniskor.

Hur ofta sparkar du till en mötande människa för att den går för nära dig när du joggar?

Niklas Boman

1978 • Karlskrona

#58

•

22 april 2011 kl 17:12

Gilla

@Pelle:
Det är väl ytterst få personer som oprovocerat sparkar mot en hund?!
Utan det är väl isf en följd av att en otrygg situation uppsåt, som skulle kunnat undvikas om hundägaren haft kontroll...

Sen om nu en människa hade sett mig i spåret och då satt full fart bort från sitt sällskap rätt mot mig och skrikit, så hade jag definitivt försvarat mig då han kom fram!

Micke Larsson

1971 • Norge

#59

•

22 april 2011 kl 18:40 Redigerad 22 april 2011 kl 18:40

Gilla

Pelle, jag får inte riktigt ihop ditt resonemang. Du skriver:

"Det finns inga hundar som går till attack mot människor oprovocerat."

Precis som Hans undrar jag var du drar gränsen för provokation. Om hunden provoceras av mitt utseende, sätt att röra mig eller helt enkelt att jag finns till är det i mitt tycke väldigt oprovocerat. Menar du alltså att alla de människor (joggare eller fotgängare) som attackerats eller bitits i inget enda fall är helt oskyldig?! Gäller det även de barn som bitits till döds av kamphundar?

Fast sedan känns det som att du börjar sväva lite med:

"Slutsats, det är till 90% sannolikhet den som blir biten/attackerad av en hund som bär skuld till detta."

Att du säger att 90 % av alla som attackerats, skadats eller huggits till döds av hundar själva är helt eller delvis ansvariga för detta är fortfarande en extremt hög siffra (själv skulle jag gissa på runt 10 %), men att den kommer i stycket efter att du slagit fast att INGA hundar går till attack oprovocerat gör din inställning ännu otydligare för mig.

Jag har normalt inget emot hundar, är inte hundrädd och känner många ansvarsfulla och laglydiga hundägare. För mig har det inte uppstått obehagliga situationer mer än vart tionde år eller så, men OM jag attackerades och bets av en hund skulle jag inte tveka ett ögonblick att sparka den i huvudet tills den släpper (alternativt dör). Och precis som Niklas skulle jag reagera på samma sätt om en människa kommer fram och försöker bita mig i halsen, men lyckligtvis är ju sådana attacker inte lika vanliga.

Racha

1993 • ramlösa

#60

•

22 april 2011 kl 18:52

Gilla

en sak jag märkt med mig själv även, är att vi joggare ofta blir för självupptagna i vårt joggande och säkert lite stöddiga mot andra vi möter där ute eftersom vi tycker att andra ska anpassa sig för oss. Har sett det så mycket, t.ex hur en joggar suckade och såg besvärad ut mot en tant som inte släppte förbi honom vid en liten stentrappa ute i skogen, Det var jobbigt och vänta 5 sek för att hon skulle ta de sista trappstegen. Jag vet med mig att jag kan vara lika dan. Men vi borde lära oss att det kunna stanna till vid en park bänk och kanske stretcha lite på benen och andas in luften och bara känna, Nu ger jag och många bara onda blickar till tanter och gubbar och allt som kommer i vår väg. Sjukt !