Löpning Träning 14 inlägg 3850 visningar

Puls på Lidingöloppet

1969 • Sala
#1
17 september 2010 - 19:54
Gilla
Jag tänkte kolla vad ni brukar ha för medelpuls på Lidingöloppet 30 km. Själv låg jag på 83% av max (158 bpm) första och enda gången för två år sedan. Med tanke på att jag är två år äldre nu, men tror att jag klarar högre, så tänkte jag ligga kvar på 158 bpm, som nu är något högre procent av max, nämligen 84%. Självklart utgår jag inte ifrån någon åldersformel när jag räknar % av max.

Ni andra?
1981 • Göteborg
#2
17 september 2010 kl 19:58
Gilla
Ingen aning, ska disponera loppet så jag är riktigt sliten vid 27 kilometer och sedan öka sista 3 kilometer :-)

1968 • Tullinge
#3
17 september 2010 kl 20:59
Gilla
Jag brukar generellt ligga på hög procent av max vid tävling/intervall. Jag har aldrig gjort något riktigt maxpulstest, men har flera ggr tagit ut mig totalt på slutet av intervallpass/tävling och kommer inte över 166. På miltävlingar snittar jag på 156-157 (dvs 92-94% beroende på hur man räknar). På LL förra året var jag lite förkyld och hade troligen lätt temp-förhöjning (borde inte sprungit förstås) och höll snittpuls på 152 (tempot var dock betydligt lägre än det brukar vara med den pulsen). Det är nog rätt individuellt vilken snittpuls som passar för olika tävlingsdistanser. Jag inbillar mig att man kan ligga på högre % av max om man är lågpulsare, men det är mest en gissning. Jag siktar på lägre snittpuls i år (148-150), tror det lönar sig när man kommer till Abborrbacken...
Stefan Lust
1966 • Hökarängen
#4
17 september 2010 kl 21:09
Gilla
Allvarligt, fokuseras det inte lite väl på puls och dess träning idag ?
Personligen tycker jag det är tusen gånger skönare att ge sig hän åt löpningen och sin kropp. Då springer man på behag hela vägen och jag lovar,,,,,man utvecklas som fasiken även då.
1968 • Tullinge
#5
17 september 2010 kl 21:24
Gilla
Tja, kanske, men det ena utesluter inte det andra. Jag ger mig också hän åt löpningen, ibland på behag och ibland med mindre behag som t ex vid hårda intervallpass, med eller utan pulsband. Stefan, du håller din träningsbok hemlig, men det är ivarje fall uppenbart att du alltid springer med Lust! ;-)
Jag tycker pulsbaserad träning är skoj/intressant så gärna fler inlägg som håller sig till Mårtens fråga!
Anders Lundell
1972 • Partille
#6
17 september 2010 kl 21:35 Redigerad 17 september 2010 kl 21:55
Gilla
för två år sedan gjorde jag troligen ett ganska optimalt lopp givet min dåvarande kapacitet. ökad puls genom hela loppet med de två snabbaste km-tiderna på slutet (27 & 28). en ´tappad´ minut första 5 km tar man igen med råge sista 5 km om man har krafter kvar.

har en maxpuls kring 193.

sträcka: snitt/max (tid)
0-10 km: 169/180 (44:12)
10-20 km: 175/182 (41:50)
20-30 km: 177/186 (43:26)

tid 2:09:28
totalt snitt/max 174/186

alltså ca 90% av maxpuls i snitt.

-första milen ca 88% av max
-andra milen ca 91%
-sista milen ca 92%

(sista 5 km 180 i snittpuls - alltså ca 93% av maxpuls...)

första 5-10 km tror jag ska löpas i ett tempo man är van vid på ´vanliga´ distanspass på lätta ben dvs det går i ok fart men man tar inte i det lilla extra uppför t ex utan sparar krutet till aborrbacken i första hand :)

Stefan Lust
1966 • Hökarängen
#7
17 september 2010 kl 21:40
Gilla
Fan va kul du va PH, det gör ont, är ju bekant, om jag ska lägga mig på samma nivå.

1970 • Södertälje
#8
17 september 2010 kl 21:49
Gilla
Jag snittade på 94% (174 bpm) första 20 km men fick sänka fart och puls sista 10 km till 89% (165 bpm). Det var lite oerfaret högt i början vilket straffade sig på slutet när jag fick promenera uppför Aborren till en sluttid 2:26. Men med all adrenalin i första starten på LL är det väl ganska vanligt.
I år ska jag försöka att inte rusa i början och sedan hålla jämn fart ca 4:30 och så får pulsen öka efterhand. Men jag räknar med att ligga i intervallet 88-95% av maxpuls. Tycker ni att det är för högt?.
1975 • Västerås
#9
17 september 2010 kl 22:08
Gilla
Det är mjölksyran man inte vill börja samla på sig tidigt i loppet, så vet man sin pulsnivå och hur det känns strax innan syran kommer så släpp av lite på speeden.
Från abborbacken och till målet får såklart syran kännas men då är man ju snart hemma...
Det är nog inte snittet man ska stirra sig blind på, utan dom där topparna man får efter backarna, dom sliter.

Snittpuls 171 förra året, 194 i maxpuls, men en del toppar på 180 tidigt i loppet sänkte mig senare.
1969 • Sala
#10
18 september 2010 kl 17:27
Gilla
Min fråga var faktiskt vilken puls ni tänkte ligga på, inte vad ni anser om pulsmätning. Kan man inte låta bli att föra fram sina synpunkter? Ni låter som Lars Ohly :)

Men ett stort tack till er som svarade på min fråga. Jag kanske är lite feg om jag inriktar mig på:
1-3 km: 82%
3-10 km: 83%
10-20 km: 84%
20-30 km: 85%
Genomsnitt: 83-84%

Men om man kommer upp i 88% så är man redan uppe på mjölksyratröskeln (ni vet, den där tröskeln som inte finns) och där kan man väl inte ligga i mer än en timme. För att inte tala om 93%, som är nära Vo2-max. Jag kan inte ligga på så hög puls i mer än en en mil. Ja, på millopp ligger jag på ca 93%.

Men mina nivåer är kanske lite väl fega....
1975 • Västerås
#11
18 september 2010 kl 18:52
Gilla
Nja du frågade ju vad vi brukade Ha för medelpuls på Lidingöloppet.
Med lite smartare upplägg i år ( var första gången 2009 ) så tänkte jag öka medelpulsen men springa snabbare och va piggare, så 171 förra året blir 174 i år, kanske...
Kommer nog inte kolla pulsen under loppet i år, får gå på känsla, blir lite lätt stressande om pulsklockan visar för högt...:)
1968 • Tullinge
#12
18 september 2010 kl 19:24
Gilla
Håller med Roger C: Oavsett om man går på puls eller känsla så gäller det att behärska sig första halvan av loppet. Mårten, du har troligen bra koll på dina "gränsvärden" så vet du att det blir betydligt jobbigare över 83-84% så håll dig under den nivån så långt du kan och undvik topparna som Roger skriver. Efter 20-25 km kan man kanske börja strunta i pulsen och slita på bäst man kan. Risken då när man är trött är snarare att man tappar puls och tempo. Min erfarenhet av pulsbandet är att det är bra till att hjälpa mig hålla ner tempot/pulsen första delen av te x ett millopp för att sedan hjälpa mig hålla upp pulsen under andra hälften när orken tryter och det börjar smärta. Ja vet att min kropp orkar med 157 även om det inte känns så och då tar jag i lite mer. Utan pulsbandet tror jag att jag kanske skulle tappa tempo kring 6-8km på ett millopp. På LL håller jag med om att det troligen är bäst med att successivt orka öka pulsen, orkar man inte hålla pulsen (ffa om den börjar gå ner) tror jag man förlorar mer tid totalt. Ska försöka med det upplägget i år (successiv ökning av puls-innebär förhoppningsvis jämt tempo). Ska i år för övrigt också testa energigel (Squeezy) kring 15-25 km.
1969 • Sala
#13
19 september 2010 kl 18:12
Gilla
Precis vad jag tänker. Jag började bara bli lite orolig att jag satsat lite väl fegt när om jag lägger mig på 83-84%. Men det är sant: Efter 20 km kommer pulsen kanske att gå ner för att benen helt enkelt inte orkar hålla farten. Då kanske man behöver pulsklockan och hastighetsmätaren ännu mer, som motivatör. Man har ju inte så bra koll på vilka man springer emot när man är motionär, så man får inte särskilt mycket draghjälp, om man inte ligger jämte någon jämnbra under en längre tid.
Katten
1967 • Hemma
#14
19 september 2010 kl 18:40
Gilla
Tycker det verkar jättesvårt att i förväg detaljplanera hur ett lopp ska genomföras. Det får bli som det blir... Känns det tungt blir tempot lägre, går det lätt springer jag så klart snabbare. Däremot är det roligt att i efterhand jämföra GPS-data olika lopp emellan och med hur jag upplevt loppet. Försöker (genom att lita på känslan) att inte gå ut för hårt....
Har sprungit två 30 km Lidingölopp, första gången med medelpuls 158 (ca 85% av maxpuls) och andra med medelpuls 155 (och 20 min bättre tid).
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.