27 maj 2010 kl 09:58
Vikten är oftast enklast att justera med hjälp av kosten. Äter du mer än vad som krävs för att vara viktstabil så går du upp i vikt, och tvärtom gäller också. I regel fungerar det på det viset. Någonstans har de flesta en brytpunkt för upp och ner efter den kost de äter.
Men, sedan finns det lustigkurrar som svälter sig samtidigt som de tränar länge och hårt. Och tycker givetvis de är duktiga - men det är lätt att bryta ner kroppen, och när man gör det så är det lätt att få mental soppatorsk. Ett kaloriunderskott måste ibland göras varsamt. Mat är inte någon fiende (som gör dig tjock) utan din bundsförvant för att du ska må bra, att du ska orka, maten bygger och reparerar din kropp - vilket är viktigt att komma ihåg.
Det går också att öka energiomsättningen med hjälp av träning, istället för att mala på i ett och samma tempo (speciellt om du bekvämlighetsspringer, kroppen är ekonomisk och den lär sig att göra av med mindre energi för att röra dig samma sträcka på samma tid) så provar du olika sorter av intervaller, tempo, fartlek. Styrketräning är inte att förakta (problemet med den mesta löpträningen är att det knappast sker nån muskeltillväxt, de flesta förbättringar är i din kondition och i det neuromuskulära, tex muskelfibrernas kontraktionsförmåga), därför att ju mer muskler du har desto större blir din energiomsättning. Muskler får dig också att se slankare ut, jämfört med fett.
Mitt råd är att börja föra matdagbok (med träning, vikt och allt) - en bra köksvåg, mät och väg precis allt, inget fusk. Gå igenom vilken mat som ger dig bra mättnadskänsla och bygg upp dina måltider på det, ät ordentligt med proteiner (2gram eller mer per kilo kroppsvikt) eftersom du tränar. Din egna matdagbok blir med tiden som en perfekt uppslagsbok för att se hur och vad du fungerar.
Givetvis håller jag med om de ovan som menar att man ska skippa det sämsta, det som inte är mat - allt du inte lagar själv från grunden från rena råvaror är inte riktig mat. Ju mer du skippar av detta desto bättre är det. Men det behöver inte betyda att du måste leva som en fakir och alltid säga aldrig till sådant du gillar. En del klarar att låta bli allt onödigt hur lätt som helst, men de flesta har svårt att göra det i längden. Och då gäller det att hitta sina egna vägar.
När jag ska gå ner i vikt så kan jag gå ut och äta nångång, jag kan äta godis, jag kan dricka vin (dvs alkohol) varje kväll, och jag behöver inte gå omkring och vara hungrig även om jag kapar kalorierna med 1/3 från att hålla viktbalans. Jag går ner i vikt, jag kan träna som vanligt (6-7 mil löpning per vecka) och jag går inte omkring och är hungrig. Det funkar för mig därför att jag lagar det mesta själv från råvaror och äter mest sådant som ger mig stor mättnadskänsla, och gör i princip dagligen något som många menar är slarv (socker i kaffet, vin på kvällen, dricker läsk & äter godis vid tillfällen). Men så länge jag håller mig i kaloriunderskott så fortsätter viktnedgången.
Med matdagbokens hjälp kan du se hur och vad du äter, kanske också varför du äter (mat är tröst), eller om du slentrianäter (framför datorn, tv:n). Men kanske slarvar du inte alls, och då får du leta vägar i din träning, variera mer - träna hårdare, intervaller typ HIIT. Det är bara att prova dig fram.
Lycka till.