Foto: Noah Glans

När hjärtat sätter stopp

Krönika- Du är inte 25 längre.
- Nej 62. Och?

Min läkare är fantastisk. Hans föregångare däremot diagnosticerade mitt förmaksflimmer som obotligt. Snabbt förliste träningen, vikten steg likt en väderballong. Var glad att du lever, sa överläkaren många år tidigare: Förkylning och löpning är farligt. Förutom att jag tvingades till upprepade el-konverteringar fungerade hjärtat utmärkt. Fram tills klanten diagnostiserade flimret som kroniskt.

Så här skall du inte behöva ha det, sa min nuvarande läkare, efter att flimret hade orsakat mig en stroke i centrat för koordination och balans. Kan du fixa det? Det kunde han även om behovet av el-konverteringar ibland blev nödvändiga.

För sju år sedan ökade behovet av konveteringar dramatiskt. Dags för en ablation, sa min läkare. Vi bränner bort det som stör. Det är värt ett försök. Jag är beredd att krypa ner i Vesuvius. Ablationen misslyckades och dödsångesten omfamnade mig. Vi gör ett nytt försök, sa läkaren. Det är väl dyrt? Inget du behöver oroa dig för. Jag vet, men på ett ungefär? Cirka 400 000.

Efter att en knapp miljon hade spenderats på mitt hjärta, utöver de tidigare miljonerna, såg det bra ut.
- Om jag ställer upp i Köpenhamn maraton, vad säger du då?
- Att det inte är nyttigt att springa så långt, däremot det du gör innan loppet.

Sen dess har jag löpt ett antal maror. Rädda sjukvården från klåfingriga politiker, tänkte jag skriva. Men eftersom detta inte är ett politiskt forum betonar jag istället vikten av en ”second opinion”. I annat fall hade jag suttit frånskild, fet och berusad i en etta med usla relationer till min familj; om jag ens hade levt.
- Jag menar bara att du inte behöver springa så långt för att må bra, svarade läkaren efter att jag bad honom utveckla vad han menade med att jag inte är 25 längre.
- Nej, men det är väl ofarligt?
- Jo!
- Då så; om det blir jobbigt nöjer jag mig med halva sträckan.

Han reste sig, tog skrattande min hand och sa; trevlig semester och lycka till.

Epilog. Några veckor senare drabbades jag av mitt första flimer på fem år. Löpningen är som livet, föränderligt. Framtiden är osäker, om jag tvingas till lung jogging utan extrema ansträngningar. Bättre än inget..

12 kommentarer till artikeln

1966 • Karlstad
#1
2 april 2014 - 11:56
Skön informativ krönika, men jag hittade ingenting om förkylning?
Henrik Ortman
1974 • Salbohed
#2
2 april 2014 - 12:09
Vad har rubriken med artikeln att göra?
1951 • Lund
#3
2 april 2014 - 12:27
Det är inte jag som har satt rubriken, men i inledningen påpekade läkaren, på förekommen anledning, att det är livsfarligt med löpning och förkylning.
Tanja Werner
1968 • Malmö
#4
2 april 2014 - 12:44
Lycka till!!!
1977 • Örebro
#5
2 april 2014 - 12:48
Hur hittar ni alla dessa filurer med lustiga namn. Först Kian Sigge och nu Gay Glans?!
1970 • Nora
#6
2 april 2014 - 16:11
Kämpa på!
1970 • Sala
#7
2 april 2014 - 17:21
Bra skrivet, tankvärt. Ja namnen var ju lustiga, lustigast är nog Stefan Sager, hoho..
Veronica Byström
1971 • Bjästa
#8
2 april 2014 - 18:51
Fin inställning Gay! När jag läser detta tänker jag att det är stort att kunna se bakåt på det som varit och inte bli bitter trots att allt inte blev rätt ( läkarens ord, sjukdom, komplikationer),
Och jag känner din glädje till löpningen! Lycka till framöver.
Andreas Lindholm
1973 • Växjö
#9
3 april 2014 - 07:45
Kroniska diagnoser ska man ifrågasätta och får fler bedömningar. Mina kroniska hälproblem var tyvärr alla läkare och ortpeder överrens om (fem stycken om jag minns rätt). Bara en naprapat trodde det skulle gå att bota. Gissa vem som hade rätt?
Helmer Tampongförtäraren
1985 • Türinge
#10
3 april 2014 - 08:16
Fin inställning!
1951 • Lund
#11
3 april 2014 - 13:53
Peter, Tanja W, Carina, Veronica, Arpo - tack för era uppmuntrande ord. Bitterhet ligger inte för mig, kanske för att jag har lyckan att ha en fantastisk familj som älskar och stöttar mig. Se framåt, försök acceptera läget, utgå från det för att åstadkomma förbättringar.
Stefan, visst är det ett lustigt namn, men praktiskt, däremot är det oftast pubertala ungdomar och vuxna som gör en rolig grej av det. Har dessvärre haft sådana som ringt och haft roligt åt mitt namn på nätterna, givetvis anonymt, inte kul.
Jonas - bra skrivet.
Andreas - håller helt med dig. En second, opinion, kanske rent av både en tredje och fjärde sådan är befogad. I ditt fall liksom i mitt. Din historia är stark, skriv en krönika om den.
Andreas Lindholm
1973 • Växjö
#12
5 april 2014 - 19:25
Hej, Gay. Vet inte om det behövs någon artikel (har ju en blogg). Dåliga råd och slarviga läkare satte bara stopp för en karriär som halvusel volleybollspelare, inte lika viktigt som hjärtproblem.
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.