TCS Amsterdam Marathon - Amsterdam

Inför
Med mig hade jag känslan från Å-stadsloppet helgen innan, där jag mycket kontrollerat kunde springa halva distansen på ca 1:30.

Vid start
Att jag skulle slå nytt PB (3:08:15) kändes ganska säkert innan start, men jag var inte säker på om jag skulle lyckas under årsmålet (3:05:00).
Med en superplatt bana och ett perfekt löparväder kunde jag kanske även ge "omöjliga" sub3 en chans. Ingen given utgång, då jag misslyckats med det flera gånger tidigare!

Loppet
Ganska snart efter start fann kroppen hur som helst att 4:15 var ett tempo den kunde tänka sig att springa i, så de flesta kilometrarna hamnade där eller strax under.
Räkneövningar håller mitt huvud sysselsatt under hela loppet, för att stämma av hur jag ligger till. Gick senaste 4 km på 17:00 eller strax under, hur ligger jag till efter milen, hur ligger jag till efter halva loppet osv...
Ett mantra är en annan sak som snurrar i huvudet, "run your masterpiece, run your masterpiece...".
Med 12 km kvar känner jag mig säker på att jag kommer klara drömgränsen, och då börjar jag se olika bilder. En när jag springer i mål och skriker ut min glädje, en annan när jag tatuerar in ovan nämnda mantra.
Målgången väldigt känslomässig och allt slit var verkligen värt det ögonblicket! Så nöjd och glad för det här!