Löpning • Övrigt • 27 inlägg • 7512 visningar •

Hur får ni fram det lilla extra?

Mathias Lundgren
1978 • Norrtälje
#1
•
21 mars 2015 - 22:00
Gilla
Jag försöker att tänka positivt när det går tungt, som att "det här har du klarat förut" eller "du får andas när backen är slut"...
Hur gör ni mentalt när det går tungt? Har ni något mantra eller är det bara att bita ihop? Jag har hört att huvudet säger att orken är slut långt innan kroppen är det.
< < < 1 2 > > >
Olle Dahlberg
1987 • Göteborg
#2
•
22 mars 2015 kl 07:20
2 Gilla
Jag tycker det hjälper mycket att ha kört hårt (intervaller, snabbdistans) på träningarna ett tag innan. Då har man visat kroppen och hjärnan vad som går och då blir det lättare att pressa sig. Har jag inte kört sånna hårda pass på länge och försöker tävla kommer negativa tankar väldigt lätt...
Robert Roman
1962 • Torslanda
#3
•
22 mars 2015 kl 11:15
1 Gilla
Jag läste lite böcker. Mackans bok Träning mitt i livet. Haruki Murakami Vad jag tänker på när jag löper, Born to run. I alla böcker inser man att kroppen har mycket mer att ge än vad man tror. Efter att ha läst dem så bestämde jag mig för att försöka "vägga" på tävlingar som inte var prio 1. Alltså att jag gick ut i miltempo på halvmaror osv. Jag persade på alla lopp det året. Jag körde även en ultramara för att avdramatisera mara distansen. Jag tycker att jag fick en annan dimension i både träning och tävling av detta. Rekommenderar att läsa Mackans bok. Att läsa att man skall vara helt slut efter halva loppen så fattar man att man ofta går ut för lugnt...
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#4
•
22 mars 2015 kl 12:29
Gilla
Håller med ovanstående, det är egentligen inte mer komplicerat än att öva på att ta ut sig ordentligt. När det känns riktigt tungt brukar jag försöka minnas/föreställa mig sluten av de lopp då jag har känt mig stark och susat förbi en massa löpare.

Annars är det lätt att tankarna hamnar i antingen "bara en bit till så får jag vila", att man förställer sig hur skönt det kommer vara att få vila (vilket jag tror är suboptimalt för förmågan att hålla i eller tom öka), eller kanske det allra vanligaste, att hjärnan försöker hitta ursäkter att kliva av.

Ibland fungerar det och ibland inte ;)
Mathias Lundgren
1978 • Norrtälje
#5
•
22 mars 2015 kl 12:43
Gilla
Tack för inspirerande svar! Jag som glad amatör med en förhoppning om att i framtiden kunna kalla mig löpare behöver alla råd jag kan få...
Jag förstår att om man inte är förberedd fysiskt så spelar det ju ingen som helst roll hur positiva tankar man än har, det är ju inte huvudet som springer... Timmar i spåret är det som gäller, men det är roligt att höra hur ni "tränar" mentalt :)
Marcus Nilsson
1967 • www.sapiens.se
#6
•
22 mars 2015 kl 13:53
Gilla
Kul att höra att jag har inspirerat! Det gäller att gå in med målsättningen att våga bli riktigt jävla trött. Inte från första steget men någon gång kommer tröttheten och då får man vara beredd på det. Det är inte farligt, bara jobbigt.

I grupper och med individer jag tränat har jag sett otroliga förbättringar från pass till pass bara genom att dom vetat att dom faktiskt fixade det förra veckan.
Björn Bohman
1981 • Göteborg
#7
•
22 mars 2015 kl 18:01
1 Gilla
Kul tråd om ett ämne som fascinerar mig. Är stolt över hur jag själv klarar att pusha mig själv när det är tungt och ser mitt "pannben" som min bästa egenskap som löpare... Ska kolla din bok Marcus!
Johanna
1975 • Hässelby
#8
•
22 mars 2015 kl 18:07 Redigerad 22 mars 2015 kl 18:13
1 Gilla
Nu är jag en långsam person, men jag är duktig på att ge allt när jag tävlar. När det är riktigt jobbigt så tänker jag att om jag ökar farten så blir pinan kortare. Att sänka farten är aldrig ett alternativ. Är man riktigt trött när det är sju kilometer kvar av ett millopp så blir man inte mindre trött för att man sänker farten med 10 sek/km, utan det enda som händer är att pinan blir längre. Så brukar mina tankar gå i huvudet när jag springer.

Tillägg: Fokus på det mentala ger otroligt mycket. Jag gick på riksidrottsgymnasium (som det hette på den tiden) och hade mental träning på schemat en gång i veckan i två års tid. Jag är övertygad om att det har gjort att jag kan pressa ut allt jag har i kroppen när det väl behövs.
Mikael Fågelborg
1978 • Hässleholm
#9
•
22 mars 2015 kl 20:46
Gilla
Det är bra med råd, tips och inspiration från andra men i slutändan är det du som ska plocka fram det lilla extra. Öva under dina träningspass och hitta din grej för att överkomma de mentala och fysiska spärrarna. Det är inte säkert att något som funkar bra för en typ av löpare fungerar bra för just dig..
Fredrik Ström
1968 • Göteborg
#10
•
23 mars 2015 kl 06:32
Gilla
För mig funkar det att utsätta mig för allt möjligt : springa trött, när ont osv flyttar fram mina gränser
Vesa Järvensivu
1967 • Finspång
#11
•
23 mars 2015 kl 08:49 Redigerad 23 mars 2015 kl 08:49
1 Gilla
Beröm dig själv när du kommit till smärtgränsen, den flyttas stadigt framåt då man blir mer smärttålig, för dog gjorde man inte gångerna innan. Jag sprang dryga 4 mil i vintras och kände smärtor efter 3 mil, tänkte knoppa av, men det slog mig till slut att jag kommer vara lika förbannat trött nästa gång det blir tal om samma distans, nu är din chans att göra det rätt, här och nu. Lär dig inte att avbryta, utan avsluta det du så fint är mitt uppe i !
Mathias Lundgren
1978 • Norrtälje
#12
•
23 mars 2015 kl 10:19
Gilla
Mind over matter! Jag ser framför mig att jag i spåret kommer att skrika på mig själv att öka, på ett icke schizofrent sätt... :)
Åsa Severinsson
1990 • Halmstad
#13
•
23 mars 2015 kl 10:41
4 Gilla
Jag brukar tänka: "fan vad nice att få skryta om hur bra det gick på Jogg sen!"
csaba
1973 • Malmö
#14
•
23 mars 2015 kl 15:53
2 Gilla
Intressant, inlägg.
Jag är inte heller speciellt snabb, men är fruktansvärt envis och är en tävlingsmänniska (kanske mycket från kampsportstiden).

På tävlingar brukar jag "skälla på mig själv".
"kom igen nu, din lata jävel" typ. etc....
Dessutom så tänker jag att alla är lika trötta och kan dom springa en mara, 100km eller mer, så kan jag..
Allting handlar om vilja.
Mathias Lundgren
1978 • Norrtälje
#15
•
25 mars 2015 kl 08:03
3 Gilla
Hade en plan igår att jag skulle ta en runda på 6km i mitt projekt att nå milen. Men när jag närmade mig 4km började benen bli lite trötta och då tänkte jag att det var ju skönt att jag fick en chans att träna på det mentala redan nu!
Jag tänkte att jag vill känna mig lite tröttare bara för att få lite mer mentalt motstånd, men det blev inte så mycket jobbigare och efter ytterligare en km hade jag nog kommit in i lunket ordentligt och huvudet började ge med sig, lite till, lite fortare...
Det slutade med att min runda blev 8,8 km i ett förvisso lungt tempo men jag är skitnöjd att jag sprang hela vägen!
Tack för alla tips, nu har jag siktet inställt på milen nästa tisdag...
Tage Ericsson
1952 • Varberg
#16
•
25 mars 2015 kl 14:30
2 Gilla
Vi är några som ibland springer med handicapstart. Som tävlingsmänniska ger den en fantastisk effekt och roligt när man kan tävla med olika grundförutsättningar. Hcp justeras med 1 sek/km upp eller ner beroende på resultat.
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#17
•
26 mars 2015 kl 11:43
Gilla
Riktigt envis på träning men när det väl är tävling "tappar" jag huvudet ganska ofta. Tyvärr. Vet inte riktigt hur jag ska komma vidare där
Lina
1981 • Skövde
#18
•
26 mars 2015 kl 11:44
1 Gilla
Fixar du 8km utan att dö är milen inga bekymmer. Startade vid nyår med målet att palla en mil till våren utan krav på tid. Skulle "testa" en mil en gång, det blev en runda på nästan 13km (på helt okej tid dessutom) så i mitt huvud är en mil inte så långt längre :D Man får testa ibland o låta sig bli överraskad allt man faktiskt kan!!
Mathias Lundgren
1978 • Norrtälje
#19
•
26 mars 2015 kl 11:53 Redigerad 26 mars 2015 kl 12:24
1 Gilla
Ja Lina, jag tänkte såklart att jag skulle ha fortsatt 1200 m till... Och jag håller absolut med dig, jag klarar milen om jag bara försöker, och nästa gång blir på tisdag :)
Vad ska jag ha för mål nu då? Halvmara kanske, men det verkar ju skitlångt...
Alexander Leskovec
1964 • Nybro
#20
•
26 mars 2015 kl 12:27
1 Gilla
Jag var usel på gympan i skolan, provade lite olika idrotter men kass även där. Tycker att jag är en hygglig löpare, på tävlingar tänker jag på vilken revansch det är och det sporrar mej att tänka så.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.