Löpning Kom igång 9 inlägg 8624 visningar

För hård träning eller vanlig trötthet

Pär
1972 • Höör
#1
10 februari 2015 - 17:02
Gilla
Är inne på min femte löpvecka och har gått från noll i princip till träning tre dagar i veckan.
Efter en veckas träning insåg jag att jag behövde ett program att gå efter och valde ett som var klara Göteborgsvarvet på Marathon.se. Jag är nu uppe i 21 minuters löpning och träningarna varvar gång och löpning och är runt 4,5 till 5 km långa.
Problemet är att jag känner mig seg i kroppen och i låren, samt att jag är väldigt trött i kroppen. Själva träningarna har gått bra utom en som var en plåga att springa. Jag strechar efter och äter bra. Sover lite mer än 7 timmar.
Jag har haft mycket privat, på jobb och är småbarnsförälder. En son med särskilda behov.
Vad tror ni? Tränar jag för hårt? Eller kommer det funka bättre när det lugnar ner sig på jobb och privat?
Micke Larsson
1971 • Norge
#2
10 februari 2015 kl 17:15
1 Gilla
Det kan ju vara startsträcka i löpningen, något virus i kroppen, stress eller en kombination. Om du tränar för hårt kan nog ingen annan säga, men jag skulle peta in någon extra vilodag här och där för att känna om det gör någon skillnad. Om det innebär att du inte skulle hinna klart träningsprogrammet innan GV skulle jag stryka några pass. Antagligen skulle det göra den träning som är kvar mer effektiv, för att springa tre gånger i veckan när du upplever kroppen som seg och trött låter jobbigt.
1984 • Stockholm
#3
10 februari 2015 kl 17:16
Gilla
Hur känns det i slutet av passen? Är du trött så att du känner att du inte kan fortsätta eller känner du att du hade kunnat köra längre?

Om du känner dig piggare när du kommer hem och gärna känner att du hade kunnat hålla på dubbelt så länge, då ligger du på en lugn nivå som är rätt lagom i början. Är du väldigt trött mot slutet av passen så skulle jag tro att du springer löp-avsnitten för fort och det sliter en hel del.
Pär
1972 • Höör
#4
10 februari 2015 kl 20:38
Gilla
Tack snälla för alla svar och råd!

Jag har nog någon infektion i kroppen, för jag har haft grymt ont i magen nu på eftermiddagen. Hänger säkert på ett eller annat sätt ihop med tröttheten.

Sömnen är det väl si och så med. Sover hela nätter, men vaknar en del. Sover oroligt mao.

Tar extra vitaminer under vinterhalvåret, bla d-vitamin.

I slutet av passet så brukar de två sista intervallerna vara jobbiga. Jag känner inte att jag kunde springa dubbelt så långt när jag är klar. Känner inte mig totalt utpumpad heller.

Efter lite övervägande har jag bestämt mig för att vila upp min kropp och när den, förhoppningsvis om ett par dagar, är fräsch igen börja om från början med träningen och ha lägre målsättning. Hittade en app som kan få mig att springa 5 km på 9 veckor. Kan jag efter de 9 veckorna jogga 5 km tre gånger i veckan är jag tills vidare nöjd. Kanske kan jag ge mig på större utmaningar senare.

Ärligt så är jag besviken över att det inte går att fullfölja träningsprogrammet just nu, men nu har jag ju testat i alla fall.
1984 • Stockholm
#5
10 februari 2015 kl 21:06
Gilla
#5 Låter klokt. Kan vara värt att testa springa riktigt, riktigt långsamt en gång sen när du känner dig piggare också. Är det tungt på slutet tror jag du kör i onödigt hög fart. Skillnaden mellan att gå på lite för hårt i början av passet och att lägga sig på sin lugna nivå är helt enorm när det handlar om hur länge man orkar. Jag mer än dubblade mitt distansrekord från 4km till 10km när jag som nybörjare sänkte farten första gången.

Jag säger det eftersom många nybörjare enligt min erfarenhet springer ungefär i den fart som känns vettig första kilometern istället för i en fart som man orkar hålla en längre tid. De flesta friska människor orkar springa en timme om de gör det tillräckligt långsamt (tänk farten där snabb gång övergår i jogg). Du kanske gillar bättre att springa fortare o kortare men det ger ändå väldigt mkt att känna hur det känns att verkligen ta det lugnt hela vägen. Går man alltid ut lite för hårt så kan man missa en enligt mig stor del av löpningens tjusning.
1984 • Stockholm
#6
10 februari 2015 kl 21:23
4 Gilla
Tycker f.ö. att det är konstigt att man knappt aldrig läser "spring så långsamt du kan" som råd i programmen riktade till nybörjare. Oavsett om man vill må bättre, gå ner i vikt eller bli snabbare så tycker jag bästa approachen är att först och främst lära sig springa 45-60 minuter i 7:30-fart. Innan man kommit dit så är det alltid onödigt slitsamt att springa fortare än så och det ger alltid mer att sänka farten och öka distansen. Istället springer var och varannan nybörjare i 6 minutersfart. Så orkar de bara nån kilometer eller fem och ledsnar för att det är överkomligt jobbigt bra dagar och dödsjobbigt dåliga.
Pär
1972 • Höör
#7
11 februari 2015 kl 08:36
Gilla
Bra tankar och inlägg!

För min egen del håller jag 7:30 tempo, men det ville sig ändå inte riktigt (än).
1984 • Stockholm
#8
11 februari 2015 kl 09:16
Gilla
Fint, fortsätt så. Det kommer, men det krävs lite tålamod. Öka gärna distansen snarare än farten sen när det går lättare. Men fortsätt ta det lugnt och lyssna på kroppen, många, många blir skadade efter ett tag.
1971 • Knäred
#9
29 mars 2015 kl 10:45
1 Gilla
Jag tror att du skjuter lite över målet om du tänker dig att springa Göteborgsvarvet i år men tanke på när du började träna.
Jag tror att det kan bli en stressfaktor att bara känna att man skall lyckas med det redan i maj. Jag har anmält mig dit för första gången men jag började träna för lite över ett år sedan. När jag började träna i feb-mars 2014 vägde jag över 115kg och kunde inte springa 50 meter utan att få en nära döden upplevelse. Idag väger jag runt 100 och springer en mil på runt 60 min.
Jag tror du skall satsa på att gå i kombination med lätt jogg så du får upp lite distans istället för fart. Tror även att det är bättre att köra 2 lite längre lugna pass i veckan än 3 kortare snabbare i början.

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.