Löpning Skador & Rehab 51 inlägg 47715 visningar

Konstant hög vilopuls

1983 • Östersund
#1
10 november 2013 - 15:18
Gilla
För 5 månader sedan på kvällen efter att jag kört mitt löppass började jag få kraftiga och ihållande hjärtklappningar i ca 10min (kändes precis som att hjärtat var helt osynkat) följt av rusningar och svimningsattack vilket gjorde att jag tog kontakt med akuten, väl där konstaterades att jag var helt frisk och att det var panikångest och blev hemskickad. Nästa kväll så var det samma historia och då hade jag avvikande EKG så jag blev inlagd på övervakning i 3 timmar, men där såg åter igen allt bra ut.

Detta fortsatte varje kväll och var som värst de 4 första veckorna och jag har aldrig, aldrig någonsin varit så klen i mitt liv - helt orkeslös, hela kroppen skakade okontrollerbart trots att jag ej frös, hjärtat klappade så hårt så det kändes som det skulle hoppa ur bröstkorgen, huggande bröstsmärtor och allt jag orkade göra var att vila sittandes eller vila liggandes. Trots detta fick jag ingen hjälp från Vårdcentralen, när jag pratade med distriksläkaren på telefon ville hon ens inte träffa mig och blev dessutom nekad vanlig hälsoundersökning. Då bytte jag hälsocentral.

Hos den nya hälsocentralen har jag lyckats tjata till mig några undersökningar trots att det verkar vara väldigt svårt att bli trodd när en läkare väl skrivit panikångest i journalen, den diagnosen verkar vara svår att "ta sig ur".

Det som hittills gjorts är arbetsprov, 24h EKG, ultraljud av hjärta - där allt sett bra ut förutom att de just noterat min symtom vilket är hjärtklappningar samt hög puls. Det enda som varit avvikande på blodproverna är högt TSH på 6,8 (låg ämnesomsättning). Har även testat ångest dämpande mediciner men de gör ingen skillnad på vilopulsen. Jag har inte heller haft någon anledning till varken ångest, oro eller stress i mitt liv i övrigt.

Problemet som kvarstår idag är att jag har fått en konstant vilopuls som varierar mellan 90 och 125 slag. Jag har dock ibland några bra dagar där vilopulsen faktiskt går ner till 60 slag, men även då får jag lätt plötsliga rusningar till 120 och detta händer inte nödvändigtvis, men oftast, på kvällen efter kl 22. Jag vaknar dessutom ofta upp mellan kl 3:00-4:00 på natten med kraftiga rusningar som håller i sig allt från 10 min till ett par timmar. Är fortfarande orkeslös och blir lätt andfådd.

Jag är 30 år och frisk sedan tidigare, normalt har min vilopuls legat på runt 60. Styrketränar 3 gånger i veckan och kör löpträning 2 gånger i veckan.

Träningen har fått vila under dessa 5 månader, även om jag gjort några försök att komma igång igen med lätt styrketräning men jag får sådana hjärtklappningar och tappar andan så det känns som om att kroppen inte är redo ännu. Jag försöker dock hålla igång med promenader (2-3km) sedan drygt 2 månader tillbaka och det går bra dock väldigt hög puls 140-150.

Är i det läget där jag inte vet riktigt vad man ska göra.. någon som drabbats av något liknande som kanske har några ledtrådar att ge?
< < < 1 2 3 > > >
1952 • Varberg
#2
11 november 2013 kl 15:11
Gilla
Vilopuls upp mot 120 och 140-150 vid promenad är ju verkligen inte normalt. Lyckades man inte fånga det på 24h - EKG?
1983 • Östersund
#3
11 november 2013 kl 16:48
Gilla
Det gjorde man, men det noterades bara som förhöjd puls vilket ansågs normalt. Jag har ju även haft det vid varje läkarbesök när de tittat på mig och de avfärdar alltid det med "du är nog lite stressad eller frusen bara" och det görs ingen uppföljning.

Upplever det som allmänt svårt att bli tagen på allvar inom vården, det verkar som man måste ha tur att träffa rätt läkare?
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#4
11 november 2013 kl 17:13
1 Gilla
Andjo, det där låter inte så bra. Jag råder dig att försöka gå vidare och kontakta fler läkare och specialister. Har du inga bra läkare där du bor så sök dig någon annanstans. När hjärtat beter sig konstigt ska man ta det på stort allvar.
Ingrid Bergh
1956 • Pixbo
#5
11 november 2013 kl 19:26
Gilla
Sök en hjärtspecialist (Kadiolog) - kan vara en extra/alternativ ledningsbana (går att åtgärda). Om den offentliga vården krånglar (psykologiserar) så försök få tag i en privatpraktiserande kardiolog- det kostar lite mer och du kanske får åka en bit.
I Göteborg finns http://carlanderska.se/verksamheter-vid-carlanderska/kardiologi-hjartmottagning

Ring och kolla vad som gäller.

Lycka till!
1983 • Östersund
#6
11 november 2013 kl 21:34
Gilla
Tack snälla för era kommentarer och tips!
1982 • linköping
#7
11 november 2013 kl 22:26
Gilla
Nästa gång du upplever hjärtklappning eller hjärtrusningar, försök samtidigt kontrollera om din puls är regelbunden eller oregelbunden (om det är lika lång tid mellan varje hjärtslag eller om det varierar). Låter nämligen som att du kan ha drabbats av paroxysmalt förmaksflimmer, något som bland annat ger oregelbunden puls, hög hjärtfrekvens, yrsel, orkeslöshet och nedsatt prestationsförmåga. I de fall symtomen inte förekommer så ofta kan det vara svårt fånga på både EKG och 24h EKG, behövs oftast mer långtida övervakning för diagnos. (http://www.arytmiguiden.se/formaksflimmer/typer-av-formaksflimmer/).

Dina besvär kan även beror på andra diagnoser men misstänker att både infektion och hjärtmuskelinflammation har uteslutits vid dina tidigare vårdbesök.
Hoppas det löser sig och att du snart åter kan komma igång med träningen igen!
1975 • kristinehamn
#8
12 november 2013 kl 00:14
Gilla
Tsh värdet bör följas upp med nya prover där även t3 och t4 tas
Pär M
1969 • Umeå
#9
12 november 2013 kl 13:34
Gilla
du måste till läkare....
1983 • Östersund
#10
13 november 2013 kl 15:59
Gilla
Det är svårt att säga men jag upplever pulsen som regelbunden och att just jag har rusningar där pulsen plötsligt går i topp (toppen är väldigt varierande beroende på "startpuls" - ibland 120, ibland varit upp mot 180) och slutar lika tvärt, detta brukar hålla i sig i allt från 10 sekunder till ett par timmar (som värst har det pågått i 36 timmar!).

Sen vet jag inte om det har någon betydelse men min sambo har kollat på natten när jag sover och vilopulsen är lika hög då.

Jag träffade distriktsläkaren idag och tog då nytt ekg med vilopuls på 95. Frågade honom om det kunde röra sig om en extra ledningsbana i mitt fall (som du Ingrid tipsade om) men enligt honom så syns det alltid på ekg och att man inte får förhöjd vilopuls av det och han ville inte remittera mig vidare.

Blev inte så mycket klokare på det!
1952 • Varberg
#11
13 november 2013 kl 16:15
Gilla
@Andjo:

Så trist. Rusningar upp till 120-180 är ju både obehagligt och onormalt. Felet behöver inte sitta i hjärtat utan det kan vara frisättning av substanser som stimulerar hjärtat och då krävs en internmedicinsk utredning. Det är dessa höga värden som borde alarmera när du söker vård. Vet inte hur du ska komma vidare, men du kan ju alltid börja med att anteckna/föra journal över pulsen och då även ange vilken aktivitetsnivå du har.
Ingrid Bergh
1956 • Pixbo
#12
14 november 2013 kl 20:27
Gilla
Re: Andjo 13 november 15:59 Hmm,,,min tidigare kommentar kvarstår - här kan du läsa vad som skrivits tidigare om ämnet här på Jogg.se http://www.jogg.se/Artiklar/Artikel.aspx?id=1005

Gå till någon som kan nåt om hjärtan= specialist, ingen distriktsläkare som kan lite om allt
1983 • Östersund
#13
18 november 2013 kl 13:48
Gilla
Känner igen mig en hel del i den där artikeln. Ska nog kolla upp de privata alternativen för att åtminstone få ett andra utlåtande..

Kan tillägga att jag precis fyra veckor innan jag drabbades av det här, var i Turkiet där jag klantig nog drog på mig ett fint sår och tvingades sy (lokalbedövning + 5 dagars antibiotikakur). Märkte inte av några som helst komplikationer och såret läkte fint. Men man funderar självklart om det kan ha något med det här att göra, samtidigt så tycker jag att någon sorts virusinfektion borde ha framkommit på blodproverna. Har kollat hiv, hepatit och borrelia men alla kommit tillbaka negativa.
1983 • Östersund
#14
5 december 2013 kl 15:00
Gilla
Har hänt en del saker här - har varit hos en privat kardiolog och bara fått bekräftat att allt ser bra ut på hjärtat men att han inte kunde utesluta extra ledningsbana (som anledning till mina rusningar), så jag ska få låna hem en mindre event recorder i ett par veckor.

Sedan var jag och gjorde ett ultraljud av vänster bröstkorg och där konstaterades det att jag drabbats av Tietzes syndrom dvs revbensinflammation(!). Om behandlingen går bra så bör man kunna se bättring inom 3 veckor. Sen om detta är anledningen till min höga puls och orkeslöshet är ju fortfarande en gåta, men att det varit en del av mitt sjukdomsförlopp är alldeles klart.

Någon här som haft både tietzes och hög puls samtidigt?
Hillevi Fransson
1968 • Helsingborg
#15
5 december 2013 kl 17:50
Gilla
Hoppas du får hjälp nu, detta påminner mycket om ektopisk förmakstakykardi (EAT). Har det diskuterats?
Min son drabbades av detta när han var 15 år (nu 19) och symptom och förlopp påminner jättemycket om ditt.
Dock fick han tidigt betablockerare så hans vilopuls kunde sänkas och rusningarna bli färre och vara kortare tid. Kan du inte få det medan utredning pågår?

Läkarna förklarade för oss att detta kan fel kan vara medfött men man kan också få det av virus.

Lycka till och hoppas du snart får hjälp!
1985 • Uppsala
#16
1 januari 2014 kl 15:25
Gilla
Hej,

hur har det gått här? Har du fått ner vilopulsen eller fått klarhet i vad det kan vara?

Jag har identisk symptombild som du har och håller nu på med en mätserie över tre veckor för puls och blodtryck. Jag har en snitt vilopuls som är alldeles för hög. Du får gärna skriva direkt till mig på anders.hedlund17@gmail.com så kanske vi kan bolla lite idéer kring vårt gemensamma bekymmer.

/ Anders
1983 • Östersund
#17
7 januari 2014 kl 20:47
Gilla
Tråkigt att höra Anders, vilka undersökningar har dom gjort på dig och hur uppkom problemet - över en natt eller smygande?

Dessvärre har det inte hänt så mycket hos mig. Revbensinflammationen hänger fortfarande kvar, även fast det blev väldigt mycket bättre 3-4 dagar efter sprutan - helt plötsligt kände jag inte min puls längre! Förmodligen har svullnaden över bröstet varit så kraftig att någon åder/kärl kommit i kläm.

Visserligen har vilopulsen återhämtat sig någorlunda men jag är fortfarande sängliggandes till 90% av dagarna pga extrem orkeslöshet. Så fort jag reser mig upp så går pulsen aldrig under 110 och vid minsta ansträngning upp till 140. Kvällspromenaderna på 2,5km har jag fortsatt med, dock blir flåset för mycket så jag kan inte prata samtidigt som jag går.

Vilopuls morgon: 60
Vilopuls under dagen: 80-85
Vilopuls 3 timmar efter kvällspromenad (la mig i sängen direkt efter hemkomst): 90
Vilopuls 4 timmar efter kvällspromenad: 72

Mina misstankar:
* eventuell arytmi
* eventuell hjärtmuskelinflammation (det som talar emot är avsaknad stegring av troponin)
* chlamydia pneumoniae/TWAR (eller annan bakteriell infektion som inte triggar kroppens imunsystem) - har nämligen haft kronisk bihåleinflammation sedan 2 år tillbaka och verkar finnas en stark koppling mellan luftvägsinfektioner och Tietze's
1983 • Östersund
#18
8 januari 2014 kl 14:27
Gilla
Svaret på mina TWAR-prover som jag tog 3 månader efter insjuknandet:

C. pneumoniae IgG <160
C. pneumoniae IgM NEG
KML
1975 • Luleå
#19
8 januari 2014 kl 14:54
Gilla
När jag var 17 hade jag liknande symptom som dig, precis allt stämmer förutom avvikande ekg, det hade jag inte. Har gjort 2 arbets ekg, 3-4 vilo ekg, 2 ultraljud hjärta, 24-tim "vad det nu heter" mm. Fick piller mot TWAR (chlamydia pneumoniae) så småningom. Tanken på denna orkeslöshet och hjärtrusningar får mig att svettas. Ångest. Dock var inte mina rusningar ihållande, men däremot ojämna. Låg på soffan ett halvår, slutade sen med konditonsidrott, och fortsatte spela fotboll så småningom. Spännande att plötsligt inte orka springa efter bollen pga hjärtrusning :-) Populärt. Nu är jag snart 39 och det blir fortfarande bättre...det är alltså fortfarande inte helt bra.

Spelade fotboll fram till ca 27-28 år och hade problem hela tiden, men lite, lite bättre hela tiden. Helt träningsuppehåll fram till 37 år, hela tiden lite, lite bättre. Nu sista 1.5 åren sen jag börjat springa dramatiskt bättre. Och jag springer så mycket jag kan utan att kroppen går sönder...inga imponerande mängder än iofs.

Men den "akuta" fasen på ca ett halvår var hemsk. Ja det var hemskt ytterligare ett par, tre år.
1983 • Östersund
#20
7 mars 2014 kl 18:02
Gilla
KML: Trist att höra, jag förstår hur du känner =(

I torsdags gjorde jag ett lungfunktionstest som tydligt indikerade på astma, låg på 63% lungkapacitet. Däremot så svarade jag rätt dåligt även på testet efter inhalation, blev en förbättring på bara 8%, bör tydligen vara högre?

Tycker det är märkligt att jag fått astma plötsligt över en natt

Sammanfattning av mina diagnoser hittills:
- Tietze syndrom (tros orsakas av övre luftvägsinfektioner)
- Astma
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.