Löpning Träning 32 inlägg 12027 visningar

Sträcka + tid + puls = ?

1975 • Sollentuna
#1
13 juni 2011 - 22:13
Gilla
Hej!

Jag springer alltid med pulsmätare och tycker det ger en extra dimension till träningen. Även om jag sprungit lite långsammare än normalt en sträcka, så kan jag ändå vara väldigt nöjd om pulsen varit lägre.

Jag undrar om det finns någon bra formel för att räkna ihop sträcka, tid och puls till ett värde för hela passet, så att passen blir lättare att jämföra. Kanske finns något som används i elitidrotten?

Gustaf
< < < 1 2 > > >
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#2
14 juni 2011 kl 07:45
Gilla
Jag har min prediktionsformel for maratempo som lyder
maratempo=297+2*(puls-148)+(tempo-310)

När jag sprang Köpenhamn maraton 2007 låg jag på träning ungefär på puls=148, tempo=5.10 min/km=310 s/km. Då får jag maratempo=297 s/km dvs strax under 5 min/km. Jag gick in på 3.28.50
Före Stockholm i år låg jag på puls=145 och tempo=300, dvs maratempo=297+2*(145-148)+(300-310)=281 s/km
Jag gick in på 3.22, dvs 4.48 min/km=288 s/km.
Dagsformen är väl +- 5 s/km.
Jag tycker det är en bra ekvation. Faktorn 2 beror på att tempot ökar med 2 s/km för varje pulsökning.
1972 • Umeå
#3
14 juni 2011 kl 08:22
Gilla
...men hur använder du formeln för att utvärdera ett genomfört pass? jämför du mot ett idealpass? eller om jag ska vara mer specifik, jag sprang en sväng i söndags, 6,53 km på 31:29 (tempo 289 s/km) och medelpuls på 157 - hur utvärderas det i formeln då jag inte har en mara att jämföra med? Jag tror att Gustaf vill få ut en siffra som berättar hur bra ett pass gick totalt sett. Det kan ju ha gått olika bra även om tiden på lika långa pass är samma...
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#4
14 juni 2011 kl 08:35
Gilla
Ju lägre siffra desto bättre tränad är du. Att jag har 297 i min ekvation är ju bara för att koppla ihop det med en mara.
Plotta tempo vs puls i ett diagram om du vill. Ligger du på samma linje efter ett antal pass så har du inte förbättrat dig. Ju närmare origo desto bättre kondition.
1972 • Umeå
#5
14 juni 2011 kl 09:22
Gilla
jag kanske bara tänker långsamt nu, men visst använder du din formel för att räkna ut ett tempo i ett kommande lopp eftersom du kallar det för prediktion (förutsägelse). men ett sätt att utvärdera sina prestationer kan ju vara att dela puls med tempo så att lägre värde är bättre pass alternativt att dela tempo med puls så att högre värde är bättre pass. fiffigt i alla fall att räkna ut ett tempo, jag har bara räknat med km-tider förut.
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#6
14 juni 2011 kl 09:32 Redigerad 14 juni 2011 kl 09:32
Gilla
Jodå, visst kan du ta kvoten om du vill. Gör det som passar dig bäst. Jag använder dock min formel endast för distanspass där tempot är någorlunda konstant, eller tempopass med högre och jämn fart över en kortare sträcka. Det går inte att använda den om du kör fartlek med rusningar i uppförsbackar osv.
Sedan plottar jag varje pass mot tiden och följer diagrammet och ser hur jag eventuellt förbättrar mig. Just nu ligger jag all time low vad gäller maratid. Kan behövas inför Berlinmaran där målet är att gå under 3.15. Eller varför inte göra en pi-mara :)
1972 • Umeå
#7
14 juni 2011 kl 10:12
Gilla
var är "gilla"-knappen?
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#8
14 juni 2011 kl 10:19
Gilla
You're welcome :)
1974 • Kullavik
#9
14 juni 2011 kl 10:57
Gilla
Svårt att hitta något bra sätt att "mäta" konditionen generellt. Gjorde ett försök enligt ovan och det det enklaste värdet som går att förstå som jag kom på var "snittpuls / km". Dvs hur många pulsslag behövs det för en km. För att ta fram det multiplicerar jag "snittpulsen" med "snittfarten i sekunder" per pass. För mig får jag ett värde just nu runt 50000 slag / km.
Sedan varierar ju ett sådant här mått *väldigt* mycket beroende på typ av runda och typ av pass.

Jag tror nog fortfarande att det bästa sättet att mäta konditionen är att ha ett standardpass som man springer regelbundet och på så sätt kan stämma av "status" för fart och puls.

Självklart var jag tvungen att göra en kurva. Vill ni i alla fall se hur den blev är ni välkomna och kika på http://trottibenen.wordpress.com/2011/06/14/konditionsplottning/

Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#10
14 juni 2011 kl 13:51 Redigerad 14 juni 2011 kl 13:52
Gilla
Mina resultat i diagramform från 1/1 2010 återfinns här: http://www.staffanmalmberg.se/Marathon/Träning/Predikterad-maratid/17559380_wpQHW2
I maj/juni 2010 sprang jag Stockholm på 3.32, nu i år på 3.22
1943 • Täby
#11
14 juni 2011 kl 15:08 Redigerad 14 juni 2011 kl 15:12
Gilla
Pulsen varierar linjärt med löphastigheten. Det totala antalet pulsslag för att springa en viss sträcka minskar med ökad hastighet och är inget bra mått på konditionen. Springer man med samma fart så kan man jämföra pulstalen men då kan man lika gärna jämföra medelpuls,

Om vi låter p vara pulsen, b en baspuls man har innan man börjar springa, v vara löphastighet och k en individberoende konstant har man ett samband av typen

p(v) = b + kv.

Konditionen påverkar talen b och k i formeln ovan.

Det totala antalet pulsslag för att springa en viss sträcka s får vi genom att multiplicera p med den tid t det tar att springa sträckan.


Vi har t=s/v, vt=s, och får då

pt = bt + kvt = bs/v + ks = s(b/v + k),

Vid en given sträcka s så minskar högerledet då v ökar och har inget direkt med denna persons kondition att göra.

Om vi exempelvis låter b=60 slag/minut, antar att pulsen ökar med 10 slag vid en fartökning med 1 km/h, får vi
p(v) = 60 + 10v där v är löphastighet mätt i km/h.
Om denna person springer 10 km/h blir pulsen,
p(10) = 160.
Analogt får vi
p(12) = 60 + 120 = 180 och
p(15) = 60 + 150 = 210.

Tittar vi sedan på totala antalet pulsslag TP(v) under löpta 10 km får vi
multiplicera med den tid i minuter det tar att springa dessa 10 km vid olika hastigheter.
Vi får då
TP(10) = 160 ggr 60 = 9600,
TP(12) = 180 ggr 50 = 9000 och
TP(15) = 210 ggr 40= 8400.

Det totala antalet pulsslag per löpsträcka minskar med ökad löphastighet.
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#12
14 juni 2011 kl 15:37
Gilla
Det finns en hel del forskning gjort på detta, och det finns formler för att räkna ut alla möjliga saker (träningsimpuls, akut träningslast, kronisk träningslast och massa annat märkligt) om sina träningspass baserat på intensitet (oftast träningszon) och tid. Det är inte så vanligt inom löpning, men cyklister är ofta extremt besatta av detta. Själv kör jag ett litet plugin till Sporttracks som heter Training load, där kan man titta på sånt.
För mer info se: http://www.pponline.co.uk/encyc/training-schedules.html
SerialCoderL
1984 • Solna
#13
14 juni 2011 kl 16:34 Redigerad 14 juni 2011 kl 16:51
Gilla
Stämmer bra det Henry skrev, så slag per km är ingen idé. Det stämmer också det som Staffan skrev att man kan plotta puls och tempo på varsin axel. Som puls vs. tempo, för att låna Henrys räta linje:

puls = konst.*hastighet + baspuls
p = k*v + b
som med tempo, V, istället för hastighet v blir (då v = 1/V):
p = k/V + b

Skulle ju kunna använda b som pulsen vid ståvila och använda konstanten k, som då fås som lutningen på linjen, som jämförelsetal. b förändras dock för nybörjare. Edit: var lite otydlig, menar att b bör minska när man kommer i bättre form.
Nicklas Månspers
1974 • Härnösand
#14
14 juni 2011 kl 18:43
Gilla
Slänger in en fråga i denna tråd som spinner vidare på samma "tema".

På vissa av Polars pulsklockor kan du få ett "Löpindex".....tror att det ges efter avslutad löpning.
På vissa Garminklockor kan du få ett "Recovery heart rate" där du avläser puls 2 min efter avslutat pass, samt antalet slag som din puls minskat på dessa 2 min.

Kan inte dessa båda saker oxå användas för att utvärdera din utveckling och form........och är det inte lite det som Gustaf frågar efter?!?

Själv har jag en Garmin, och jag loggar mina "Recovery heart rate", för att över tid kunna se OM - VAD - HUR......min form/fysiska status är..............fungerar bra för mig......men om det är korrekt, det vet jag inte :-)
1963 • Linköping
#15
14 juni 2011 kl 19:00 Redigerad 14 juni 2011 kl 19:00
Gilla
Intressant diskussion!

Det känns dock som att det finns flera parametrar att ta hänsyn till. Pulsen varierar möjligen linjärt med löphastigheten i det korta perspektivet. Men ser man på en typisk pulskurva så har man ju först en snabb stegringsfas och sen en långsam stegring som varar under lång tid, alltså om man kör exakt samma fart från stillastående till avslutat pass. För att få ett mått på hur konditionen är så borde man ta hänsyn till pulsstegringen på något sätt. Man kan förstås även titta på hur fort pulsen faller när man slutat löpa.

Det svåra med löpning är ju att man inte kan mäta effektuttaget pss som man kan vid cykling, där är det ju bara att kolla hur mycket kraft man lägger på pedalerna.
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#16
14 juni 2011 kl 20:00
Gilla
@Hans: pulsstegringen kompenserar jag med en koefficient framför löpt sträcka. Löper jag 30 km så är ju medelpulsen garanterat större vid samma tempo som om jag löper 15 km. Med lite statistisk analys fick jag denna koefficient till 0.146, dvs pulsen ökar 0.146 bpm per km.
1963 • Linköping
#17
14 juni 2011 kl 20:12
Gilla
@Staffan

Mer avancerade formler behövs nog.

Den första pulsstregringen från stillastående sänker ju medelpulsen mer på korta sträckor än på långa. Och pulsökningen/km borde ju vara högre med högre tempo och enligt vissa nå en platå efter ett tag.

Även den allra bästa formeln kan ju inte ta hänsyn till backar, vind, sol, brist på vatten och näring m.m. Så frågan är då vilken nytta man har av den...
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#18
14 juni 2011 kl 20:30
Gilla
Jag kompenserar enbart för sträckor längre än 14.5 km.
Samuel Sundberg
1973 • Vintrosa
#19
14 juni 2011 kl 20:40
Gilla
Helt klart en rolig diskussion. Man kan väl plotta puls över distans och beräkna integralen av puls/distans-diagrammet? Misstänker att pulsklockornas konditionsindex gör nån typ av numerisk approximation som jämförs med en skala som man tagit fram med empiriska experiment... :-)

Dock är det ju svårt att ta hänsyn till teknikförbättring och annat som också spelar in.

/S
SerialCoderL
1984 • Solna
#20
15 juni 2011 kl 12:00
Gilla
@Samuel: Kan tänka mig att det inte är så användbart med puls * sträcka (integralen) som jämförelsetal. Visserligen kanske man kan jämföra intensiteten på passen på den vägen.
Säg medelpulser och sträckor för uppskatta integralens värde:
pass 1: 140, 10km ger 1400
pass 2: 150, 10km ger 1500
pass 3: 175, 8km ger 1400
Så kan man välja hur man vill tolka detta, säg att pass 3 kanske var lika påfrestande som pass 1. Rätt trubbigt verktyg skulle jag säga.

Skulle nog hellre använda det Johan Pihl beskrev alternativt intensitetstabellerna från Jack Daniel's Running Formula... hmm, hittar inte dem på nätet - men intensity points kallas det i varje fall. En viss VDOT alternativt %maxpuls används för att slå upp ett värde som multipliceras med distansen. Fördelen är att Daniel's system verkar vara beprövat på hans egna adepter. Samtidigt föreslår han hur veckor kan läggas upp för olika många poäng.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.