Vikt-km/tid - Löpning

Erik Edston

1948 • Linköping

#2

•

17 februari 2011 kl 22:49

Gilla

Enligt Tom Osler i "Conditioning of the long-distance runner" motsvarar varje extra kilo 5 sekunder per km.

Petter Nilsson

1979 • Märsta

#3

•

17 februari 2011 kl 23:03

Gilla

Det tycker jag låter mycket, 10 kg viktnedgång skulle då motsvara 50 sek/km?
Man får ju beakta att om viktnedgången skett med träning finns ju även en ökad syreupptagningsförmåga med som orsak till snabbare km-tider.
Möjligen att skillnaden är större på längre än kortare distanser.

Espen Ringom

1975 • Oslo

#4

•

17 februari 2011 kl 23:04

Gilla

2-3 sekund avhengig av at du ikke mister styrke. SÅ hvis du går ned 3kg rent fett, så kanskje 6-9sek snabbare på km.

Mikael Karlsson

1956 • Lund

#5

•

17 februari 2011 kl 23:05

Gilla

Här finns en länk. Hur väl omräkningstabellen stämmer vet jag inte.
http://www.runningforfitness.org/calc/diet/weighteffect

Magnus Nilsson

1967 • Linköping

#6

•

18 februari 2011 kl 09:58

Gilla

Ständigt dessa websidor för att räkna ut saker.

tidsförbättring i % = viktminskning i procent.
Har du gått ner 5% i vikt så förbättras din tid ungefär 5%.

Mer avancerade formler än så är meningslöst att använda, det handlar ändå bara om ungefärliga uppskattningar.

Thomas Strömquist

1969 • Stockholm

#7

•

18 februari 2011 kl 11:08

Gilla

Jag tror inte ens din förenklade formel hjälper Magnus. Eftersom vi inte är maskiner så kan vi inte veta att uttagen effekt är konstant, tvärtom är den säkert långt ifrån, eftersom saker som dagsform och lust/vilja att ta ut sig kommer att påverka en given löprunda mycker mera än ett par kilo upp eller ner gör. Sen beror det ju på vad som utgör vikten som förlorats som Espen här uppe är inne på. För att se ett samband vikt <-> kmtid tror jag att det skulle krävas en datainsamling över lång tid och ett stort antal löpturer, men då blir ju problemet att under denna långa tid kommer varken vikt eller träningsnivå eller motivation att vara konstant.

Magnus Nilsson

1967 • Linköping

#8

•

18 februari 2011 kl 18:34

Gilla

Vad det handlar om att man kan få ett hum om vad man kan förvänta sig och vilken potential som finns tillgänglig.
Man kan lägga sig på en träningsnivå så man inte blir speciellt mycket snabbare, men om man samtidigt ser till att gå ner från 90kg till 80kg så kommer man se en tidsförbättring i ungefär samma härad.

På samma sätt kan man, om man noterar att man förbättrat sina tider med 10% samtidigt som man gått ner ungefär så mycket, fundera på om man verkligen tränat så bra som man tror.

Men i övrigt är det inte siffror man har så mycket nytta av, men det kan väl vara trevligt att ha en aning om ungefär på vilken nivå skillnaderna ligger på.

#9

•

18 februari 2011 kl 18:45

Detta inlägg har raderats

Stefan Norgren

1978 • Huddinge

#10

•

18 februari 2011 kl 20:56

Gilla

Coolt, om jag bara går ner till en löparkropps vikt så vinner jag sm med lite träning på det.

bra formler! :)

Joakim Ljungberg

1973 • Älvängen

#11

•

19 februari 2011 kl 21:00

Gilla

Vad kommer först; hönan eller ägget!

Blir vi snabbare för att vi tränar mycket och därmed går ner i vikt. Eller..
Blir vi snabbare för att vi går ner i vikt och därmed orkar träna mer...
Orkar vi tränar mer för att vi går ner i vikt, och därmed blir vi snabbare..
Går vi ner i vikt för att orka träna mer och därmed bli snabbare...

Hmmmmm!

Tror på en kombination av flera delar och därmed är uträkningen omöjlig då den blir individuell.

Kristofer Hindersson

1975 • Norrtälje

#12

•

19 februari 2011 kl 21:33

Gilla

Kanske läge att läsa faq innan man drar för snabba slutsatser...

"The calculation assumes that everything else is held constant – so that the body’s capacity to turn oxygen into energy is otherwise unaffected. This means that VO2 max would change in direct proportion to the percentage change in weight. The predicted performances are derived by simply calculating the predicted race performance at the new VO2 max.

In real life, however, everything else would not be constant. A reduction in weight might be accompanied by:

* a higher background level of training;
* lower muscle mass;
* reduced immunity;
* reduced glycogen stores;
* lower levels of hydration

All but the first of these would be expected to lead to a deterioration in athletic performance. These changes would have to be offset against the direct benefits of the weight loss."

Anders E

1968 • Sollentuna

#13

•

20 februari 2011 kl 18:36

Gilla

Löpare i den yttersta Marathon-eliten är alla riktigt tunna och lätta. Man kan ju därmed anta att dessa löpare var och en ligger mycket nära den optimalvikt Anders R efterfrågar (om frågan rör vid vilken vikt man springer snabbast på långdistans).

Mustafa Mohammed är t ex 171 cm lång och väger 53 kg och borde, snabb som han är, ligga nära sin optimalvikt för de sträckor han springer. Frågan är om han är viktfokuserad och äter precis så mycket att han inte drar iväg uppåt, eller om den intensiva träning och den höga metabolismen han har skapar en lättviktskropp nästan oberoende av vad han trycker i sig. Någon som har koll på hur vikt- och kalorifokuserade elitlöpare är?

Anders Strömvall

1968 • Kapp

#14

•

20 februari 2011 kl 18:47

Gilla

om det som Anders E skriver om elit idrottare, för ex längdskidåkare äter extremt mycket och har en extremt högt kalori förburk, upp mot 7-8 tusen kalorier om dagen,det dom då får slita med är att få i sig nog med mat,dom är ju klart väldigt nog med vad dom äter men dom äter väldigt mycket och har väldigt ofta problem att få i sig nog.. Gunde Svan sa en gång det bästa med att sluta som aktiv var att få lov att sluta äta då han var mätt.räknar med det är ungefär samma problem med lång distans löpare..

Magnus Jepson

1963 • Trelleborg

#15

•

21 februari 2011 kl 17:17

Gilla

Min fråga grundades bara på att man har "överflödig" vikt kring midjan. Lite nyfiken på vad det skulle innebära att minska 4-5 kg överflödig vikt. Gunde höll ju på med att gröpa ur stavar etc. Rent logiskt så bör det gå långsammare om man släåar runt på en 5kgs ryggsäck, eller?

Anders Håkansson

1972 • Halmstad

#16

•

21 februari 2011 kl 18:30

Gilla

Intressant tråd, har aldrig tänkt på min tid i förhållande mot vikten. Är 182 cm lång och väger idag 92kg. Ligger o tuggar 5 minuter per kilometer, så om jag går ner till min idealvikt som borde vara under 80kg så skulle min kilometer tid hamna på 4-4.30 fart utan att öka min träningsdensitet. Är det någon som kan visa att detta stämmer så ska jag börja tänka på vad jag äter och plocka placeringar mot förra året :)

Väl mött i spåret.

Zingo Andersen

1974 • Lund

#17

•

21 februari 2011 kl 23:04

Gilla

Anders, du kan ju testa att gå ner 1/2 och se om du hamnar i mitten på tiden då vet du ju om det är "lönt" att gå ner resten :)

Shadow Man

1970 • Lund

#18

•

22 februari 2011 kl 01:01

Gilla

Ett snabbt och enkelt (men jobbigt) sätt att estimera vad man har att vinna på en viktnedgång är ju att göra motsatsen. Dvs istället för att gå ner 10kg så hänger man på sig en viktväst på 10kg och springer 10km i max-tempo. Vilar. En vecka senare springer man samma runda i max-tempo men utan viktvästen. Då borde man ju få en hyfsat bra siffra på vad som faktiskt är möjligt att uppnå. Om inte annat kan det ju fungera som en motivationshöjare?

Sen är väl det stora problemet att lyckas gå ner i vikt utan att varken förlora muskler eller ork att träna. Nog inte så lätt.

Heimo

1960 • Swe

#19

•

22 februari 2011 kl 13:09

Gilla

Vikt har en väldigt stor betydelse för löphastigheten.
Man brukar säga, som ngn antyder i sitt inlägg, att man kan sänka sin tid ungefär lika mkt i procent som man kapar kroppsvikten med.
@ShadowMan:Kroppen är en finurlig historia, den lägger enbart på sig så mkt muskler den behöver, fortsätter du att träna som vanligt så kommer du att ha dom muskler du behöver, orken lär förbättras av viktnedgången bara du äter tillräckligt och inte går på svältdiet.

Lena M

1961 • Norrtälje

#20

•

22 februari 2011 kl 15:19

Gilla

"Vikt har en väldigt stor betydelse för löphastigheten" skriver Heimo, och det har han ju alldeles rätt i!
Den andra faktorn som har väldigt stor betydeles för löphastigheten torde vara träningsmängden.
Låt oss göra ett tankeexperiment:

Ta två personer (båda är kvinnor, eller båda är män) - den ena väger 60 kg, den andra väger 110 kg. Ingen av dem löptränar.
Vi skickar iväg dem båda två på en 2 km-runda. Vi antar att den som väger 60 kg kommer att komma i mål före sin 110 kiloskamrat.

Sedan låter vi 110 kilospersonen löpträna 2-3 ggr/vecka, 2-3 km per gång i valfritt tempo. Detta utförs i fyra veckor. Personen äter som vanligt och går inte ner i vikt.

I förutsättningarna ligger också att våra båda försökspersoner är lika gamla, nämligen 30 år och lika långa (ja, till och med deras skenben är exakt lika långa!) Båda har normalt blodtryck och är fullt friska. Båda deltog i lika många gympa/idrottslektoner under sin tolvåriga skolgång. Sedan dess har de båda haft ett kontorsarbete och den enda fysiska aktivitet de utfört under de senaste tio åren är 1 km promenad till bussen varje arbetsdag samt enstaka cykel- och längskidåkningsturer under några semesterdagar och en och annan simlängd per år. I övrigt är deras intersse att titta på tv, surfa på Fejan samt läsa böcker. Båda äter vanlig husmanskost och båda har haft innevarande vikt sedan de fyllde 20 år. Deras "normalvikt" ligger på ca 55-70 kg, sett till längden. Den tyngre har givetvis mer muskelmassa än den lättare, men ca 25 kg är ren och skär onödig och överflödig fettvikt som sitter runt mitten av kroppen, på överarmar och lår.

När vår 110 kilosvän har löptränat i en månad, medan 60 kiloskompisen levt som vanligt skickar vi ut dem i 2 km-spåret igen.
Vem kommer först i mål nu?

Och - vad hade de för tid vid första rundan? Vad har de för tid vid andra rundan? När/om springer den tyngre personen snabbare än den lättare på den här träningsnivån? Vilken träningsnivå/mängd/durabiliet krävs för att deras löpfart ska vara densamma (alla andra förutsättningar fortsättningsvis desamma)?

Vad tror och kvalificerat gissar ni?