Löpning • Träning • 19 inlägg • 9079 visningar •

30 år = ökad vikt = sämre tider?

David L
1980 • Gröndal, Stockholm
#1
•
25 augusti 2010 - 12:46
Gilla
ännu en fråga från mig...

Jag vägde 70-72 kg mellan 16 och ca 27. Sen gick jag upp gradvis med en markant ökning senaste året varpå jag landat på ca 80 kg vid nyss fyllda 30. Jag har inte ändrat kost (vegan), utan kanske snarare förbättrat den en aning.

Samtidigt har jag fram till förra året hela tiden förbättrat mina tider, med förra säsongen som den klart bästa. men sen hösten förra året och framförallt i år har det gått mkt segare, trots att träningsmängden inte minskade. Sprang milen på 42 förra året, i år skulle jag möjligtvis klara 45.

Har jag gått upp i vikt bara genom åldern?
Hur pass troligt är det att viktökningen är anledningen till de försämrade resultaten?
Thomas Trulsson
1971 • Malmö
#2
•
25 augusti 2010 kl 12:49
Gilla
Kolla här: http://www.runningforfitness.org/calc/weighteffect.php
David L
1980 • Gröndal, Stockholm
#3
•
25 augusti 2010 kl 12:55
Gilla
aha... häftig kalkylering. man får ta den med en nypa salt kanske, men det låter ju som att viktökningen är boven. störigt bara att gå upp så där utan förvarning :-)
Thomas Trulsson
1971 • Malmö
#4
•
25 augusti 2010 kl 13:27
Gilla
Ja det är verkligen skitcoolt.
De andra kalkylerna är lika användbara..

Min 5 km tid stämmer 100% med min 10 km tid om man kollar på Predict race from race.
Hans Strängby
1961 • Stockholm
#5
•
25 augusti 2010 kl 13:33
Gilla
Jag började också gå up i vikt vid 30-årsåldern, för att väga som mest när jag var 41 kanske. (87 Kg)
Sedan har jag lärt mig att äta på rätt sätt samt ökat motionerandet.
Lärde mig redan år 2002 "GI-metoden" innan den hette så.
Äter inte "slaviskt" efter denna, men jag försöker undvika vitt bröd, snabbpasta, läsk och övriga snabba kolhydrater. Äter dock mycket fisk, kött, kyckling och är inte rädd för fett.
Nu är jag 49 år och väger ca 74 Kg (181 cm lång)
Just nu slår jag personliga rekord nästan varje år på olika lopp! :-)
Lidingöloppet, Vasaloppet, Vätternrundan, Stockholm Marathon mm
Vikten har givetvis stor betydelse! + Ökad träningsdos.
Oldboy
1952 • Danderyd
#6
•
25 augusti 2010 kl 14:15
Gilla
De flesta går upp i vikt med åren. Men det beror inte på åldern! Förmodligen rör man sig lite mindre eller långsammare eller så äter man helt enkelt i överkant mot sina behov. Vanlig västerländsk kost inbjuder till viktökning och inte tror jag det hjälper att vara vegan, snarare tvärtom. "Stenålderskost" som vårt matsmälningssystem är någorlunda anpassat till innehöll en hel del kött.
Det går inte bara långasammare att springa när man är tyngre, det känns tråkigare/tyngre också.
Man kan ju vända på allt - jag kan förklara det mesta av mina förbättrade tider med viktminskning, varav den naturliga slutsatsen kan bli att jag tränar fel! Å andra sidan "ska" man bli lite långsammare för varje år i min ålder så lite har jag nog åstadkommit i alla fall.
David L
1980 • Gröndal, Stockholm
#7
•
25 augusti 2010 kl 14:54
Gilla
måste ändå påpeka att jag är helt säker att det inte är kosten som påverkat. varit vegan i över 10 år... och jag rör mig absolut inte mindre. tränade mkt mer förra året än tidigare. nej, jag tror det är nån hormon-förändring.
men jag håller med om att det känns tyngre och tråkigare!
Hans Strängby
1961 • Stockholm
#8
•
25 augusti 2010 kl 15:24
Gilla
Jag vet inte , men jag tror nog att det kan ha med kosten att göra ändå.
Allting har ju med kosten att göra! Speciellt kroppens vikt! Kosten har större betydelse än motionen skulle jag vilja påstå av egen erfarenhet och andras.

Hittade denna intressant tråd från ett forum:
http://kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=c7f451f9-8175-4dc7-9d83-0bbf263e7a9e

Saxat ur forumet finns denna kommentar t.ex:
"Det var under mina vegetariska år som jag gick upp i vikt som mest."

Jag känner också personligen flera vegetarianer som alltid verkar ha problem med vikten.
Mari
1973 • Stockholm
#9
•
25 augusti 2010 kl 17:27
Gilla
Håller med Oldboy, övervikt beror inte på åldern i sig. Jag är 40 år, är förvisso ganska kort (155 cm) men är smalare nu (42 kg) än när jag var 20 år (55 kg). Skillnaden är att jag inte motionerade då och åt ganska mycket godis. Nu joggar jag nästan dagligen och äter mer ordentlig mat än godis.

"Stenålderskost" - det låter intressant! Vad innebär det? Det låter som att det kan falla mig i smaken... jag älskar kött, gärna rött i mitten :-)
David L
1980 • Gröndal, Stockholm
#10
•
25 augusti 2010 kl 17:31
Gilla
övervikt... det är det ju knappast .... 80 kg på 186 cm... o har jag inte ändrat kost o ändå går upp kan det ju inte vara kosten. men har ni bestämt er för det så har ni...
Mari
1973 • Stockholm
#11
•
25 augusti 2010 kl 17:39
Gilla
David, det var inte menat att just DU är överviktig utan jag menade generellt.
Låt mig formulera om mig: ökad vikt har inget med ökad ålder att göra. Ok?
Eftersom du är lite bekymrad så tycker jag att du ska gå till en läkare och ta lite prover. Det kan finnas andra orsaker till viktuppgång än just kosten tex endokrina.
Hans Strängby
1961 • Stockholm
#12
•
25 augusti 2010 kl 17:48
Gilla
Jag håller med Maria. Jag tycker inte att det låter som att du är överviktig.
80 Kg på 186 cm låter ju helt perfekt tycker jag!
Du kanske bara har fått mer muskler ?? :-)
Man kan ju mäta hur mycket muskler man har med en avancerad våg tror jag. + Hur mycket fettprocent man har. Men då borde du kanske ha vägt dig på samma våg för några år sedan för att kunna jämföra förstås.
Om du oroar dig för en hormonförändring bör du ju naturligtvis kontakta en läkare för undersökning.
Sedan tycker ju jag inte att det skulle skada om du provade en annan diet ett tag, bara för att testa. (Det kan ju aldrig skada) Tänk också på vad du dricker, hur mycket du sover mm mm. Alting spelar in.
Johanna
1975 • Hässelby
#13
•
25 augusti 2010 kl 17:49
Gilla
Med åren så får man väl en något lägre ämnesomsättning, men det är marginellt. Är du ute efter hormonella saker så kan ju en sköldkörtelrubbning göra att man går upp i vikt.

Men eftersom det vanligaste är att man går upp i vikt för att man äter för mycket så föreslår förstås folk det. Konstigare än så är det inte. Äter man bara lite för mycket varje dag så smyger sig kilona på.

Så därför tänkte jag vara elak ;-) och fråga samma sak: Är du helt säker på att du äter exakt likadant som för tio år sedan? Idag finns det ju mycket mer goda saker att välja på för veganer än vad det gjorde för 10 år sedan. För bara 15 år sedan när man gick på restaurang så fick man alltid en råkosttallrik bestående av burkmajs, rårivna morötter, hackade tomater, isbergssallad och burkchampinjoner. Det mest exotiska som kunde förekomma var broccoli. Nu finns det ju otroligt mycket att välja mellan och allt är definitivt inte smalmat.

Men äter du precis som tidigare och oförklarligt går upp i vikt så kan det ju vara bra att gå till läkaren för provtagning.
Helena Blomqvist
1966 • Dals-Ed
#14
•
25 augusti 2010 kl 17:55
Gilla
Äter du exakt likadant som tidigare? Och är du "renlärig" vegan? Alltså absolut inget från djurriket? Jag själv gick ned en hel massa när jag var vegan - utan att jag rörde särskilt mycket på mig eftersom jag var inne i ett svårt skov av reumatism.

Men - jag har också gått ned nästan 13 kg på att äta mindre kolhydrater och mer protein, dock inte en massa fett som i LCHF. Plus att jag återigen kan träna nästan som jag vill!

Ava
1958 • Lindome
#15
•
25 augusti 2010 kl 23:15
Gilla
Ska väl också tilläggas att "röra på sig" inte bara innebär träning - ofta är det också så att man blir mer "bekväm" när man inte är fullt så ung längre t.ex. skaffar familj = är inte ute och röjer på nätterna, köper bil = cyklar inte längre överallt, får bättre ekonomi = kan kosta på sig taxi när tunnelbanan inte går etc. etc.

Å andra sidan låter ju 80 kg till din längd helt OK, att det möjligen inte är löparoptimalt är ju en annan sak.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#16
•
26 augusti 2010 kl 01:55
Gilla
Du tycker det är konstigt att du blir sämre efter några år med samma träningsmängd, tittar man i din träningsdagbok, kan man nästan säga, att du tränar inte alls, du tränar bara en tiondel utav vad jag tränar, varför tränar du så lite ? om du vill bli bättre. Om man vill kunna springa fortare, och längre, då måste man lära kroppen hur den skall göra, och det gör man bäst genom att träna löpning.
Linus Nyberg
1978 • Gävle
#17
•
26 augusti 2010 kl 08:34
Gilla
Jag håller inte med er alls... Metabolismen kan visst spela roll på vikten och den kan ändras. När jag blev 30 upplevde jag samma sak som du, David: Efter ett helt liv av att sitta och spela data, äta chips och inte röra på mig ALLS så började jag sakta gå upp några kilon. Inte speciellt många, men det var inga bekvämlighetskilon för jag är garanterat mer aktiv sen jag fick barn. Har alltid skrutit om att jag kan äta hur mycket som helst av vad som helst utan att träna, men där tog det stopp och det var metabolismens fel, det kan jag lova er.
Numera tränar jag mycket och kan återigen äta stora mängder chips och godis - ett bevis på att man (jag) kan balansera ett högt kaloriintag med träning.
Per K
1974 • Västerås
#18
•
26 augusti 2010 kl 08:58
Gilla
Intressant...
Jag återgår till Davids tankar om fart. Jag tror mig ha förstått att lite mer äldre löpare (tja, vet inte om en 30-åring hör till den kategorin än) med fördel kan förlänga vilan vid intervaller, allt med syfte att prioritera ett spänstigt löpsteg och undvika det "gubbiga" löpsteget...
Oldboy
1952 • Danderyd
#19
•
26 augusti 2010 kl 11:11
Gilla
Per, en 30-årig löpare kan definitivt inte kallas "äldre"! Det börjar hända lite vid 40 och mera vid 70, då får man anpassa sig.
Jag skulle nog skärskåda den "förbättrade" kosten. Har t ex nyss läst om d-vitaminer som veganer inte naturligt får tillräckligt av under vinterhalvåret och som behövs för muskeluppbyggnaden. Bättre kost kan ju innebära en mer naturlig vikt/kroppsbyggnad, 80kg på 186cm är ju alldeles normala proportioner medan långdistanslöpare gärna kan vara lite magerlagda.

Det är en hårfin balans mellan näringsintag och förbrukning, 2g skillnad gör ju 7 hg per år, det är frågan om vad som styr i kroppen och hur den mekanismen påverkas av små ändringar i livsföringen. Lite färre hårda pass när vikten gick upp och det började kännas "obekvämare" med fart? Eller lite mer av den bättre maten? Eller större känsla av välbefinnande som låtit kroppen lägga på dig normala reserver? För att vikten kan förklara de sämre tiderna verkar ju klart.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.