Löpning Kom igång 10 inlägg 5566 visningar

Trögt, går inte så bra, frustrerad, önskar tips

Marita Benteby
1970 • Täby
#1
13 maj 2010 - 15:55
Gilla
Jag brukar jogga 6 km då och då och har gjort det i många år. I mars beslöt jag mig för att ta tag i en gammal dröm; att springa en halvmara.
Jag har tränat 3 ggr / vecka i ett snabbpass, ett intervallpass och en distans som jag ökat med 10% per vecka. Men det går så trögt! Jag ökar inte min kilometertid. Jag har i försig orkat springa längre sträckor och fortare på löpband men ute har jag exakt samma tid varje gång. Jag läser ibland om en del som aldrig någonsin sprungit och för tre år sen startade och nu springer flera maratonlopp per år. Varför kan inte jag vara så? Hur gör ni som klarar att öka er tid och att kunna springa långt utan problem? Jag var totalt spyfärdig idag när jag sprang en mil på väldig kuperad terräng så jag fick bryta efter 8 km.
1980 • Stockholm
#2
13 maj 2010 kl 16:37
Gilla
ta en vilovecka, ibland när jag har tränat hårt och inte gjort framsteg så har vila gjort susen.

jag tror inte heller man ska underskatta den mentala vilan, känns det tungt psykiskt är det svårt att göra framsteg.
Lennart
1971 • Vallentuna
#3
13 maj 2010 kl 16:42 Redigerad 13 maj 2010 kl 16:43
Gilla
Hej,
Utan att svara på frågan varför vissa kan öka så markant för jag vet inte svaret, det kanske är genetiskt, de kanske tränar väldigt hårt och de kanske lyckas hålla sig skadefria, men.......

För mig är träningen lite som en trappa. Jag förbättrar mig inte, Jag förbättrar mig inte, och sen förbättrar jag mig helt plötsligt väldigt mycket på kort tid. Du kanske befinner dig på en "platå" där det inte händer så mycket.

Jag undrar om det på Skavlöten du sprang idag? Det spåret är jobbigt. Har märkt att det skiljer ca 3 min på milen jämfört med assfalt. Sen tror jag att vädret kan ha inverkat idag. Vi bor trotts allt rätt nära varandra och det har varit lite kvavt idag.
http://milen-sub40.blogspot.com/

MVH
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#4
14 maj 2010 kl 00:31
Gilla
Vi är alla olika, med olika förutsättningar, en del kan springa fort på kortare sträckor utan någon träning alls, andra kan träna hur mycket som helst utan att bli särskilt snabba. Men alla kan bli bättre med träning, det bästa är att inte jämföra sig med andra som springer bättre, utan bara tävla med sig själv, och vara glad att man kan springa, då sätter man mer värde på dom små framstegen som faktiskt kommer med träning, du springer fortare än vad jag gör, och ändå tränar jag mycket mer än dej, jag tycker det är kul ändå att träna och försöka bli bättre. Du vill springa en halvmara, då tycker jag att du ska försöka springa lite längre en gång i veckan, och envist försöka öka den sträckan, även om du tvingas gå ibland, sen måste man vara mer långsiktig i sin träning, och ha tålamod, resultat kommer inte på några månader, det kan ta år att nå sina mål, och även snabbhets-träningen måste få ta sin tid, det krävs säkert mängder utav snabb-träning för att bli bara något lite snabbare. Så ha tålamod, och ge dej inte.
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#5
14 maj 2010 kl 19:43
Gilla
Jag håller med Lennart. Jag tränade ganska hårt i januari och februari. Det kändes bra men jag sprang inte direkt fortare. Jag började bli lite orolig att jag gjorde något fel med min träning. Sedan blev jag skadad och hade en uppsats att skriva så i mars blev det mycket vila. När jag kom tillbaka till löpandet ordentligt upptäckte jag att jag hade förbättrats massor! Kändes det som i alla fall. Detta med plötsliga förändringar känner jag igen ffrån tidigare stadier i min löputveckling.

Det är heller inte så jättelång tid från mars till idag. Jag tror inte din träning har hunnit materialisera sig som resutlat än. Det är konsistens i träningen som på sikt ger resultat. Om du håller i den träningen så kommer resultaten. Det är ju ett seriöst upplägg! Ta gärna en lättare vecka om du känner dig sliten. Men jag tycker du skall dra ner på träningen och utöka vilan inför det lopp som du siktar på. Då kommer formen att infinna sig.

Lycka till!
Mikael Angelin
1969 • Tygelsjö
#6
15 maj 2010 kl 18:54
Gilla
Bit ihop! Du kommer att fixa det, gör som någon skrev ovan att ta det lite lugnare under en vecka och kom sedan igen. Du skrev inte när du ska springa din halvmara, men fokusera mer på att du ska ta dig runt och inte farten. Första tiden bör du sikta på att få en grundträning, många rekommenderar inte att man ska börja med intervall/snabbpass så tidigt som du gjort. Det sätter större krav på en grundträning med god återhämtningsförmåga. Tycker dock INTE att du ska ge upp dit mål att springa en halvmara om du har en rimlig tidsperiod framför dig. Finns gott om träningsprogram på nätet för ta-sig-runt-lopp som bygger på 12-16 veckor.
Känner igen din situation, hade plan i år på att öka från halvmara till hel men efter en eländig vinter med inte bara snö utan även skador och förkylningar har jag fått lägga det åt sidan och nöja mig med ett par halvor.
Och, kuperad terräng är tuffare än milen på planmark, det bara känns bättre fram till man stupar...
1953 • Östersund
#7
16 maj 2010 kl 14:22
Gilla
Om du ökar distansen på långpassen med 10% så är det väl ok att det inte går fortare, skulle till och med få vara långsammare km-tider. Du har inte skrivit vad du gjort med tempo/intervallpassen. Dagsform och väder samt typ av bana spelar stor roll där. Lämpligt med en vilodag mellan löppassen för återhämtningen, men du kan göra annat som styrka, cykel eller simning mm - eller bara vila!
1973 • Årsunda
#8
16 maj 2010 kl 18:10
Gilla
Skönt att höra att jag inte är ensam med denna typen av frustration. Jag lider av samma syndrom, tycker att det aldrig blir bättre fastän jag springer oftare och längre. Men när jag då och då gör tillbakablickar i min löpardagbok så kan jag ändå se att min snitt-tid per månad faktiskt blir bättre med tiden. Väldigt skönt!! Om du i ett längre perspektiv (över ett år) tittar i löpardagboken så är jag säker på att du kommer att se att du förbättrats.
Och jag håller också med någon här ovan, om att träningsförbättringen kommer stötvis. Man kan vara på en platå väldigt länge, och sen plötsligt blir man bättre så man verkligen märker det. Det är verkligenbra motivation till att fortsätta nöta på när sedan nästa platå infinner sig (oftast allt för snabbt :-)

Jag tycker inte att du ska ge upp! Se de små framstegen du gör; längre sträckor, att orka fler km utan att benen ger upp, mindre träningsvärk, någon sekunds förbättrad snitt tid per månad osv. Håll ut - jag är helt säker på att du kommer att klara en halvmara om du vill det! Anmäl dig så kommer det bli en sporre att inte ge upp!
Lycka till!!
Mikael Angelin
1969 • Tygelsjö
#9
16 maj 2010 kl 21:04
Gilla
Under de tre år som gått sedan jag (igen) började springa har mina tider på träning inte förbättrats så mycket, jag har ungefär samma tider på 8-13 km. Däremot tid på lopp sjunker stadigt. Se det som att det är en livslång relation du börjar, skynda långsamt och skaffa dig ett benchmark-lopp du springer årligen för att se dina förbättringar över tid. Tråkigt? Ja, men Rom byggdes inte på en dag.
Senad Suhonjic
1984 • Fagersta
#10
16 maj 2010 kl 21:08
Gilla
Marita. Tro på dig själv och bär med dig din vilja och väldigt mycket hjärta inför varje pass. Så ska du se att det snart blir bättre...
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.