Hur sjutton tappar jag vikt?!

badgear

1960 • Skåne

#21

•

10 februari 2009 kl 22:05

Gilla

Pelle, man kan väl tänka sig att den som gjort sig fet under många år behöver nog vakta sig själv i många år framåt. Jag talar ifrån egen erfarenhet.

Så länge man går ner i vikt så har man ett underskott i kcal vad gäller att behålla en jämn vikt.

Jag själv gick ner 20 kilo i vikt på 3 månader med att äta massor av mat (och var mätt och glad) med något som liknade tallriksmodellen och en medvetet räknad kaloribegränsning. Det handlar om att göra kloka val och äta smart. Var och en efter sin egen magsäck och smaklökar.

Jag har även testat en del andra kostval de här två åren jag jagat min egen fysiska fulländning (nåt litet kanske jag klarar av) efter att ha varit nerkörd, sjuklig och fet.

Jonas - jag är en stolt efterföljare till William Banting. Alla behöver inte vara stolta över sin anfader, även om jag är det ;). Jag hoppas du hittar dina muskler. Jag själv jobbar på att minska fettmängden och öka muskelmassan i mig. Men själva viktminskningen är en produkt av vad jag äter och tränar, men eftersom jag inte har något emot att väga några kilo mindre mot slutet så kan jag också påstå att det är ett slags bantning. Ett projekt bland alla projekt som jag pysslar med.

Lite kul får jag väl ha.

Trallala

1964 • fd

#22

•

11 februari 2009 kl 00:39

Gilla

Daniela K - > Det är inga som helst problem med att äta bröd och din måltid låter som ett hälsosamt alternativ.

Viveka -> Om du vill bli av med de sista kilona så satsa på att dra ner på kalorierna, höja ditt proteinintag till runt 2g/kg och börja styrketräna så kommer du att märka resultat relativt snabbt på din kroppsbyggnad. Att endast syssla med löpning när man vill gå ner de sista kilona är inget bra val.

Linda P

1984 • Knästorp

#23

•

11 februari 2009 kl 07:22

Gilla

"Att endast syssla med löpning när man vill gå ner de sista kilona är inget bra val."

Och varför inte det?

Trallala

1964 • fd

#24

•

11 februari 2009 kl 08:42

Gilla

Det handlar om att försöka få en så positiv p-ratio som möjligt. P-ratio står för förhållandet mellan fett och muskler när man går ner i vikt. Ju mindre fett man har att ta utav desto mer muskler kommer man att förlora i processen. Om man inte har med styrketräning och ett tillräckligt högt proteinintag så kan man hamna på en p-ratio ända ner emot 0,5 dvs man gått ner 2 kilo så är det 1 kilo muskler och 1 kilo fett man tappat. Lägg till att styrketräning är det som är mest effektivt när det gäller att motverka en säkning av ens metabolism när man ligger på kaloriunderskott så är det ett ganska självklart val att man alltid ska ha med styrketräning när man försöker gå ner i vikt.
http://traningslara.se/blogg/viktnedgang-del-iii-styrketraning/

Konditionsträningen har sin plats, särskilt när det gäller kvinnor och de sista kilot men den är inte lika stor eller lika viktig som styrketräning. Nu menar jag riktigt styrketräninge, inte BodyPump eller något annat grupppass på random gym.

Patrik Olofsson

1965 • Skärhamn

#25

•

11 februari 2009 kl 10:52

Gilla

Gör av med mer kalorier än du tar in.
Kalorier.nu är väldigt bra. Följer du den strikt så går du ner i vikt.
http://www.kalorier.nu/

Solveig F

1989 • Örebro

#26

•

12 februari 2009 kl 18:29

Gilla

mitt tips är mellanmål, mellanmål och åter mellanmål! om man är tex 1 apelsin mellan måltiderna så blir man inte lika hungrig och den där känslan av "jag måste ha något söt NU" försvinner. se dock upp med vad det är!! allt är inte bra, bra med något kalorisnålt så man får nåt i magen men som inte egentligen inte innehåller så jättemycket. och se upp på kvällen när tvn åker på eller nåt sånt, jag har själv haft problem med det där småätandet när man sitter vid tvn/datorn. men med mellanmål och lite självbehärskning så har jag slutat. :)
och det är inte alls bra att stoppa i sig fel mat på helgen! då förstörs hela veckan som du kämpat och allt det du äter kommer att fastna, man blir iaf inte av med ett sockersug om man gör så!

Åsa Brolin

1969 • hässelby

#27

•

12 februari 2009 kl 19:01

Gilla

Hej, för mig funkade det väldigt bra att springa 5–7 km direkt på morgonen, före frukost, varannan dag istället för längre pass på kvällen. Alltså för att gå ner i vikt. Jag gjorde det i en dryg månad förra sommaren och tappade tre kilo fast jag åt precis som vanligt. Det satte liksom turbofart på förbränningen att inleda dagen så. Lycka till! Och bra jobbat med 3–4 mil i veckan nu på vintern.

Mathilda

1990 • Bromma

#28

•

12 februari 2009 kl 19:08

Gilla

Varför måste du tappa fem kilo? Med tanke på att du springer 3-4 mil i veckan så lär du ha en himla frisk kropp. Är du säker på att de där kilona inte är muskler som sitter fint där de sitter?

Sofie Goetzinger

1971 • Skarpnäck

#29

•

13 februari 2009 kl 08:01

Gilla

Håller med Mathilda. Finns det ett överskott att gå ner? Jag var helt övertygad om att jag kunde bli snabbare om jag bara gick ner en 4-5 kg. Korta "tunna/lätta" löpartjejer med min längd väger oftast inte mer än 55 kg medan jag väger 60. På Hälsomässan i höstas satte jag mig i "ägget" och fick veta att jag hade en alldeles för låg fett procent, bara knappt 15% och man skulle ha typ ca 25% som kvinna, så vad ska jag gå ner? Nej, i stället blev jag tillsagd att äta mera "bra" fett.

Trallala

1964 • fd

#30

•

13 februari 2009 kl 11:26

Gilla

Tjejer kan leva fint på en fettprocent kring 15 % precis som en kille kan leva fint på en fettprocent ner emot 8-9 % trots att normalvärdena ligger på 22-28 % och 12-20 för kvinnor respektive män.

Om de sa till dig att man skulle sikta mot 25 % som kvinna så var dom inte direkt kunniga.

Dessutom kan en Bod Pod (som jag antar att du syftade på när du skrev ägget) ge ganska galna värden när mätningar görs på personer med lågt fettprocent.särskilt under en mässa då mätningarna ska göras under väldigt kontrollerade former. Så om du mår bra med den vikt du har nu så behöver du inte ändra på något och verkligen inte sikta mot 25 % kroppsfett.

olof Lejon

1970 • Malmö

#31

•

13 februari 2009 kl 13:26

Gilla

Hej hadde i höstas samma problem som dig Viveka. En känsla av att vilja bli av med det där sista runt magen, Man kan kalla det ett välfärdspropblem. Jag tog lite idéer från olika dietteorier och skapade ett eget treveckors program vilket gjorde tio cm runt midjan. Från 92 till 82cm. Det jag gjorde var att Sätta struktur på vardagen och ge mig själv vissa regler att förhålla mig till. Strukturen bygger på fem mål om dagen Tre huvudmål och fyra mellanmål. Frukost och Lunch ska de största målen. Mellan mål bestod av fruktdrink eller frukt/grönsak. Måltiderna präglades av talriksmodellen fast jag ratade pasta, ris och potatis. Jag drack grönt the efter varje måltid. Reglerna som jag höll mig til var Ät efter klockan. inget att äta efter 20.00 om jag inte skulle lägga mig sent. Inget godis eller kakor, inga goda ostar ingen alcohol eller kaffe.

De två första dygnan var lite jobbiga socker och kaffe behov gjorde sig påmint. sen gick det bra. Kul att gör något för sin egen skull. Min tanke var redan från början att efter tre veckor så sätter sig vissa vanor som man bär med sig vidare. Vilket det också gjort.

Det var så jag blev av med det lilla extra runt magen

Hulk Hogan

1975 • Växjö

#32

•

13 februari 2009 kl 15:49

Gilla

Ok, detta har funkat för mig. kanske funkar det inte för dig. MEN när jag springer, så måste jag hiva i mig massor med mat, varvid jag ofta går UPP i vikt istället. Men jag märkte i höstas att om jag cyklar till och från jobbet , ca 3 mil sammanlagt, så rasar kilorna i ett rasande tempo. Jag är nere 40kg nu pga det... Sen var jag väl ganska extrem, åt liten frukost och tog bara en frukt under arbetstiden (halvtid). Jobbar man 8h måste man käka frukost...

Men, vad vill jag säga? Att cykling bränner en massa kalorier och annat, samtidigt som kondisen bibehålls OCH du behöver inte hiva i dig samma mängd mat som om du springer. Det var så det funkade för mig, kanske kan hjälpa någon annan också. Tyvärr ser min mage ut som en hängande påse med fett och skinn och lär så förbli om jag inbte få det opererat på något sätt. Men som viktminskning är cykling suveränt!! Sliter inte på kroppen som att slita på asfaltsvägarna med sina joggskor.

Lycka till
mvh
Hulk

Åsa

1980 • BARSEBÄCK

#33

•

15 februari 2009 kl 12:29

Gilla

Jag har också ätit LCHF sedan nyår och det känns väldigt bra för min del. Går sakta men säkert ner i vikt och mår bra samtidigt! Jag skulle absolut rekommendera detta till alla som vill prova att lägga om i sin kost. Jag började för att jag ville bli av med några kilon, men många talar ju om andra kroppsliga vinster också. Har inte alls någon övervikt, men kan tänka mig ett par kilo mindre.

badgear

1960 • Skåne

#34

•

17 februari 2009 kl 16:15

Gilla

Olof Lejon - du har sätt rätt i att man måste få ordning och reda på vad man gör, struktur i tillvaron. Då blir det bra mycket enklare att klara av sina projekt.

Hulk Hogan - vågar jag tro att du cyklar i aerob zon och springer i anaerob zon. Och att det är därför du får sug när du springer. Så reagerar jag i längden. Håller jag träningen inom aerob nivå (efter tex Maffetones 180regel) så får jag inga sug (går som en iller eller springer som en snigel). Men när börjar mata på dag ut och dag in i anaerob zon så kommer suget efter mer mat.

Och tyvärr är det ganska lätt att ge efter för suget för snabbmat, godis och annat i de lägena. Och sån mat lämnar spår på kroppen...

Åsa - personligen skulle jag INTE rekommendera en extrem lågkolhydratdiet (typ 5 E% kolhydrater) till nån som vill springa. Risken är stor att man springer in i väggen. Man bör tänka igenom en övergång noga och planera, tänka på att risken är stor att man inte orkar ens hälften av det man gjort tidigare. Gillar man att springa 2 timmar i ett visst tempo till en viss puls så kanske man klarar av 40 minuter per gång i betydligt lägre tempo med en betydligt högre snittpuls.

Hur motiverande är inte det? Det är ärligt talat totalt glädjedödande.

Men som en bantningsmetod fungerar det alldeles utmärkt. De flesta (inklusive mig) äter betydligt mindre än tidigare när man kör en sådan diet.

Johan

1966 • Skåne

#35

•

17 februari 2009 kl 19:22

Gilla

Jag äter sedan några månader betydligt mindre kolhydrater jämfört med innan. Jag springer 4-6 mil i veckan. I början - ngn vecka - var det lite segare men sedan märkte jag ingen skillnad. Jag dricker rätt mycket mjölk och någon potatis blir det också så det blir några kollisar som jag upplever räcker för fartpass. Inför ett intervallpass kanske jjag äter en skåll med musli kvällen innnan. Jag är inte och har aldrig varit överviktig utan det är allmänna hälsöskäl som motiverar mig. Dessutom blir det ju mer gott kött och sås!!

Uthålligheten vinner på lågkolhydrat eftersom kroppen går till största delen på fett och äter du tillräckligt (och lagom) med fett har du bränsle för lååånga pass.

Så min personliga erfarenhet är att det inte finns några nämnvärda bekymmer. Jag har heller inte hört talas om ngn som misslyckats.

Trallala

1964 • fd

#36

•

18 februari 2009 kl 10:24

Gilla

Lars H -> Det handlar om vilken intensitet man springer i. Om du håller dig under 60-65 % av VO2max så kan man köra på hur bra som helst på en lågkolhydratskost. Men om man däremot löper på en intensitet över 75 % av VO2max så kommer man inte orka lika länge på en lågkolhydratskost.

Jonas Ehrlow

1965 • Karlskrona

#37

•

20 februari 2009 kl 18:16

Gilla

Jacob G > Kan du utveckla det lite med att man inte orkar lika länge på en lågkolkolhydratkost. Jag kör en del styrketräning och bollsporter och har precis börjat springa(går ut väldigt lugnt)och har laborerat med mängden kolhydrater och kunde inte märka någon skillnad. Nu är ju inte det som "riktig" löpning men är en betydande ansträngning. Har även läst om en del löpare som kör LCHF och tycker att det fungerar alldeles utmärkt. Har du provat lågkolhydratkost och märkt skillnaden?
För övrigt tycker jag att du och dina kompisar har en mkt bra sida/blogg.

Rada Franjkovic

1967 • Västerås

#38

•

20 februari 2009 kl 20:38

Gilla

Tack Patrik Olofsson för bra tips om kalorier.nu

badgear

1960 • Skåne

#39

•

21 februari 2009 kl 00:18

Gilla

Lars H & Jonas Ehrlow - jag har misslyckats med löpningen ihop med extrem lågkolhydratdiet (kring 5 energiprocent kolhydrater, och jag försökte äta ikapp energibehovet).Två tester gjordes. Den första 18 dygn förra sommaren, och då var det rakt av lågt med kolhydraterna, och den andra ca 3 veckor men cyklisk (lågt i veckorna, och fritt ätande under helgerna).

För mig fungerar den typen av lågkolhydratdiet överhuvudtaget inte ihop med löpningen. Det blev tunga fötter från första stegen, lågt tempo till hög puls. Trots att jag drog ner veckomängden på 8-11 mil till 3-5 mil så var det som förgjort.

Efter ett par veckor in i dieten klarade jag med nöd och näppe att springa 15k till 6:50 tempo. Fullkomligt slut efter det. Och bara nån vecka innan lunkade jag runt 44k och då en halvminut raskare per km.

Tyvärr så tog min lust till löpningen stryk och jag insåg att jag det går inte att hålla på och förstöra lusten bara för att jag är glad på att testa olika saker.

Jag tror nog att det skulle ha fungerat om jag klarat av att springa ungefär i den pulsnivå som Phil Maffetone förespråkar med 180regeln och högst 30-40 minuter per tillfälle och mycket vilodagar.

Men eftersom jag är så fruktansvärt långsam efter den regeln (och i övrigt också), så är det inte så roligt att springa. Och när dessutom kroppen inte funkar normalt längre (och pulsen rusar vid minsta lilla löpning) så verkar det som att tempot skulle ligga på 7:30-8:00 min/km för min del. Det är tufft att springa så långsamt. Men det vore nog sättet för mig att klara av övergången (om den kommer), men jag tycker det kostar för mycket, och ger troligen inget som jag har någon fördel av.

Nästa problem är givetvis om jag vill hålla på att äta så framöver också, och det är tveksamt. För min del är det en återvändsgränd.

Fast nu har vi väl ändå ramlat ifrån det här med hur vi tappar i vikt. :)

Jonas Ehrlow

1965 • Karlskrona

#40

•

21 februari 2009 kl 10:35

Gilla

BadGEAR > Intressant det du skriver "lågt tempo till hög puls". Nu är ju jag ny på löpning men det jag har reagerat på de gånger jag sprungit är just min höga puls. Jag har snittat 183 i puls de gånger jag sprungit och har då haft mkt lågt tempo. Har dock inte tyckt det var speciellt outhärdligt tvärtom det har känts helt ok. När pulsen springer upp mot 190 blir det dock väldigt tungt. Jag har ju inte kört med pulsklocka tidigare så jag kan ju inte jämföra med hur det var förr. Tror du den höga pulsen kan bero på min kost eller är det bara "oträning". 180regeln låter tråkig då jag inte skulle klara av att springa överhuvudtaget.

Någon annan som märkt av högre puls vid lågkolhydratkost.
Kanske vi har kommit från trådens ämne, ja...men intressant är det.