21 februari 2009 kl 00:18
Lars H & Jonas Ehrlow - jag har misslyckats med löpningen ihop med extrem lågkolhydratdiet (kring 5 energiprocent kolhydrater, och jag försökte äta ikapp energibehovet).Två tester gjordes. Den första 18 dygn förra sommaren, och då var det rakt av lågt med kolhydraterna, och den andra ca 3 veckor men cyklisk (lågt i veckorna, och fritt ätande under helgerna).
För mig fungerar den typen av lågkolhydratdiet överhuvudtaget inte ihop med löpningen. Det blev tunga fötter från första stegen, lågt tempo till hög puls. Trots att jag drog ner veckomängden på 8-11 mil till 3-5 mil så var det som förgjort.
Efter ett par veckor in i dieten klarade jag med nöd och näppe att springa 15k till 6:50 tempo. Fullkomligt slut efter det. Och bara nån vecka innan lunkade jag runt 44k och då en halvminut raskare per km.
Tyvärr så tog min lust till löpningen stryk och jag insåg att jag det går inte att hålla på och förstöra lusten bara för att jag är glad på att testa olika saker.
Jag tror nog att det skulle ha fungerat om jag klarat av att springa ungefär i den pulsnivå som Phil Maffetone förespråkar med 180regeln och högst 30-40 minuter per tillfälle och mycket vilodagar.
Men eftersom jag är så fruktansvärt långsam efter den regeln (och i övrigt också), så är det inte så roligt att springa. Och när dessutom kroppen inte funkar normalt längre (och pulsen rusar vid minsta lilla löpning) så verkar det som att tempot skulle ligga på 7:30-8:00 min/km för min del. Det är tufft att springa så långsamt. Men det vore nog sättet för mig att klara av övergången (om den kommer), men jag tycker det kostar för mycket, och ger troligen inget som jag har någon fördel av.
Nästa problem är givetvis om jag vill hålla på att äta så framöver också, och det är tveksamt. För min del är det en återvändsgränd.
Fast nu har vi väl ändå ramlat ifrån det här med hur vi tappar i vikt. :)