1 januari 2009 kl 19:56
Emma: Jag tänker vara politiskt inkorrekt rakt på sak, men ärlig. Med reservation för att du inte skriver vad gör när du maxar 10km fullt ut (eller någon annan distans): jag tror du är chanslös på att springa en kontrollmätt mil på 40:00 under 2009. Det är inte speciellt många kvinnor i Sverige som ens springer på 40:00 eller bättre, och de tränar hårt! På årsbästalistan på 10000m för 2008 ligger 25:e kvinna på 39:56.xx. Jag gissar att din målsättning motsvarar ungefär att en kille skulle gå från 45 min (full fart) till 35 min (inom ett år, alltså). Fråga killar som ligger runt 45 min (full fart) om de tror att de har någon chans att nå 35 min under 2009...
Men visst, du skulle ju kunna vara en supertalang vars kropp bara väntar på att hårdträning ska ge stora resultat (inte omöjligt, men inte sannolikt). Men visa gärna att jag har fel! Ingen skulle bli gladare än jag om du skulle klara det (förutom du själv förstås :-) ). Jag tycker du ska skynda lite långsammare, om inte bara för att slippa bli besviken eller, ännu värre, skadad. Satsa på att nå 45 min till att börja med. Jag är övertygad om att det är ett tillräckligt hårt mål för dig.
Till sist ska jag säga att bästa sättet att snabbt nå bra miltid nog är många tempopass och tröskelintervaller (sök på nätet på t ex tröskelträning, tempodistans och liknande). Du måste (som Tergat också är inne på) vänja dig vid den inte helt bekväma känslan att ligga på förhöjd syrahalt i 40-45 minuter. Och det gör man inte med vare sig VO2max-intervaller eller "behagligt tempo".
Till sist hoppas jag att du förstår att jag inte skriver detta för att vara elak.