27 april 2022 kl 10:04
Anledningen till att någon anser sig kunna äta "hur som helst" är med allra största sannolikhet att denne överskattar hur illa eller hur mycket denne äter. Är det inte det så har man genetiken på sin sida.
Jag pendlar lite i vikt. Har ett enormt sötsug vilket gör att när jag ska ned i vikt så ger jag mig själv sötsaksförbud, det brukar räcka. För mig är motivationen en klassiker: sommaren närmar sig. Jag har två anledningar till att väga lite mindre: fördelaktigt för löpningen och jag blir snyggare. Det förstnämnda eller det sistnämnda var för sig är inte en tillräckligt stark motivation för att jag ska orka bry mig under vintern. Jag blir inte fet utan stabiliserar mig på runt 90 kg.
När sommaren närmar sig så får jag helt plötsligt två anledningar till att gå ned i vikt och då gör jag det. I år är målvikten ~85 kg så det är inga jätteförändringar vi snackar om.
Missade att citera Olof men anledningen att jag ägnar mig åt det är att det under en period på året är skönt att bara trycka i sig precis vad man vill. Sedan tröttnar man lite på det och då är det istället skönt att bli lite mer disciplinerad. Nu ser jag t.ex. fram emot att inte äta godis då jag förknippar det med lite svaghet, att man återigen ger efter för suget och letar sig till butiken. Det blir också en väsentlig summa pengar i slutet av månaden som har förbrukats på skit.
För mig är inte viktpendling något särskilt negativt. Enda jag kan störa mig på är att jag varje vinter går upp något enstaka kg för mycket. Pendla mellan kanske 85 och 87-88 kg hade varit skönare. Mindre jobb att göra på våren.
