För lågt kolhydratintag över lång tid

Det kan vara svårt att hitta hjälp från den vanliga vården, men om du känner att det är saker som verkligen inte står rätt till i kroppen eller knoppen: sök hjälp. Var lite enträgen om det behövs, ingen känner dig bättre än du att du inte är som vanligt.

Kan du fortsätta motionera, men i någon annan form, eller sänka kraven på "prestation"? Det är nog ändå bra effekter av att vara ute och röra på sig, och få till rutiner med åtminstone en längre rask promenad de dagar då du inte springer. Motion brukar skingra tankarna? Kanske även ger hjälp med att få tillbaka hunger/aptit, och en annan slags trötthet så du möjligen sover bättre.

Johan,

Jag har inte "slarvat" utan levt i okunskap, trots grundkunskaper om kost och träning. Jag kostbehandlar min struliga mage/tarm (ibs) med hjälp av kost som är låg på fodmaps, dvs låg på kolhydrater som jäser i tarmen. Jag har alltid haft låg aptit, men på senare tid har den krympt än mer. Jag lade om kosten 2013 (började med låg fodmapskost) och min första överbelastningsskada kom 2015. Därefter har jag fått ytterligare överbelastningsskada nu i somras. Redan i höstas/vintras började jag fundera på kosten och sedan i vintras har jag stöd av en idrottsnutritionist. Skrämmande analys! Jag har ätit mig proppmätt men inte ens nått upp till basal metabolism, dvs det som kroppen behöver för att klara en dag utan aktivitet. Jag har gått mer än 1000 kalorier back dagar jag tränat. Så klart att jag går sönder. Under hösten/vintern kände jag att jag hade träningsvärk som inte gav sig och i vissa fall spända och ilskna muskler. Jag har pga diverse skador (fall x flera) successivt tränat upp löpningen igen med ambition återgång till ultralöpning. Jag hade brist på både kolhydrater, protein och fett. Att bara kolhydratladda hade inte varit tillräckligt för mig. Jag har ätit hemlagad mat av god kvalitet, men portionsstorlek och uteslutande av livsmedel har skapat problem. Jag upplevde att dietist funkade hyfsat när jag fick lite hjälp 2017, men inte tillräckligt. Min idrottsnutritionist är själv ultralöpare och vet därför väl, och intresserar sig särskilt, för löpningens krav. Det är en utmaning för henne att behöva anpassa kostråden efter mina behov av specialkost, så att testa livsmedel har tagit lång tid och skett strukturerat. Långvarig, hållbar kostsituation är det som vi jobbar mot!

Jag lade ner styrketräning när jag insåg hur mycket jag gick back och minskade löpningen, men sedan när det gått ganska många veckor så ökade jag löpningen igen och drog igång med styrketräning igen. Då kom skadan.

Mitt råd till dig är att dra ner på mängden träning, sänk kraven, men sluta inte träna! Vår mentala hälsa mår bra av träning, men den behöver inte nödvändigtvis vara urtuff! Kolhydratladdning kan ge vätskeansamling och stumma muskler, så för mycket tex pasta kan ge en negativ känsla i kroppen. Själv har jag nästan slutat med pasta då det gör mig för mätt, jag behöver mer energität mat.

Lycka till!

Kram,
Jenny

Om du har slarvat med maten finns möjlighet att du har dragit på dig brist av t.ex. järn, kanske B12, och ett gäng andra näringsämnen. Att börja ge kroppen tillräckligt med energi är ett bra första steg, men det här låter som ett tillfälle då extra tillskott av vitaminer och mineraler kan fylla en funktion.

Om det fortsätter skulle jag hur som helst rekommendera dig att ta kontakt med vården.

# 3 Du lämnar lite knapphändiga uppgifter om din träningsmängd vs energiintag för att kunna få en uppfattning om översättningsgraden till andra tränande. Överhuvudtaget diskuteras bristande aptit mera sällan än det motsatta dvs att man äter för mycket och felaktigt och lägger på sig onödiga kg.
Lite handlar det väl också om att analysera sitt eget matintag och lägga märke till vilken mat som dämpar aptiten mest och vilken mat går igenom matsmältningsapparaten snabbare och stimulerar aptiten.

Walker67,
Tack för din kommentar.
Det är klart att det är knapphändig information i mitt inlägg, men översättning var inte syftet som sådant. Syftet var mer att göra trådskaparen observant på att det kan vara mer än kolhydratladdning som kan behövas. Det var säkert otydligt i mitt inlägg. Min story är bara en anekdot, inte vetenskap.

Jag springer gärna mycket, i alla fall när jag är oskadad. Jag var fortfarande på ökande nivå och borde ha landat på ca 250 mil 2020 om jag inte skadat mig. Utöver det kör jag i normala fall spinning på helgerna (45+75 minuter) och SomaMove (45 min) också på helgen, detta utöver minst ett pass löpning samma helg.

Kostanalys har utförts av såväl dietist och idrottsnutritionist, nu senast har jag tagit privat hjälp av just idrottsnutritionist för att få hjälp att få till kostens alla byggstenar i förhållande till att jag vill fortsätta min träning för att återigen springa ultra. Ultra ligger återigen något år bort i tiden pga denna skada, men jag ska tillbaka. Med dietistens hjälp blev fokus mycket mer på att få i mig kolhydrater medan idrottsnutritionisten fokuserar på alla delar som kroppen behöver (magnesium, järn, fetter, proteiner, D-vitamin mm). Vi jobbar även med tajming, dvs när jag ska äta vad i förhållande till min träning. Jag kan inte mina siffror, mer än att jag inte ens nådde upp till behovet för basal metabolism pga låg aptit och snabb mättnadskänsla.

Tack för dina reflektioner, Walker67!

Kram,
Jenny

Tack så mycket för era svar! <3

Här kommer en kort uppdatering bara. Jag har köpt multivitaminer, jag har även blivit uppmärksammad från flera oberoende håll att känslan jag upplevt i benen är typiska symptom på magnesiumbrist. Jag har därför köpt några olika sorters magnesiumtillskott och börjat med detta igår och ytterligare en sort idag. Just idag, just nu, känner jag inget särskilt i benen och senare idag ska jag ut på åtminstone en rask promenad, med eventuella inslag av joggning. Kanske har fungerar det med magnesium. Tiden får utvisa. Jag har även bokat tid på vårdcentralen.