29 maj 2020 kl 08:38
Jag blev av med det genom att gå till en naprapat. Han konstaterade att jag hade en väldigt stel vänsterfot(i det benet problemen satt). Vi körde stretchövningar för vader och vrist/smalben och ganska snart försvann problemet med att jag kände stelhet och obehag när jag sprang. Springer sedan några veckor tillbaka all löpning på mjukare underlag än asfalt. Nu är det så pass bra att jag knappt är öm ö.h.t.
Benhinnorna behöver tre dagar på sig för att återhämta sig och läka. Så jag blev satt på två löppass/vecka. Det bröt jag mot ganska så snart då det kändes/känns så bra. Försöker dock få till ett par löpfria dagar i rad med jämna mellanrum.
Min naprapat sa åt mig att det är ok att träna så länge som det inte blir sämre dagen efter. Men att låta benhinnorna få vila helt i tre dagar är som sagt vitalt om besvären är illa. Om jag var i din sits och sprang en måndag skulle jag vila tis, ons och tors och sen se hur det känns på fredagen. Då har du gett din kropp en chans att läka. När det blivit markant bättre skulle jag testa att lägga till ett pass till.
Min skadehistorik gällande detta så du får en bild:
- Januari: punka på skorna gör att jag supinerar, får ömma benhinnor.
- Februari: får nya skor men fel inlägg så jag fortsatt supinerar
- Februari till april: sinnesjukt ömma benhinnor och fotled börjar bli kexig. Ofta känns det helt åt helvete stelt och fel när jag springer. Tror dock att det ska gå över av sig självt. Istället blir det värre och värre.
- April: springer knappt något, besvären kvar trots det.
- April/maj: naprapatbesök.
- Mitten på maj: första MARKANTA framstegen där jag kan motivera löpning och där jag ser ljuset i tunneln. Benen blir bättre och bättre för varje dag.