3 februari 2020 kl 02:56
Redigerad 3 februari 2020 kl 03:02
Som du beskriver det, att det känns som muskeltrötthet runt knäna, så hade jag ärligt talat bara fortsatt sprungit men försökt se till att få nog med vila emellan och ta det piano med att öka sträckor/veckomängd tills det försvinner, och känna efter såklart så det går åt rätt håll snarare än att bli värre.
Klart det blir tyngre med mer vikt. Har inte pendlat nå enorma mängder kilon själv men är ju inte lång heller, kändes en oerhörd skillnad mellan 55 och 65 kilo i alla fall, betydligt tyngre vid 60-65.
Jag tror visserligen det kan vara fenomenalt för motivationens skull att gå ut hårt och märka resultat nästan direkt, men samtidigt tror jag inte man kommer orka "plåga sig" och "ha självdisciplin" och inte "unna sig något" under så pass lång tid som man skulle behöva om man ska bli av med många kilon.
Rent spekulativt så tror jag att fokusera på en grej i taget och låta sig själv landa i det är bättre än att försöka plåga sig till resultat. Jobba med huvudet samtidigt så det inte känns som att man försakar något utan att man tvärtom tillför sitt liv något bra. 5-2 dieten är ju annars en grej som kan funka eftersom man bara plågar sig ett par dagar i veckan och dessutom bör det bli lättare efter ett tag.
3 dagars vattenfasta gjorde susen för mig. Trodde ju att dom få kilon man tappade under dom dagarna snabbt skulle komma tillbaka men fortsatte gå ner efteråt också, -5kg första omgången. Ytterligare -3kg andra omgången några månader senare, höll sig borta ca ett år, sen hade jag nog behövt göra om det nån gång per halvår skulle jag tro för nu var det länge sen och är tillbaka där jag började ungefär (1,5 år senare). Men så tyckte jag vikten var oförtjänt hög då, jag åt bra och tränade/motionerade ganska mycket. Nu blir det mer kalorier och mindre träning, så kanske skulle det inte ta lika bra vid en ny omgång. Ska prova nästa vecka tänkte jag.
Kan ju tillägga att vattenfasta inte var något jag gjorde för att gå ner i vikt, det ska man nog inte räkna med även om man logiskt sett borde bli av med något kilo minst beroende på hur länge man kör. Jag gjorde det för hälsoeffekterna av att gå tom tillräckligt länge, se t ex
https://serendipstudio.org/exchange/node/1834För egen del var det för magens skull, och det kan ju vara så att det var den och ämnesomsättningen som fick hjälp på traven och att det var därför jag fortsatte gå ner i vikt flera månader efter.
En stor fördel jämfört med dieter är att kroppen inte kan hamna i energisparläge om man bokstavligt talat tillför NOLL kalorier. Den måste lära sig ta av det som finns sparat. Eftersom kolhydratreserverna tar slut efter 2-3 dagar måste den mao gå över till fettförbränning. Om man däremot tillför en för låg mängd kalorier t ex 800-1500/dag så kan man inte göra det så länge utan att kroppen hinner ställa om till sparläge. Vilket ju är motsatsen till det vi vill.