9 augusti 2015 kl 15:30
Jag känner så här;
#8 - Åsa, sätter fingret på en del av "kärnan" och känslan av idrott. I alla fall på motionsnivå.
"Jag måste säga att jag föredrar idrottens drag av orättvishet inför olikheter i våra kroppar, framför illusionen av någon sorts rättvisa genom att börja försöka räkna in sånt här"
Samtidigt så tycker jag lite som trådskaparen att det skulle finnas en poäng i att kanske ta hänsyn till det efterfrågade.
Det finns ju trots allt ett antal idrotter där indelningen sker i viktklasser. Varför är det så i dessa?! Varför skulle inte detta funka i löpning?! Hey, kom igen?! Att det skulle vara administrativt svårt, är ju varken ett hållbart eller rimligt argument! Dom klarar av det i brottning, boxning osv så då är det bara att lära av dessa :-)
Jag förstår att det kanske skulle krävas mer av en arrangör, men återigen det kanske finns en "större vinning" och känsla hos utövarna om man faktiskt skulle kunna nå en bättre placering än "bara 6372:a plats i Sthlm marathon?!
Det är väl få andra idrotter där det, rent fysiskt, är så pass stora skillnader på hur vår storlek (vikt, längd m.m) och dess inverkan på prestationen som löpning. Springer gör vi för egen maskin och utan hjälpmedel såsom ex cykel, rullskidor, skidor m.m
I bordtennis ex är det inte lika utslagsgivande om en kraftigare person möter en tunnare, rent fysiskt då det handlar om teknik och mindre rörelser - alltså är inte viktklasser aktuellt. Inte heller i fotboll där man mer är en "bricka i spelet" i hela laget.
Intressant ämne :-)