12 november 2014 kl 09:08
Oj, vilket engagemang det blev! Kul!
Jag vill passa på att göra klart att jag absolut inte tycker synd om mig själv. Jag har det jättebra med en härlig familj och allt. Jag har mycket bättre förutsättningar för träning än bra många andra. När jag ibland blir lite frustrerad över att inte hinna det jag tänkt så tänker jag på ensamstående föräldrar och andra i liknande situationer. Där kan man snacka om jobbigt pussel. Dessutom vill jag göra klart att jag gör en del val som säkert andra kan tycka är konstiga eller fel. Men jag gör de för att få familjelivet att gå ihop i långa loppet. Vilket jag väl hoppas att de flesta gör. Men förutsättningarna är olika.
En tanke jag är ute efter är just att försöka få en del att inse att alla har olika förutsättningar. Alla kan inte lösa pusslet på precis samma sätt. Så istället för att ge folk ångest med ”vill man så kan man” och ”prioritera rätt” så borde vi ju hjälpa varandra med konkreta tips som kan underlätta.
När man läser mångas kommentarer så inser man att många utav er har en stor fördel i att era sambos också tycks vilja träna en hel del. Vilket säkert kan ge både för och nackdelar. Men som Susan skriver i inlägg #15:
”Och måste bara lägga till, är så avundsjuk på er som har en livspartner som också tränar! Min gör det inte och det finns noll förståelse för att jag vill ut och träna och jag får onda ögat om jag sticker ut och lämnar honom ensam med matlagning/nattning/vad det nu kan vara.”
Där känner jag igen mig en hel del. Fast ibland får det ju bli så ändå. Även om det ju inte funkar i längden.
Kommentarer till en del inlägg:
#11 Stefan: Jag skulle väl inte säga att du är diskvalificerad. Men de flesta som har skaffat barn har nog insett hur lite man egentligen förstod om att ha barn. Innan de kom till världen. Men ibland är det ju bra att få ”utomståendes” syn på saker. Så alla är välkomna med kommentarer.
Som Lisa skriver i #21 så är det fullt möjligt att middag, disk, röjning, nattning tar 4 tim. Dessutom, de flesta utav timmarna mellan hämtning på dagis och nattning är tyvärr normalt inte tillgängliga för min träning eftersom inte både jag och min sambo är hemma samtidigt.
#14, #23, #27 m.fl. Johan: Många kloka ord ifrån dig. Där mycket handlar om precis det jag är ute efter. Att alla har olika förutsättningar och att det skulle vara bra om fler inser det.
Jag har ungefär samma tänk kring planering som du. Så jag är lite nyfiken på hur planeringen ser ut för de mer ”extrema”. Finns det någon luft över huvud taget? Eller är varje minut uppstyrd?
Att cykla en del av sträckan till jobbet och sedan springa resten skulle ju kunna funka. Men är det inte ganska stor risk att man blir av med sin cykel om man låser fast den ”var som helst”? För med min träningsmängd just nu tror jag att det skulle bli tufft för kroppen att köra både till och från jobbet samma dag. Samtidigt som vi återigen är tillbaka till att jag helst inte ändrar på tiderna på dagis just nu.
#24 Karibou: Att du springer innan frukost på vardagar även när du har barnen, samt att de cyklar/springer med dig ibland antar jag innebär att du har något äldre barn än jag? Jag kan tyvärr inte lämna mina små barn ensamma för en morgon runda ännu.
#26 Michael: Att klämma in 5 mil ”på ett par dagar” är faktiskt förunnat de som redan ligger på en hög träningsdos. Två pass per vecka på 2,5 mil vardera är nog inget upplägg som rekommenderas för vem som helst.
Många tipsar om tidiga turer på helgerna. Vilket är en bra lösning och det händer att det blir det. Men samtidigt innebär ju det att min sambo också måste vara beredd att gå upp tidigt för att ta hand om lillkillen som vaknar.
Långt inlägg blev det… Men tack för många bra tips!
