14 juli 2014 kl 22:51
Patric #21: Ja. I ditt fall, absolut.
Tusenmetersintervaller är kanske roliga att springa men ju snabbare man blir desto kortare blir de och korta intervaller med vila mellan ger inte så bra utbyte när man en dag ska springa 21 sammanhängande kilometrar.
Redan på 2000m intervaller så tvingas man sänka tempot till ett tempo som ligger lite närmare farten och som samtidigt ger en lite mer än dubbelt så lång belastning som 1000m intervallerna per intervall och det blir då en lite bättre genomkörare och man får lite lättare att pejla av sin egen förmåga nära VO2 max än på de kortare, som man ju ofta "kan härda ut".
Anders Ö #22:
Jag håller med dig om tanken med att träna intervaller av alla de orsaker du nämner.
Jag menar dock att tanken faller helt platt om man sedan inte springer snabbdistans och sina längre pass. Intervallerna är mer ett komplement. Som du själv skriver: då och då. Men inte som basträning.
Springer man redan så pass snabbt som Patric gör så har han ett större utbyte av snabbdistans - tekniken får man på köpet och jag tycker snarare att många tappar tekniken på kortare intervaller just för att de springer för nära gränsen och kommer undan med det eftersom de springer så kort tid. På snabbdistanserna måste du verkligen skärpa dig för att hålla farten uppe. Överfart kan man träna på hyfsat korta intervaller som ren teknik och fartträning. Jag tror ärligt talat att 1000m intervaller med stå/gåvila inte är lika utmanande för Patric.
Olof G #23
Dina förslag tangerar ju nästan att springa snabbdistans så jag gillar dem per automatik. ;)
Jag tycker 5x2000m är en hyfsad kompromiss men ju längre desto bättre.
