30 juni 2008 kl 11:05
Haha kul rubrik... fast profeter finns det nog tillräckligt, men inte här hoppas jag. Tycker vi håller oss jordnära :-) Dvs bäst att bara fortsätta vända och vrida på allt med kritiska ögon. Om det visar sig vara slöseri med tid så får det vara, ger det något så kan det vara värt att gräva vidare i.
Är själv den förste att skriva under på att det till exempel finns vissa problem med 180-metoden, men trots det så har metoden och själva långpulskonceptet lyckats sparka nytt liv i löpningen för egen del och även många andra.
Jaja stora ord, men hur ska man annars uttrycka det. Det råkar bara vara så. Finns helt klart något i det hela. Eller så kanske det bara är en enda fet placebo-effekt, vad vet jag (om nu placebo funkar på slowtwitch-fibrer).
Jo... vad var frågan? :-)
Vad planen är? Kortfattat så är det så enkelt som ja, på med klockan och ut och spring. Långsamt och gärna länge. Behagligt tempo. Gör ett MAF-test var tredje eller fjärde vecka. Bli starkare, uthålligare. Öka mängden lite i taget. Om farten börjar öka efter någon vecka trots att du hela tiden springer i samma låga pulszon så betyder det att det funkar. Bara att fortsätta. Går bra att varva med klassisk intensivare löpträning emellanåt.
Sen tillkommer alla detaljerna, sånt som ingår i en långsiktig plan; MAF-testet som sagt (viktigt av många anledningar), kosten (ät mindre socker, mera blandade fetter - kan bli mer justeringar i maten än man tror), minska på stressen (kroppen svarar bättre på fysisk stress i träningen om den slipper tackla extra livsstress samtidigt), plus alla indirekta detaljer (har jag nytta av lågpulsandet om jag senare ska springa milen i maxtempo? osv)... kan bli aningen för mycket att ta upp i en tråd på en gång. Sen är det som Peter skriver, finns ju grader i helvetet... Men är det lite mer specifika frågor om en viss del i det hela så ska det nog gå att svara hyffsat enkelt.
