Löpning • Skador & Rehab • 28 inlägg • 87015 visningar •

Ont i "senan" bakom knät

Magnus Huldén
1979 • Härnösand
#1
•
25 april 2013 - 11:32
Gilla
Heja! jag har en fundering... var ute och sprang i måndags och jag tror att byxan skavde lite på senan/muskel i knävecket (vänstra sidan). Böjer jag knä till 90 grader så framträder 2 "senor" bakom knä en inre och en yttre och det är den yttre som helt plötsligt ömmar. Provade att springa lite idag, men det gjorde ont som f_n men inte så ont att man behöver gå. Gör inte ont om man sitter still men däremot att resa sig från huk och sträcka ut benet till max eller tvärtom eller när man är där och peta det är liksom i rörelsen det gör ont. Googlade lite och kom fram till att det ser ut som det är fästet för biceps femoris vid knät som spökar. Någon som har haft samma besvär eller har några bra ideér för att skynda på "läkning"/rehab på detta. Är ju så fint väder att det svårt att sitta still :'(
< < < 1 2 > > >
Ola Johansson
1982 • Falun
#2
•
22 juli 2013 kl 23:12
Gilla
Lider lite utav samma sak tror jag. Gör mest ont om jag står på ett ben och böjer det och just när man lyfter upp sig då det gör mest ont. Yttre sidan av knäveck typ och lite runt där, väldigt diffus smärta, eller gör ju inte mega ont men det känns. Det går att springa men är väldigt segt och stelt i början. Efter 45 min så känns det ingenting alls förutom dagen efter på morgonen :-[ ett lugnt pass gör lika "ont" som ett lite hårdare pass. Fick allt det är efter första gången jag jogga ett långpass på 21km med rätt mycket kuperad terräng.. Först hade jag ont i baken och det stråla ner en smärta men det har försvunnit, bara denna irriterande lilla smärtan i knäveck som sitter kvar än. Vad kan det vara?
Peter P
1965 • Kungsholmen
#3
•
23 juli 2013 kl 11:26 Redigerad 23 juli 2013 kl 11:26
Gilla
Ömma senor eller senfästen beror oftast på korta muskler som tex överansträngts. Jag har då och då liknande symptom och hade det senast för två veckor sen efter Hornstull-Järna.

Det som nästan alltid fungerar för mig är att leta längs muskelns sträckning och hitta den ömma punkt (muskelknuta?) som orsakar förkortningen av muskeln och sedan massera denna punkt så hårt det går. I fallet med denna sena så sträcker sig (väl?) muskeln ända upp högt i skinkorna och efter att ha fått hjälp av min fru med att massera ut det ömma stället med hennes armbåge (man behöver mycket kraft och tummarna räcker inte alltid till) så släppte mina besvär direkt.

Jag har haft liknande erfarenheter med ömma senfästen i fötter då det var vadmuskler som hade knutor.
Tom
1968 • Oslo
#4
•
23 juli 2013 kl 13:05
Gilla
Peters innlägg borde vara standardsvar på 99% av alla skadotråderna här. Massera vonda muskler. Flere gånger varje dag. Sluta med alt detta skitet om stretching, "stärking" och eksentriska övninger som sprids av sjukgymnaster, PT-er, naprapater och andra svindlare. Det gör bara dom vanliga löperskadorna värre.

Hamstrings masseras enkelt med en tennisboll. Lägg en tennisboll under skinkan och sett deg på golvet eller på en trästol. Det bästa er att sitta på et stödigt träbord slik at benen kan dingla. Så rullar du fram och tillbaks med fokus på punktet där det gör som mest ont. Själva muskelfästet kan man ochså kyla ner med kallt vatten eller is.
Magnus
Stockholm
#5
•
23 juli 2013 kl 19:43
Gilla
Håller helt med Tom i denna fråga. Om du har en muskelknut kommer vare sig stretching eller "styrkeövningar" från en sjukgymnast att hjälpa. Har hört så många dåliga historier där just sjukgymnaster varit inblandade att jag undrar lite om vad de egentligen lär sig.
Johnny Omö Bergkvist
1978 • Markaryd
#6
•
23 juli 2013 kl 22:18
Gilla
Det är märkligt att man bara lägger märke till de fallen där någon gjort fel. Tror nog det finns minst lika många som ställer rätt diagnos där dom löser problemet.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#7
•
24 juli 2013 kl 09:48
Gilla
Min erfarenhet är att muskelknutan uppkommer pga tillfällig överansträngning och inte behöver mer åtgärd än massage.
Magnus
Stockholm
#8
•
24 juli 2013 kl 11:56 Redigerad 24 juli 2013 kl 11:56
Gilla
Det är min uppfattning också Peter. Har själv masserat bort ett antal sådana lite här och där, då de uppkommer ibland. Den bästa förebyggande åtgärden mot tex fot- och hälseneproblem är regelbunden massage av vaderna. Styrka får man ändå av löpningen, och specifik styrka dessutom.
Johnny Omö Bergkvist
1978 • Markaryd
#9
•
24 juli 2013 kl 23:02
Gilla
Men vem har gjort bedömningen att det är en en muskelknuta och inte nåt helt annat?
Många gör kanske den bedömning man "tror" är rätt för att det är det som känns enklast. Vet ju hur man själv är. Vill ju aldrig att en skada skall vara alvarlig utan lätt åtgärdad. Men alla är vi olika.
Tom
1968 • Oslo
#10
•
25 juli 2013 kl 23:51
Gilla
Vad är det som inte börjar med en överansträngd muskel? Skador som t. ex. stressfrakturer, inflammationer i senor, senfestar och slemsäcker är alla direkte resultater av stramma och oelastiska muskler.

Jag är mär och mär övertygad om att nestan alla löparskador faktisk är lätt åtgärdad om man bara tar dom på allvar med en gång.
Johnny Sellvén
1981 • Örebro
#11
•
26 juli 2013 kl 10:56
Gilla
Så du menar att en stram muskel ger upphov till stressfrakturer?
Tom
1968 • Oslo
#12
•
26 juli 2013 kl 15:06
Gilla
Johnny,

Ja, så absolut. En muskel är som en fjäder. När man lander på foten presses fjäderne/musklerne sammen av kroppsvikten (inte av att man setter foten i backen). Choken FRÅN ÖVEN distribueres neråt (bildligt talad). När en eller flera muskler stelnar måste mär av chocken distribueres gjennom benstrukturen i stället. Det är den inte konstruerad for.

Det klassiske exempelet är en löpare som skiftar til lågdropsko. Läggmusklene blir överansträngd, stelnar og mistar sin förmåga till att ta upp choken. Kroppsvikten måste stoppes ett annat ställe, dvs. choken går rakt ner i metatarsalene. Knäck! (Jag vet...)

Men man kan ochså få en stressfraktur *på grund av* musklerna. Dom färreste fattar vilka kräfter som är i en stelnad muskel. En stel läggmuskel har t. ex. ingen problemer med å rive sönder smalbenet när man sparker från. Och jag så just i går at en kille här på jogg har fått en stressfraktur i ljumskerna pga. stramma indre lårmuskler.

Åt andra hållet är inte en stressfraktur en särligt allvarlig skada for en alminnelig motionär. Skadan är nestan garanterat läkat efter 2 månader. Det är ett obetydelig uppehåll jamförd med tiden som krevs for att fiksa en sönderkörd muskel/sena.

Som ett exempel på allt som är galt med dagens löpträning benyttade en duktig kille på therunzone en gång uttalande "usj, nu som träningen gikk så bra, så får jag plötselig en stressfraktur". Det tog tid för jeg fattade djupheten av detta. Nu hoppas jag att jag i alla fall har börjat fatta va han menade.
Johnny Sellvén
1981 • Örebro
#13
•
26 juli 2013 kl 15:49
Gilla
Har aldrig sett några belägg för det du beskriver. Har du tänkt på att musklerna inte agerar som en fjäder per automatik? De spänner sig/slappnar av när de får order om det. Och att en stel muskel kan vara en del i kroppens försvar mot något den tror är farligt, dvs ett symptom och inte en orsak?
Tom
1968 • Oslo
#14
•
26 juli 2013 kl 16:24
Gilla
Då tycker jag du skall läsa lite mär om stressfrakturer. När jag putter stress fracture inn i google kommer det upp på första sidan. Du kan ochså lesa på wikipedia.

Att muskler verkar som chock absorberare trodde jag var almen kunnskap. Och att en hårdare fjäder/muskel ger et hårdare stöt borde vara lika upplagt.

Att en muskel strammar sig i försvar är jag helt enig i. Vad vill du fram till?
Magnus
Stockholm
#15
•
26 juli 2013 kl 17:18
Gilla
Är helt inne på Tom's idéer här, och vad jag läst finns det stöd för det han säger. Random text från nätet:

"A stress fracture is an overuse injury that begins when supporting muscles become fatigued and can't absorb the continuing stress of running, training, or competition."

Angående försvagade muskler så uppstår väl de dels under själva träningen om denna är tillräckligt lång/hård men det kan även uppkomma triggerpunkter i musklerna/bindväven som försvagar muskeln även i vila.

Jag tror även det finns andra bidragande orsaker till stressfrakturer såsom hormonstatus och immunförsvar, tex hänger anemi och järnbrist hos kvinnor ihop med risken för att dra på sig en stressfraktur:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22080308
Tom
1968 • Oslo
#16
•
26 juli 2013 kl 19:45
Gilla
Magnus, jag håller med dig i att det kan vara andra bidragande orsaker. Om det är muskelen som absorberar choken för dårlig eller benet som er för svagt, är ju oavsett en definitionssak. I dom tilfällerna du nevnar vill jag säga det er benet som är för svagt. Men generelt för friska vuksna löpare, är jag av den uppfatning att sviktande muskler är primärorsak til dom flesta skador. (Jag är försåvitt ochså enig med dig i att dessa musklerna tränas bäst vid varierad löpning.)

För min egen del har jag sett att dom första muskelknutarna poppar upp två dager efter ett hårdt eller ett långt pass. Så då settar jag av tid til självmassage. Min ärfaring er att helt nya muskelknuter forsvinnar mycket lätt. (Mina 15 cm med arrväv i vaden är en annan sak...)
Magnus
Stockholm
#17
•
26 juli 2013 kl 19:56 Redigerad 26 juli 2013 kl 19:56
Gilla
Jag hade också ärrvävnad i vaderna sedan ungdomsåren, men 3-4 behandlingar med stötvåg fixade faktiskt det problemet, kan rekommenderas.
#18
•
26 juli 2013 kl 20:02
Detta inlägg har raderats
Johnny Omö Bergkvist
1978 • Markaryd
#19
•
26 juli 2013 kl 23:38
Gilla
Re Bo

Vad kan man göra om man fått låsning i höften, hjälper massage, stretch eller liknande?
Tom
1968 • Oslo
#20
•
26 juli 2013 kl 23:39
Gilla
Magnus,

Tack för din rekommendation! Jag tror dock jag först vill ge min masserare (pluss skaftet på min kökskniv) enda en chans.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.