Löpning • Kost & Näring • 76 inlägg • 7244 visningar •

Lågkolhydratkost - glykogenbrist - omställning till fettförbränning - samma goda resultat?

Petter Nilsson
1979 • Märsta
#1
•
26 maj 2013 - 21:33
Gilla
I försök att gå ner i vikt har jag gjort några försök till någon form av lågkolhydratkost med mest sallad och en hel del protein, typ tonfisk och Keso, dvs kanske inte direkt LCHF med den mängden fett det innebär. Ett par dagar in i dessa lågkolhydratsdieter har jag tydligt upplevt kraftlöshet under mina löprundor, vilket jag antar beror på glykogenbrist. När jag så tydligt upplever hur min löpning blir lidande av denna kraftlöshet har jag återgått till en förhållandevis kolhydratrik föda och då återfått farten och uthålligheten i löpningen.
Men, finns det vetenskapligt belagda uppgifter kring följande: Existerar det någon övergång från kolhydrat till fett-/proteinnedbrytning? Hur lång tid tar denna? Når man lika goda resultat, dvs samma fart och uthållighet, efter denna tillvänjningsprocess?
< < < 1 2 3 4 > > >
KML
1975 • Luleå
#41
•
28 maj 2013 kl 19:24
1 Gilla
Henrik/
Du har alltså under ett års tid ätit en högproteinkost och det gick tungt. Du har även ätit LCHF en tid och det gick lika tungt att träna?

Sen vill jag bara kommentera:
"En sak som del flesta LCHF:are inte verkar medvetna om är riskerna med en högfettsdiet med _för lågt_ kolhydratintag. Risken för Diabetes typ 2 ÖKAR, snarare än minskar. Det finns inte utrymme att skriva om det här men mekanismerna bakom detta är kända. Det är inget nytt och ingen sensationsforskning heller. Mer modern forskning har gett djupare förklaring till varför dock."

Men slutsatserna från denna forskning du syftar på bygger väl på att man tror sig veta att de mekanismer man observerar kommer att leda till diabetes typ 2 och INTE att diabetes typ 2 faktiskt ökar. För det är ju i verkligheten så att den som går har typ 2 diabetes och övergår till lågkolhydratkost väldigt ofta blir symptomfri och helt kan sluta medicinera. Ofta. Så är det. Men enligt "forskningen" så får man alltså typ 2 av kolhydratbrist? Fniss.
David Ardegård
1979 • Karlshamn
#42
•
28 maj 2013 kl 20:35
Gilla
Re Henrik.

Det är svårt att bli irriterad på dig när du skriver så passionerat och använder smileys så väl:)

Jag hoppas att din rehab går bra och att din löpning framöver går ännu bättre.

Jag har dock varit ute och sprungit (laddad med precis lagom mängd kolhydrater) så jag har inte gjort några inlägg som försvunnit.
HR
1972 • Stockholm
#43
•
28 maj 2013 kl 22:34
Gilla
KML; nej du har missförstått det hela. "Fniss" ;)

Eller nej, inte hela. Bara en del av det jag skrivit och det är kanske mitt fel som är otydlig/dubbeltydig så jag utvecklar mig gärna. Egentligen så kan jag till och med kosta på mig att säga att du i stort sett har rätt. :) Det är lite en "hönan/ägget" diskussion.

Jag skickar meddelande till dig eftersom jag gjorde klart i mitt förra inlägg att jag inte kommer skriva mer i tråden.

David: jag tyckte jag såg ett inlägg ifrån dig medan jag skrev mitt (näst) sista.
Ha det gott!
Per Lindman
1958 • Tullinge
#44
•
29 maj 2013 kl 09:03
Gilla
Jag gick på LCHF diet under ett halvår bara för att testa hur min kropp reagerar. Jag är inte överviktig (170/60) och har ingen diabetesproblematik. jag ville testa hur det fungerar med löpträning och vad som händer med sockersug, hungerkänslor mm.
Sötsuget försvann på tre dagar, Jag var aldrig hungrig.
Löpträningen var tung i början, men efter ett par månader kändes det bra. Detta var under hösten/vintern för några år sedan. Under den perioden körde jag mest underhållslöpning och då fungerade det bra. Men, när jag skulle köra tuffare och längre intervallträning och tempolopp så tog jag helt slut. Jag försökte ett par månader, men för mig fick jag det inte att fungera med ren LCHF (jag tror att jag låg på ca 40 g kolisar)Det fick jag inte ordning på om jag inte tillförde kolhydrater.
Idag äter jag ganska vanlig kost.(När jag höll på med LCHF var det omöjligt att få tag på sådan mat när man var ute och åt)
Däremot tycker jag att man inte behöver sätta dessa olika dieter mot varandra.
LCHF har sina fördelar och kanske finns det någon sprinter som kan fungera på den kosten. .(Fysiologiskt borde man kunna springa mycket långt på LCHF kost, men det borde inte fungera på snabba distanser)
Jag behöver kolhydrater, men jag har ingenting emot LCHF.
.
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#45
•
29 maj 2013 kl 09:10
Gilla
ett litet utklipp från en lång artikel...


Vid intensiteter över 75% av maxpulsen verkar det som att fördelen med en ökad fyllning av muskelglykogen överväger fördelen med högre grundförbränning av fett. MEN, spridningen i resultat mellan försökspersonerna i de tidigare uppräknade studierna var stor. Det är uppenbart att vissa personer klarar av att nyttja fettsyror som energikälla på höga intensiteter (upp till 85-90% av maxpulsen), medan andra inte kan det. En omställningsperiod på 3-4 månader är säkerligen nödvändig för att utröna sin fulla potential till fettdrift.

källa:http://www.jonasbergqvist.se/sidor/lagkolhydratkost-och-konditionstraning/
Magnus Svan
1969 • Åkersberga
#46
•
29 maj 2013 kl 10:15
1 Gilla
Sedan är ju inte 35% kh lchf, det är Big Mac. lchf ligger runt 10, diabetiker och riktigt feta o blodsjuka bör ligga på max 5%. 35-40% kh skulle jag tycka var sämsta tänkbara kombination för då äter man både relativt mycket fett och mycket kh, förmodligen vid samma måltid. För en normalperson innebär det ca 200-250 gram kh/dag. Glykogenlagren för en vanlig motionär fylls upp i ett nafs och sedan är det fettinlagring för hela slanten.

Då skulle det kännas bättre att gå cold turkey åt ena eller andra hållet: som lchf-lägret i ständig ketos eller som tex Bo E rekommenderar med kh% över 70. Jag tror båda funkar högt upp på belastningsstegen, utom ketos vid riktigt hög fart o mängd, där håller jag helt med att det behövs extra kh. Men då pratar vi farter och mängder som många av oss aldrig är i närheten av eller eftersträvar, där skulle man kunna vara tydligare, annars blir det lite svårt att navigera för oss mellanmjölkare som ligger och harvar med 3-4 mil i veckan i 5-7 min/km.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#47
•
29 maj 2013 kl 13:58
Gilla
http://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/

Det verkar inte spela så stor roll vad man väljer att äta om man vill gå ner i vikt så länge man äter färre kalorier. Kost med lite kolhydrater verkar vara en aning bättre för att gå ner i vikt men om det för med sig att man inte orkar med träningen så kanske det ändå inte är värt det? Men man får väl prova sig fram vad som passar en själv bäst.
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#48
•
29 maj 2013 kl 18:41
Gilla
Magnus: "blodsjuka"?
Svenne
1979 • Holmsund
#49
•
29 maj 2013 kl 19:45
Gilla
Jag har i ett halvår ätit enligt en modell som inte tar bort kolhydrater, men där källan till kolhydrater är utbytt. Bort med pasta, ris, potatis och in med baljväxter (bönor, linser).

Modellen kommer från Tim Ferris bok 4-hr body och bygger på att man äter långsamma kolhydrater och mer protein 6 dagar i veckan. Den sista dagen är den s.k. Cheat Day, då man får äta hur mycket som helst av vad som helst! Det finns många vettiga aspekter med denna kosthållning som är bra ur ett hälsoperspektiv. Mycket handlar om att ställa basförbränningen mot fett och att hålla en jämn och stabil insulinnivå dygnet runt.

Jag gjorde mig av med 5-6 kg kroppsfett under vintern. Tappade inget alls i lean mass. Det märks i löpningen att man har mindre onödigt att släpa på i år.

Jag har under tiden tränat som vanligt och aldrig känt mig orkeslös. Rekommenderas! Fråga gärna mer om det låter intressant.
Micke Wigstrand
1964 • Tranås
#50
•
29 maj 2013 kl 21:09
Gilla
Synd att Henrik gett sig av från tråden.
Skulle vilja veta vad som är det dåliga med:

" sena kvällsmåltider om man tränar lite " ?
Fredrik Johansson
1978 • Ljunghusen
#51
•
29 maj 2013 kl 21:19
Gilla
@Svenne - Att byta ut kolhydratkällan som du beskriver är något som jag också är inne på. Jag äter säller eller aldrig pasta, potatis, ris eller bröd. Jag äter inget socker alls.

Däremot så äter jag som du skriver baljväxter, gröna bladgrönsaker, frukt och en hel del fett och protein.

Nu vet inte jag hur min löpning hade påverkats med en "normal" kost, men jag tycker det känns bra och jag har ju gått ner 12kr sen årsskiftet så något gör jag ju rätt.

David Spånberger
1978 • Aneby
#52
•
29 maj 2013 kl 21:26
Gilla
Intressant diskussion det här. I likhet med dig Petter så testade jag nyligen isodieten, eller isokost, som relativt sett är en slags lågkolhydratskost.

Relativt eftersom det är betydligt mindre kolhydrater än vad medelsvensken äter. Men samtidigt betydligt mer kolhydrater än vad en LCHF-are äter. ISO-kosten innebär att cirka 33% ska vara kh, ca 33% protein och ca 33% fett, alltså ungefär lika energiprocent av alla tre.

Jag tyckte Iso verkade mer vettigt än LCHF eftersom man fick äta både frukt och bär och det också är mycket fokus på att få i sig bra fetter och bra kolhydrater. Kolhydraterna är huvudsakligen långsamma, mycket från grönsaker och baljväxter.

Jag ville också gå ner i vikt, eftersom jag under våren haft ett stort sötsug, ätit mycket godis, och gått upp i vikt. Plus att jag inte kunnat springa så långa sträckor som jag velat på grund av problem med skav och ont i ena skenbenet.

Jag pallade ISO-kosten i en vecka.

Gick jag ner i vikt som utlovat? - Ja, ungefär ett och ett halvt kilo.

MEN - jag var ännu mer sötsugen och kolhydratssugen än normalt, så det var riktigt jobbigt. Jag till och med drömde att jag åt hönökaka!

OCH så droppen som gjorde att jag valde att sluta med iso efter en vecka: under veckan blev det allt segare att löpa. När jag skulle springa efter sex dagar med isokost, så var det så segt att det var som om jag redan hade sprungit två mil, trots att jag bara börjat! Sprang bara 6 kilometer, men fick ändå gå på slutet!

Så....jag antar att de där 1,5 kilona jag gick ner mest berodde på att jag tömde mina glukogendepåer.

Skulle gärna vilja dämpa mitt sötsug, men verkar inte som att lågkolhydratkost funkar för mig.

Kanske borde testa med periodisk fasta i stället - någon som gjort det i kombination med träning?

Det gick nyligen en dokumentär i Vetenskapens värld på SVT där de tog upp just nyttan med antingen lågkalorikost eller fasta, eftersom det kan sänka nivåerna av insulin och tillväxtfaktorn IGF-1. Den senare menade de gör att cellerna inte återhämtas tillräckligt, om den är för hög. Och en kost med mycket protein gav tydligen högt IGF-1 också. Så det verkar ju tala emot både ISO-kost och LCHF, som väl båda ger mycket protein... Och ändå är ISO-kosten framtagen som en idealkost av tre svenska näringsfysiologer...

Thoughts? Comments? =)
#53
•
29 maj 2013 kl 21:47
Detta inlägg har raderats
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#54
•
29 maj 2013 kl 22:39
1 Gilla
Ta en sväng på den Kinesiska landsbygden. Där lever man av raffinerade kolhydrater, dvs vitt ris. Ser ni några tjocka människor där så kan ni väl höra av er.

Att man blir tjock av kolhydrater är ett stort skämt.
Magnus Svan
1969 • Åkersberga
#55
•
29 maj 2013 kl 23:19
Gilla
@Thomas Sorry, var lite lat :) Jag menade folk med höga blodfetter och en eller flera markörer för metabolt syndrom
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#56
•
30 maj 2013 kl 08:15 Redigerad 30 maj 2013 kl 08:18
Gilla
@ gabriel

Att man blir tjock av kolhydrater är ett stort skämt

EHHHH vad jag vet så är alla ( förskningsvärlden) överens om att kolhydrater är den största dock inte enda boven vid fetma...

Däremot debatterar man fortfarande fettetsfarlighet...
#57
•
30 maj 2013 kl 08:34
Detta inlägg har raderats
Peter P
1965 • Kungsholmen
#58
•
30 maj 2013 kl 08:45
Gilla
Båda ståndpunkterna är väl riktiga. Visst är det så att det i teorin bara är energin/kalorierna som räknas och äter man för mycket energi så blir man överviktig.

Samtidigt kan det vara så för många individer att viss kost är mer riskabel och "högoktanig" och orsakar i praktiken lättare övervikt. Det kan vara så att kropen har ett naturligt motstånd mot att överäta fett men inte rafiinerat socker eller snabba kolhydrater och att dessa därmed är mer riskabla för många människor.

Om man jämför med alkohol och alkoholism där alkoholen då motsvarar kalorierna/energin och alkoholism motsvarar fetma så kan teoretikern säga att det är alkoholen som är boven, det är lika farligt att dricka lättöl som sprit medan det i praktiken är väldigt svårt att bli alkoholist på lättöl/folköl medan vin/sprit är mer högoktanigt och lättare leder till alkoholism.
trots det finns det männsikor som kan dricka måttliga mängder sprit varje dag utan att utveckla alkoholism precis som det finns människor som kan äta snabba kolhydrater varje dag utan att bli feta.
#59
•
30 maj 2013 kl 08:53
Detta inlägg har raderats
Peter P
1965 • Kungsholmen
#60
•
30 maj 2013 kl 08:57
Gilla
Visst Bo och ingen har hävdat något annat (tror jag).
< < < 1 2 3 4 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.